2000

År 2000 förverkligades Statskontorets mångåriga plan: Statens Pensionsfonds tillgångar överfördes genom en speciallag till fondens eget namn. Samtidigt började fonden också handla på aktiemarknaden i eget namn. Statskontoret skötte pensionsfonden, men fonden hade en egen styrelse som ledde dess investeringsverksamhet.  Genom den lösning för pensionsfonden som introducerades år 2000 skapades möjligheter att sköta även pensionsskulder utanför balansräkningen på ett ekonomiskt sätt.

2001

Statskontoret 125 år. Det viktigaste temat under 2001, som berörde hela ämbetsverket, var förberedelserna för införandet av euron. Förutom att förbereda sina egna stora datasystem för euron måste Statskontoret också se till att övriga räkenskapsverk som deltar i skötseln av statens ekonomi hade tillgång till enhetliga anvisningar för övergången till euron. Som ett resultat av det flera år långa arbetet med att uppdatera systemen förlöpte ibruktagandet av euron problemfritt.

2002

Statskontorets organisation förnyades den 1 januari 2002. Statskontorets verksamhetsorganisation bildade under berättelseåret divisionerna Förvaltningens styrning, Finansiering och Försäkringar. Därtill finns interna stödfunktioner som är underställda generaldirektören. Framgångarna i Statskontorets operativa verksamhet medförde några betydande fördelar för staten. Tre av dessa var särskilt viktiga: Den första var den flexibla anpassningen till förändringarna på finansmarknaden, genom vilken man lyckades omstrukturera statens skulder och märkbart minska kostnaderna för skuldförvaltningen. Den andra var den lyckade konkurrensutsättningen av statens betalningsrörelser, som ledde till ett byte av bank och en klart sänkt kostnadsnivå. Den tredje stora fördelen var att pensionsåldern för den pensionsförsäkrade personalen fortsatte stiga till följd av långsiktigt utvecklingsarbete.

Den största strukturella förändringen under verksamhetsåret var inrättandet av en Försäkringsdivision. Inom datatekniken nådde flera systemprojekt ibruktagandeskedet. Bland dessa kan nämnas utlåningssystemet Laiho, det operativa treasurysystemet FinanceKit samt intranätet SiNetti och förnyelsen av webbplatsen. Alla dessa krävde betydande arbetsinsatser och slutresultaten var goda.

År 2002 tog Statskontoret i bruk en ny intern styrmodell vars centrala mål var att flytta styrningen från koncernnivån till divisions- och enhetsnivån. Statskontorets ledningsmodell baserar sig på verksamhet och resultatbedömning enligt Balanced Score Card och de europeiska EFQM-indikatorerna.

Arbetshälsoprogrammet Kaiku för statens ämbetsverk och inrättningar lanserades den 6 september 2002. Hälften, det vill säga omkring 60 000, av statens anställda går i pension under de närmaste tio åren. Förutom ökande pensionskostnader betyder detta också hård konkurrens om kompetent arbetskraft. Statskontorets arbetshälsoprogram Kaiku är ett av statsförvaltningens svar på dessa utmaningar. Genom att utveckla och stödja verksamheten för främjande av välbefinnandet vill man minska de anställdas benägenhet att gå i pension och öka de statliga arbetsplatsernas attraktivitet.

2003

Från också med början av 2003 avskaffades styrelserna för alla ämbetsverk som var underställda finansministeriet, och ämbetsverken, inklusive Statskontoret, blev regelrätta chefsämbetsverk. Förändringen genomfördes genom ändringar i lagen och förordningen om Statskontoret. De ärenden som tidigare behandlats av styrelsen överfördes till generaldirektören, som har allmän beslutanderätt i frågor som behandlas av Statskontoret.

