Information om den offentliga ekonomin för beslutsfattare och medier

• Offentlig upphandling

  Hur fördelas offentliga upphandlingar mellan staten, kommunerna och församlingarna? Hur har man t.ex. beaktat energieffektiviteten eller sysselsättningen i upphandlingarna?

  De offentliga upphandlingarnas värde är cirka 44 miljarder euro per år. I rapporterna om offentliga upphandlingar i tjänsten granskaforvaltningen.fi har man samlat nyckeltal för de offentliga upphandlingsenheternas upphandlingar och upphandlingsverksamhet. Av rapporterna framgår förutom upphandlingarnas volym i euro även bland annat hur små företag, energieffektivitet eller sysselsättning beaktas i offentliga upphandlingar.

  Man fokuserar på att producera information särskilt om statens, kommunernas, samkommunernas och välfärdsområdenas upphandlingar. I Finland har det tidigare inte funnits en lika omfattande och sammanställd öppen vy över uppgifterna om offentliga upphandlingar. Uppgifterna i rapporterna används för att följa upp effekterna av den nationella strategin för offentlig upphandling både nationell nivå och på organisationsnivå.

  Beslutsfattarna kan utnyttja den information som tjänsten erbjuder i ledningen och utvecklingen av organisationens upphandlingar. Via öppna data har medier, forskare och medborgare också bättre möjligheter att granska och utnyttja uppdaterad information om offentliga upphandlingar.

  Mer information: projektdirektör Seija Friman, seija.friman@valtiokonttori.fi, tfn 0295 50 3265

  Tutkihallintoa.fi / Offentlig upphandling >

Statsfinanser

• Statsekonomins månadsöversikt och statens bokslut

  Balansomslutningen för statens budgetekonomi år 2022 var 68,4 miljarder euro.

  Statsekonomins månadsöversikten rapporteras förverkligandet av statsbudgeten, statens intäkter, utgifter, tillgångar, skulder och kassaflöden. Uppgifterna baserar sig på de kontouppgifter som bokföringsenheterna och de statliga fonderna utanför budgeten lämnar in.

  Statens ämbetsverk och inrättningar upprättar årligen sitt bokslut före utgången av februari. I bokslutet ingår verksamhetsberättelsen, budgetens realiseringskalkyl, intäkts- och utgiftskalkylen och balansräkningen samt noterna. Statskontoret samlar ämbetsverkens och inrättningarnas kontouppgifter i statens centralbokföring och upprättar statsbokslutet utifrån dessa.

  Statens bokslut upprättas enligt uppgifterna för statens budgetekonomi. Budgetekonomin är en helhet bestående av inkomstuppskattningar och anslag som riksdagen fastställt i statsbudgeten. Statens bokslut bifogas till regeringens årsberättelse.

  Mer information: redovisningschef Jaana Tiimonen, jaana.tiimonen@valtiokonttori.fi, tfn 0295 50 2261

  Granskaförvaltingen.fi / Statsekonomins månadsoversikt

  Granskaförvaltningen.fi / statens bokslut >

• Statsskulden

  Hur har statens upplåning sett ut i år? Hurdana är utsikterna för upplåningen?

  Statskontoret ansvarar för statens upplåning och statsskuldens riskhantering. På webbplatsen statsskuld.fi finns utförlig information om statsskuldens storlek och utveckling, utsikterna för upplåning och hur statens upplåning genomförs i praktiken.

  STATSSKULD.FI >

  Upplåningens mål är att fylla statens finansieringsbehov på ett kostnadseffektivt sätt som möjliggör tillgång till finansiering under alla omständigheter. Dessutom ska man se till att påfrestningarna på statsfinanserna i form av räntor och förfallodagar fördelas jämnt och förutsägbart.

  När staten tar lån säljs statens skuldebrev i praktiken på den internationella finansmarknaden. Upplåningen diversifieras jämnt över hela året och på olika låneinstrument (långfristiga lån, kortfristiga lån, lån i euro och dollar).

