Hoppa innehåll


Blogg: Ansvarsrapport – en konkret fördel eller en extra kostnad?

Dämpad ekonomisk utveckling, begränsade naturresurser och nya välfärdsutmaningar utgör en prövning för stabiliteten i samhället världen över. I led med snabb förändringar i samhället och ökad allmän medvetenheten har ansvarsrapportering under de senaste åren utvecklats till ett viktigt verktyg för hantering av anseende och risker för organisationer som inte längre kan åsidosättas.

Osäkerheten ökas av globala drivande krafter och starkt konkurrerande marknader kräver strategisk smidighet, där hållbarhet är en viktig del av organisationernas planering och utövande av verksamhet och verkningarna av det. Den finska regeringen är bland de första EU-länderna som tar många ansvarsteman och internationella avtal förknippade med samhälle och miljö på allvar, såsom FN:s mål för hållbar utveckling. Nästa steg mot statens hållbara framtid är ansvarsrapportering, för vilken man med stöd av Statskontoret håller på att ta fram enhetliga rapporteringspraxis.

På förändringens vågtopp

Den växande efterfrågan på lösningar på globala utmaningar och den konstant föränderliga verksamhetsmiljön utmanar sätten och processerna med vilka statens kärnuppgifter utförs. I hjärtat av ansvarighet ligger medborgarnas förtroende för myndigheternas verksamhet. Förtroende, och likaså hållbar utveckling, bör främjas helhetsbaserat med likvärdigt beaktande av ekonomiska, sociala, ekologiska och kulturella dimensioner.

Ansvarighet som en del av god förvaltning är inbyggd i alla statliga organisationers verksamhet. Öppen delning av uppgifter beträffande den offentliga ekonomin, såsom olika register och statistiska uppgifter, är en del av redovisningsskyldigheten inom god förvaltning. Med hjälp av ansvarsrapportering kommunicerar organisationen utöver sin befintliga verksamhet även om hur den avser utveckla sin verksamhet i en allt mer hållbar riktning visavi medborgarna. Med tanke på samhälls- och företagsansvar är det också i grund och botten fråga om vilken verkan företagen, den offentliga förvaltningen och andra organisationer har på det omgivande samhället och intressentgrupperna.

Rapportering och jämförbarhet på statlig nivå förutsätter enhetliga rapporteringspraxis

Strävan efter olika projekts verkning och fördelar stöds av skapande av konkreta mål i kvantitativ form och uppföljning av förverkligandet av målen – så också i referensramen för ansvarighet. För att ansvarsarbetet inom statliga ämbetsverk ska kunna jämföras över ämbetsverks- och förvaltningsgränserna krävs tillräckligt enhetliga rapporteringsramar för ansvarsrapportering, som tar hänsyn till aktörernas föränderliga substansområden och verksamhetsmiljöer.

Under våren 2020 planerar Statskontoret tillsammans med ämbetsverken i pilotgruppen ett rapporteringsförfarande som baseras på FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) och stiftelsen Global Reporting Initiatives GRI-standarder. Pilotämbetsverken kommer att utarbeta en ansvarsrapport redan för 2019, medan statens övriga ämbetsverk utarbetar ansvarsrapportering från och med 2020.

Ansvarighet – varför måste det rapporteras?

Syftet med statens ansvarsrapportering är att rikta blickarna mot det framtida förvaltningslandskapet samt stödja en mer hållbar och ansvarsfull vardag på ämbetsverken. Ansvarighet är ett strategiskt verktyg för organisationen med vilket den kan öka och utveckla verksamhetens transparens och hållbarhet. Fördelarna med rapporteringen beror dock ofta på huruvida man granskar viktiga saker med tanke på ansvarighet och om man sätter upp mål för rapporteringen till vilka organisationen har förbundit sig. Fördelarna påverkas även i betydande utsträckning av huruvida man följer upp målen med variabler, som verkligen mäter implementeringen av målen.

Ansvarsrapportering bör också granskas som en stig, i början av vilken ämbetsverken delar information om sin ansvarsfulla verksamhet och sina planer på att öka verksamhetens ansvarighet, vilket innebär att de gör ansvarigheten inom sin verksamhet synlig och utvecklar den systematiskt. Målet med rapporteringen är att ansvarsrapporten, som med tiden kommer att publiceras årligen, blir ett gemensamt uppföljningsverktyg för de statliga ämbetsverken med vilket man objektivt bedömer implementeringen av de uppsatta målen. Det föränderliga arbetslivet och nya generationers värderingar förknippade med arbetslivet lär leda till att ansvarsrapporteringen även blir ett sätt att locka sakkunniga till att förverkliga och utveckla statliga uppgifter också i framtiden.

Skribenter: Henni Purtonen och Katri Kanerva

 

Pol.mag. Henni Purtonen arbetar på Statskontoret som sakkunnig inom kommunikation inom sektorn Ekonomi, kunskap och arbetsliv och samordnare i ansvarsrapporteringsprojektet. Hon tror att efterfrågan på ansvarighet och samhälleliga konsekvenser kommer att öka under de kommande åren och därigenom förändra sätten som organisationer, investerare och medborgare planerar, utvecklar, anskaffar och handlar.

Ekon.mag, pol.kand. Katri Kanerva arbetar på Statskontoret som sakkunnig inom ekonomiförvaltning inom sektorn Ekonomi, kunskap och arbetsliv och som samordnare i ansvarsrapporteringsprojektet. Hon är entusiastisk över utvidgningen av ansvarsrapporteringen inom staten särskilt eftersom man med hjälp av den inte bara lyfter fram befintligt ansvarsarbete, utan även eventuellt kan hitta nya synvinklar på implementeringen av statens kärnuppgifter.

Målgrupp: Myndigheter

Ytterligare motiv