För Statskontoret tillsattes under berättelseåret en delegation som stöder ämbetsverkets strategiska planering i enlighet med förordningen om Statskontoret. Delegationen består av generaldirektören och högst sju andra medlemmar, av vilka en medlem är en person som Statskontorets personal har utsett inom sig. Finansministeriet utser på framställning av Statskontoret de övriga medlemmarna i delegationen för en viss tid. Medlemmarna representerar Statskontorets intressentgrupper och kunder.

Som stöd för finansministeriets förvaltningsområdesstrategi inledde Statskontoret ett produktifieringsprojekt för stödtjänsterna på statsförvaltningsnivå, i syfte att uppnå en bred och djupgående reform av verksamhetsmodellerna inom statens ämbetsverk.

2004

Den förväntade stora pensionsavgången under de kommande tio åren och den påföljande konkurrensen om arbetskraft kombination med knappa ekonomiska resurser medförde stora förväntningar på betydande förbättringar av produktiviteten och kvaliteten inom alla statens funktioner. Statskontoret berördes särskilt av förväntningar på utveckling och förbättrad kvalitet inom förvaltningens stödtjänster. Divisionen Förvaltningens styrning inledde under berättelseåret Kieku-programmet, ett omfattande och mångårigt utvecklingsprogram för statens stödtjänster som använder sig av nätverkande. Kieku-programmet kombinerar produktutveckling på statlig nivå med stödjande av förvaltningsområdenas servicecentralsprojekt, så att statens ekonomi- och personalförvaltning kan nätverka för att förbättra produktiviteten och serviceförmågan.

Genomförandet av pensionsreformen var Statskontorets största och dyraste enskilda uppgift år 2004. För detta syfte skapades för åren 2004–2008 StPL 2005-programmet, som var indelat i flera olika projekt och vars investeringar i informationsförvaltning kostade totalt 21 miljoner euro.

Som förberedelse inför kommande ledarskapsutmaningar inledde Statskontoret ett omfattande handledningsprogram som fick namnet Esikko och riktade sig till alla chefer och en del sakkunniga. Programmet varar fram till 2006. Under berättelseåret fick divisionerna Finansiering och Förvaltningens styrning samt en del av de gemensamma funktionerna nya kontor med huvudsakligen öppen planlösning i Runga huset i Hagnäs.

2005

Statskontoret förberedde under året inrättandet av ett servicecenter för statens ekonomi- och personalförvaltning. Det praktiska genomförandet pågick i samarbete med Statskontorets tidigare kunder under hela året. I början av november kom den första nya kunden med. Statskontorets servicecentral   inledde sin verksamhet som en egen organisationsenhet den 1 januari 2006. Under verksamhetsåret fortsatte man även att utveckla ekonomi- och personalförvaltningens processer, och fokus låg på stödjande av verksamheten inom de servicecentraler som grundats för de olika förvaltningsområdena. Ett lönsamhetsverktyg som utvecklats inom Kieku-programmet togs i bruk inom förvaltningsområdena. Projektet Heli för att ta i bruk det nya ledningssystemet för personalmobiliteten inom förvaltningsområdena inleddes.

Den största förändringen inom statens skuldförvaltning år 2005 var den nya skuldförvaltningsmodellen som baserade sig på en jämförelseportfölj och ibruktagandet av resultaträkning. Detta har i stor utsträckning påverkat verksamhetens natur. Den jämförelseportfölj som fastställts av finansministeriet avgör det strategiska målet i fråga om ränterisken för budgetskulden. Den skuldförvaltningsmodell som baserar sig på användningen av en jämförelseportfölj ses över årligen. År 2005 var en testperiod för ibruktagandet av jämförelseportföljen.

Genomförandet av pensionsreformen fortsatte. Sedan statsrådet den 30 december 2004 fastslagit att de extra kostnader som orsakats av naturkatastrofen i Asien skulle ersättas ur statens medel till de delar som det inte föll på någon annan att betala dem, ersatte Statskontoret flygbolag och resebyråer med 2,3 miljoner euro för evakueringsflyg. Dessutom ersattes bland annat kostnader för transport av omkomna till Finland, kostnader för räddnings- och biståndsarbete samt sjukvårdskostnader. Totalt uppgick de ersättningar som Statskontoret betalade ut till omkring 3 miljoner euro.