  Statskontoret publicerar omfattande statistik av statsskulden varje månad. På webbplatsen statsskuld.fi finns mycket mer information om statens skuld- och kassahantering samt om hur upplåningen sker i praktiken. Framtidsutsikterna för statens upplåning publiceras kvartalsvis i slutet av mars, juni, september och december. Årsöversikten av statens upplåning publiceras i slutet av februari varje år.

  Statistik om statsskulden >

• Statsborgen och statsgarantier

  Hur har beståndet av statliga borgensförbindelser och garantiansvar utvecklats?

  Gällande statliga borgensförbindelser och statsgarantier utgjorde 67,7 miljarder euro i slutet av juni 2023. De största gällande ansvaren har att göra med Finnveras verksamhet (cirka 33 miljarder), statens bostadsfinansiering (cirka 19 miljarder) och hanteringen av internationella finanskriser (Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet EFSI 6,7 miljarder).

  Beståndet av statliga borgensförbindelser och statsgarantier har ökat kraftigt under hela 2010-talet och ökar fortfarande. Beståndet har förutom i euro även ökat kraftigt i förhållande till ekonomin. De gällande statliga borgensförbindelserna och statsgarantierna utgjorde 12,3 procent av bruttonationalprodukten. I slutet av 2021 var motsvarande siffra 25,4 procent.

  Till följd av coronastödåtgärderna ökade borgensförbindelserna och garantierna med totalt 1,4 miljarder euro 2020–2021. Detta omfattande bland annat statliga borgensförbindelser för nödfinansieringslån för näringsidkare inom den inhemska flyg- eller båttrafiken.

  Statskontoret förvaltar en stor del av statens borgens- och garantibestånd. Dessa är borgen och garantier som direkt grundar sig på lagen eller som beviljats genom statsrådets beslut. Statsborgen och statsgarantier som förvaltas av Statskontoret utgjorde 38 miljarder euro i slutet av 2022.

  Statistik om finansierings- och lånetjänster >

  

  Ansvarsbeloppet för statliga borgensförbindelser och statsgarantier i statens fonder utanför budgetekonomin och budgeten 2010 – 2023.

• Lån och räntestöd som staten beviljat

  Hur mycket BSP-räntestödslån har beviljats privatpersoner?

  Statskontoret förvaltar direkta lån och räntestöd som beviljats av statens andra organisationer. Direkta lån är statens aravalån (som inte längre beviljats efter 2007), Business Finlands produktutvecklingslån och NTM-centralernas landsbygdskrediter. Statens räntestöd är räntestödslån som beviljats av ARA för att bygga och renovera hyres- och bostadsrättshus samt BSP-räntestödslån för dem som köper sin första bostad.

  Beståndet av direkta lån som förvaltas av Statskontoret var 4,6 miljarder euro i juni 2023. Beståndet har minskat, eftersom aravalånebeståndet minskar. Beståndet av produktutvecklingslån har hållits rätt stabil redan i ett årtionde. Staten beviljar nya produktutvecklingslån och landsbygdskrediter för cirka 150–200 miljoner euro per år.

  

  Utvecklingen av Statskontorets totala lånebestånd 2011–2023.

  Förflyttningen av tyngdpunkten för statens bostadsfinansiering från direkta lån till räntestödslån syns som en kraftig ökning av räntestödslånens kapital sedan 2010-talet. Beståndet av räntestödslånens kapital för statens bostadsfinansiering var 21,7 miljarder euro i slutet av 2023. Av detta lånebestånd är 17,3 miljarder euro räntestödslån som beviljats till samfund och 4,5 miljarder euro BSP-räntestödslån som beviljats till privatpersoner.

  

  Utvecklingen av räntestödlånens kapital 2011-2023.

  Statistik om finansierings- och lånetjänster >

• Statsunderstöd

  Hurdan verksamhet stöds i samhället med statsunderstöd?