Den 1 februari 2005 grundade Statskontoret ett regionalt verksamhetsställe i Tavastehus, inledningsvis för att sköta uppgifter kring pensionstjänster. I slutet av verksamhetsåret fanns i Tavastehus ett kontor inom Pensionstjänster som sysselsatte tio personer. I slutet av året hade också två anställda på Statskontorets nygrundade servicecentral placerats i Tavastehus.

2006

Statskontoret 130 år. Efterfrågan på  koncernperspektivet är lika stor som för 130 år sedan, när Statskontoret grundades för att sköta ett tjugotal statliga fonder som finansierade statens utgifter. Under de två senaste decennierna har pendeln svängt inom den interna förvaltningen. Från att länge ha decentraliserat befogenheterna har man nu börjat centralisera igen. Förändringstrenden når hela den interna förvaltningen och genom stödtjänsterna hela statsförvaltningen. Statskontorets roll är att bistå finansministeriet genom att styra och stödja produktionen av grundläggande tjänster för ekonomi- och personalförvaltningen vid olika servicecentraler.

Statskontorets servicecentral växer, och i början av maj består kundkretsen redan av 12 statliga organisationer. Vid samma tidpunkt har servicecentralen 28 anställda, varav tre på verksamhetsstället i Tavastehus. Verksamhetsstället i Björneborg på adressen Valtakatu 15 öppnar i början av juli.

Styrelsen för Stiftelsen för Rehabilitering beviljade Rehabiliterarmedaljen 2006 till Statskontorets Kaiku-tjänster. Motiveringen till priset var att man med hjälp av Kaiku-tjänsterna lyckats utveckla arbetsgemenskaperna på ett helhetsmässigt sätt. Vid prisutdelningstillställningen betonades att Kaiku-tjänsterna har uppvisat imponerande resultat, oavsett om effektiviteten granskas i ljuset av statistiken för arbetsoförmåga eller attitydförändringarna. Priset överlämnades under de nationella rehabiliteringsdagarna den 9 mars 2006.

2007

Resultatet av Statskontorets grundverksamhet låg på en god nivå under 2007, liksom under tidigare år. Statskontorets två viktigaste projekt på statsnivå, Kaiku, vars syfte är att utveckla arbetshälsan och hanteringen av personalrisker, samt utvecklings- och samordningsprojektet Kieku, vars syfte är att utveckla processerna, rutinerna och datasystemen inom statens ekonomi- och personaladministration, framskred planenligt under året.

Statskontoret blir föremål för nya förväntningar och får nya uppgifter. I början av 2007 skissade Statskontorets ledning upp ämbetsverkets framtid, vilket utmynnade i det så kallade framtidslakanet, där sådana uppgifter på statskoncernnivå som Statskontoret antas förverkliga i framtiden har utsetts. Av dessa håller en del redan på att genomföras. Det viktigaste är statens It-servicecentral; Statskontorets dataadministrationschef lösgjordes hösten 2007 från sina normala uppgifter för att under drygt ett år planera det praktiska genomförandet av projektet.

2008

”Renoveringen av Statskontorets huvudverksamhetsställe på Sörnäs strandväg blev klar i början av sommaren och strax före midsommar fick vi flytta in i våra nyrenoverade lokaler. Förutom den tekniska moderniseringen innebar renoveringen samtidigt en enorm förändring i vår arbetskultur när vi övergick från en persons rum till gemensamma öppna lokaler. För den enskilde arbetstagaren var det fråga om en stor sak, men med hjälp av det bra och engagerande kulturförändringsprojektet tror jag att vi har klarat oss riktigt bra även i detta avseende. Genom denna förändring eftersträvar vi ännu större öppenhet, kreativitet och gemenskap i vår interna verksamhet, så att vi kan fortsätta att arbeta till fördel för samhället och kunderna i överensstämmelse med våra värderingar – på ett sätt som säkerställer den egna utvecklingen och det egna välmåendet”, konstaterade generaldirektor Timo Laitinen i årsberättelsen för 2008.