  Cirka 90 myndigheter i Finland beviljar totalt cirka 4 miljarder euro i statsunderstöd varje år. Understöden är behovsprövad offentlig finansiering som beviljas från statens medel och som stöder projekt och verksamhet som anses vara samhälleligt nödvändiga. Statsunderstödsverksamheten utvecklas kontinuerligt inom finansministeriets projekt, vars mål är att förbättra understödsverksamhetens effektivitet, transparens, öppenhet och jämlikhet samt att göra ansökningen och beviljandet av understöd tydligare och smidigare. Statskontorets tjänst Tutkiavustuksia.fi kommer att sammanställa uppgifterna om ansökta och beviljade statsunderstöd på en plats.

  Mer information: divisionschef Mari Näätsaari, mari.naatsaari@valtiokonttori.fi, tfn 0295 50 2259

  TUTKIAVUSTUKSIA.FI >

• Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP)

  Hur använder Finland medlen från EU:s återhämtningsinstrument?

  Från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) får Finland cirka 1,8 miljarder euro finansiering. Syftet med stödinstrumentet är att lindra coronapandemins ekonomiska och sociala konsekvenser och göra EU:s ekonomi mer hållbar, överlevnadsduglig och redo för utmaningarna med den gröna övergången och den digitala förändringen. Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) är en nationell plan för hur Finland ska använda finansieringen från RRF. Statskontorets uppgift är att förvalta och övervaka implementeringen av planen. I tjänsten Granskaförvaltningen.fi ser du uppgifterna om bl.a. beviljad finansiering och faktiska kostnader.

  Mer information: projektdirektör Vesa Hagström, vesa.hagstrom@valtiokonttori.fi, tfn 0295 50 2226

  TUTKIHALLINTOA.FI/RRP >

• Ersättning som betalas av staten

  Över 21 miljoner euro betalades ut i ersättningar för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 2022.

  Statskontoret betalar ut ersättningar för olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och reseskador i hela landet. Vi ansvarar också för att ersätta olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar för beväringar och civiltjänstgörare efter deras tjänstgöring.

  Statskontoret ansvarar dessutom för de ersättningar som staten betalar till bland annat brottsoffer, oskyldigt fängslade och dömda. Vi ersätter också skador som orsakats av tjänstemäns eller myndigheters fel eller försummelse.

  STATISTIK: OLYCKSFALL I ARBETET OCH I MILITÄRTJÄNST >

  Statistik om reseskador >

  Statistik om ersättnings- och skadetjänster >

  Mer information: Netta Kokko

• Statens arv

  År 2022 ärvde staten 24,3 miljoner euro.

  Om en avliden person inte har arvingar och inte har upprättat ett testamente, går hens egendom i arv till staten. Statskontoret sköter dessa arv.

  Om en avliden person utan arvingar har upprättat ett testamente, fördelas egendomen enligt testamentet.

  Om det inte finns ett testamente och egendomen ärvs av staten, fattar Statskontoret det slutliga beslutet om vad som sker med egendomen. Genom ett beslut kan en sådan egendom, som staten har en särskild orsak att behålla, hållas i statens egendom. Sådan egendom är till exempel fastigheter som lämpar sig direkt som naturskyddsobjekt eller bytesmark för naturskyddet samt en del av exceptionellt stora penningtillgångar. Egendomen kan också per ansökan överlåtas till en person som stod arvlåtaren särskilt nära. All sådan egendom, som inte behöver hållas i statens egendom och för vilken det inte finns förutsättningar att överlåta till arvlåtarens närstående, överlåts per ansökan till arvlåtarens hemkommun eller den kommun där fastigheten ligger.

  År 2022 underrättades Statskontoret om cirka 900 personer som dött utan arvingar. Antalet varierar med några hundra personer per år. Ungefär 60 procent av alla personer som avlidit utan arvingar har upprättat ett testamente.

  Statistik om egendom som tillfallit staten >

Kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi

• Kommunernas ekonomi och lägesuppföljning

  Hur går det för kommunerna? Hur ser olika kommuners ekonomi-, befolknings- och sysselsättningsstrukturer ut?

  Kommuner, samkommuner och kommunernas affärsverk rapporterar sina ekonomiuppgifter till Statskontoret. Vi publicerar ekonomiuppgifterna som färdigt visualiserade rapporter och öppna data i tjänsten Granskaförvaltningen.fi. Många myndigheter (bl.a. Statistikcentralen) använder samma ekonomiuppgifter i sin egen verksamhet.

  Det finns 309 kommuner i Finland. Kommunernas ekonomiska situation och deras förutsättningar att ordna tjänster för sina invånare påverkas till exempel av befolkningens åldersstruktur och urbaniseringen. För att underlätta granskningen av kommunernas situation och jämförelse av kommuner har vi upprättat helheten Kommunernas lägesuppföljning. Med hjälp av den kan vi närmare bekanta oss med till exempel kommunernas ekonomi-, befolknings- och sysselsättningsstrukturer. Det omfattande informationsinnehållet har sammanställts genom att kombinera flera informationskällor.

  Granskaförvaltningen.fi / Kommuner >

• Välfärdsområdenas ekonomi och lägesuppföljning

  Hur ser välfärdsområdenas budgetar och ekonomiplaner ut?

  Välfärdsområdena är separata offentligrättsliga samfund från kommunerna och staten, och deras uppgift är att ordna både social-, hälso- och sjukvårdstjänster samt räddningsväsendets uppgifter i sina områden. Det finns 21 välfärdsområden i Finland och dessutom ordnar Helsingfors stad tjänster. Välfärdsområdena får sin huvudsakliga finansiering från staten.

  Välfärdsområdena rapporterar sina ekonomiuppgifter till Statskontoret. Ekonomiuppgifterna utgör grunden för viktiga samhälleliga beslut. Dessutom använder ministerierna dessa uppgifter för att styra och övervaka välfärdsområdena. Statskontoret publicerar välfärdsområdenas ekonomiuppgifter som färdigt visualiserade rapporter på webbplatsen Granskaförvaltningen.fi.

  Granskaförvaltningen.fi./ Välfärdsområden >

Information om företagens kostnadsstöd i samband med coronakrisen

• Företagsstöd

  Statskontoret har i sin helhet betalat ut nästan 1,2 miljarder euro i olika former av företagsstöd.

  Coronakrisen medförde en ny uppgift för Statskontoret 2020, då det fick dela ut tidsbundna kostnadsstöd till företag. Syftet var att hjälpa företagen att överleva den svåra ekonomin som coronaviruset orsakat. Det första kostnadsstödet kunde sökas i juli 2020, varefter Statskontoret genomförde totalt sex olika kostnadsstödsomgångar.

  Det senaste kostnadsstödet som beviljats på grund av coronaviruset kunde sökas i maj 2021.

  Kostnadsstödet kompletterades under coronapandemin också med en evenemangsgaranti som betalades ut inom evenemangsbranschen som en ersättning för stängning till mikro- och småföretag samt medelstora och stora företag. Dessutom betalades stöd för icke-täckta fasta kostnader till medelstora och stora företag som inte kunde få kostnadsstöd på grund av att de nått det EU-fastställda stödtaket.

  När coronakrisen avtagit har Statskontoret kunnat utnyttja sina lärdomar om att dela ut ersättningar under kristid även i andra stödprojekt. Det första av dessa var bränslestödet, som i februari 2022 kompenserade för den plötsliga prishöjningen på bränsle. Stödet bestod av transportstöd och bränslestöd som betalades ut till transportföretag respektive arbetsmaskinföretag och kunde sökas hos Statskontoret i november 2022.

  På sommaren 2023 kunde man ansöka om temporärt kostnadsstöd för jordbruket och vattenbruket hos Statskontoret. Stödet kompenserade för de stigande el- och gödselpriserna för yrkesmässiga jord- och vattenbrukare i Fastlandsfinland. Stödet bestod av kostnadsstöd för el och gödslingsmedel.

  Mer information: Mari Selviranta