Den yttre verksamhetsmiljön präglade under hela året statsförvaltningens förnyelseprojekt, där Statskontoret hade någon form av operativ roll i nästan alla.  Enheten Statens personaltjänster fick sin början till följd av regeringens rambeslut våren 2008. Sedan dess har vi förberett oss på att betjäna statens verksamhetsenheter i fråga om personalens mobilitet. Vårt allra största enskilda projekt under 2008 var att inleda byggandet av ett enda datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen som skulle betjäna hela budgetstaten. Det är fråga om ett projekt som sträcker sig långt in i nästa decennium och vars mål är att uppnå betydande kvalitets- och produktivitetsförbättringar.

2009

Statens IT-servicecentral inledde sin verksamhet som en del av Statskontoret den 1 januari 2009. Effekterna av den globala finanskrisen år 2009 var betydande även i Finland och ledde till den största realekonomiska recessionen i Finlands ekonomiska historia. Den finländska finansvärlden undgick dock krisen. Recessionens effekter kommer att påverka arbetet under hela detta årtionde. Händelserna år 2009 kommer tyvärr att lämna avtryck inte bara i den ekonomiska historien, utan också i historien i övrigt.

För Statskontoret syntes dessa effekter på två sätt: den stora ökningen av underskottet i statsekonomin sysselsatte Statskontoret genom ökad låntagning, och å andra sidan tvingades Statskontoret, precis som andra statliga ämbetsverk, rätta sig efter en mycket knapp ekonomi. Under år 2009 ökade statens bruttolåntagning med 12,8 miljarder och nettolåntagningen med 11,9  miljarder.  Vid årets slut var skulden 37,2  procent av bruttonationalprodukten. Lyckligtvis var vi ännu långt ifrån 1990-talets rekordsiffror, när statsskulden som mest var 68 procent av bruttonationalprodukten. På den offentliga förvaltningens nivå hade man redan vidtagit alla tänkbara åtgärder för att åtgärda det så kallade hållbarhetsglappet.

2010

Statskontoret, Keva  och finansministeriet slutförde år 2010 förberedelserna inför överföringen av skötseln av privatkunders pensioner, som tidigare skötts av statskontoret, till Keva. De lagändringar som möjliggjorde överföringen stadfästes av republikens president den 4 juni 2010.

Statens IT-servicecentral VIP:s arbete med att utveckla och producera gemensamma  IT-tjänster för staten påskyndades ytterligare. År 2010 sattes de första så kallade spetsprojekten i produktion. VIPs verksamhet skapade en tro på att en koncernmodell för statens IKT-infrastruktur ur statsförvaltningens perspektiv inte bara var ett smart utan också ett effektivt sätt att organisera statens datasystem. Statskontorets projekt med datasystemet Kieku slutfördes. Inom projektet förenhetligades tillvägagångssätten, processerna och datastrukturen inom statens ekonomi- och personalförvaltning.

Den 1 januari 2010 slogs Statskontorets servicecentrals verksamhet samman med det nygrundade servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Tillsammans med personalen och serviceverksamheten överfördes hela Statskontorets servicecentrals nätverk av regionala verksamhetsställen, som Statskontoret hade byggt upp och upprätthållit sedan 2006.

Den 21 maj 2010 beviljade WWF Statskontorets kontor i Helsingfors rätten att använda Green Office-märket. Märket med tillhörande diplom beviljas efter en särskild ansöknings- och bedömningsprocess till företag och samfund som har ett miljöprogram som uppfyller Green Office-kriterierna. Miljöprogrammets centrala mål har varit att minska energi- och pappersförbrukningen samt rationalisera sorteringen av avfall.