Hoppa innehåll


Kostnadsstöd till företag (2. ansökningsomgång)

  • Det här är servicesidan för företagens tidsbundna kostnadsstöd. Sidan består av tre flikar. Allmän information om stödet -på fliken finns basuppgifter om servicen, Anvisningar för ansökan om stöd -här berättar vi mer om hur man söker om stödet, och Stödansökan & lagstiftning -via fliken kan du logga in i e-tjänsten sedan då den öppnats. Med räknaren kan du uppskatta det kostnadsstödsbelopp som beviljats ditt företag.

    Den andra ansökningsomgången för kostnadsstöd avslutas den 26 februari 2021 kl. 16.15.

    OBS! Behandling av ansökingar är delvis överbelastad. Behandlingstiden varierar mellan några dagar och en månad. Du kan kontrollera status för din ansökan på statistiksidan, där du kan se alla väntande ansökningar. Vi kommer att kontakta dig om vi behöver mer information och du kommer att meddelas om beslutet skriftligt.

    Fyll i ansökan i e-tjänsten >

  • Vad handlar det om?

    Stödet är avsett för de företag vars omsättning har sjunkit pga. coronakrisen, och som därför har svårt att anpassa sin verksamhet, såsom löne- och övriga kostnader under stödperioden. Enligt regeringens riktlinjer bedöms behovet av stöd och dess belopp på basis av ett plötsligt omsättningstapp som orsakats av epidemin eller bekämpningen av den.

    Den första ansökningsomgången avslutades 31 augusti 2020. Vid förhandlingar den 29 september 2020 enades regeringen om att företag på nytt bör ges möjlighet att ansöka om kostnadsstöd oberoende av bransch, eftersom den situation som COVID-19 -pandemin orsakat fortfarande hösten 2020 är svår i flera branscher.

    Den andra ansökningsomgången för kostnadsstöd har öppnats och avslutas den 26 februari 2021 kl. 16.15. Ansök om support i e-tjänst>

  • Åt vem är stödet avsett?

    Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har sjunkit betydligt på grund av COVID-19 -pandemin och som på grund av detta har svårt att anpassa verksamhetens kostnader såsom löner och övriga fasta kostnader.

    Företagets storlek eller typ är inte begränsad, den avgörande faktorn är den ekonomiska sammansättningen av verksamheten.

    Stiftelser och föreningen som gör affärer kan också få kostnadsstöd. Kostnadsstöd tillhandahålls endast för föreningens/stiftelsens finansiella verksamhet.

    Det föreslås ändringar i kostnadsstödet så att det bättre svarar på det behov som finns hos de företag som lidit mest. Stödets grundläggande principer ändras inte. Man strävar efter att stödja företag i olika situationer så att de ska kunna anpassa sin verksamhet även med tanke på framtiden, i och med att man nu i den andra omgången riktar stödet till verksamma företag med sådana kostnader som är svåra att anpassa, vilket görs genom att man utvidgar och preciserar definitionen av kostnader som ska ersättas, samt förlänger stödperioden.

    Stödet har retroaktiv karaktär, det vill säga det betalas för redan uppkomna kostnader.

    Ansökan på diskretionär basis

    Även företag som faller utanför sektorerna kan ansöka om stöd, eftersom enligt lag kan stöd beviljas diskretionärt till de företag som uppfyller övriga villkor för att bevilja stöd. Statskontoret siktar på att alla berättigade företag kommer att få stöd. Därmed vill vi uppmuntra att ansöka om kostnadsstöd på en diskretionär basis utanför sektorgränsen.

    Inget kostnadsstöd kan dock beviljas till den primära jordbruksproduktion, fiske och vattenbruk. Dessa sektorer kan inte stödjas ens på ett diskretionärt sätt, eftersom de omfattas av separata regler om statligt stöd under jord- och skogsbruksministeriets ansvar.

  • När kan man ansöka om stödet?

    Lagen om kostnadsstöd har godkänts av riksdagen och statsrådets förordning om branscher har utfärdats och stadfästs.

    Den andra ansökningsomgången för kostnadsstöd har öppnats och avslutas den 26 februari 2021 kl. 16.15. Ansök om support i den elektroniska transaktionstjänsten>

  • På vilka grunder får man stödet?

    Grunder för att få kostnadsstöd baseras på lagen och tillhörande regler. Lagen utarbetades av arbets- och näringsministeriet och finansministeriet och trädde i kraft den 15 december 2020.

    Statskontoret öppnar ansökan den 21 december 2020 kl 9.00.

    Läs om lagen >

  • Hur ansöks stödet?

    Kostadsstöd ansöks via den elektroniska ansökskanalen.

    Först bekanta dig med ansökningsinstruktionerna som publiceras på fliken Anvisningar för att ansöka om stöd. En länk till ansökssidan kommer att visas på fliken Ansökan om stöd & lagstiftning när ansökan är öppen.

    Statskontoret öppnar ansökan 21.12.2020.

  • Vilka är villkoren för stöd?

    Det tillfälliga kostnadsstödet är avsett för företag som uppfyller följande villkor:

    • Företagets bransch omfattas av stödet (listan över branscer) ELLER ett företag vars huvudverksamhet inte nämns i regeringens förordning, men som kan nämna särskilt allvarliga skäl till nedgången i dess omsättning relaterad till coronapandemin.
    • Företagets egen omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30% jämfört med jämförelseperioden.
    • Företaget har lönekostnader och / eller oflexibla kostnader och förluster under stödperioden (1.6.-31.10.2020), som är svåra att justera. Kostnaderna måste vara slutgiltiga.
    • Lagstadgad kostnadsstöd för företaget är minst 2000 euro.
    • Företaget är inte föremål för något hinder för att beviljas kostnadsstöd i den mening som avses i lagen om kostnadsstöd.

    Förutom företag kan föreningar och stiftelser ansöka om kostnadsstöd. Kostnadsstöd kan endast beviljas för föreningars och stiftelsers ekonomiska verksamhet.

    Stödet beviljas inom EU:s tillfälliga COVID-19-ramstödsprogram (kommissionens beslut SA.56995). Allt stöd som beviljas inom ramen för detta ramverk omfattas av ett företagsspecifikt tak på 800 000 euro, vilket inte får överskridas när stödet beviljas. Vid beräkningen av det högsta beloppet på 800 000 euro ska hänsyn tas till allt stöd som mottagits av ett enskilt företag och till företag som tillhör samma koncern som det som beviljas inom ramen för detta ramverk.

  • Med vad jämförs omsättningen och vad är jämförelseperioden?

    Jämförelseperioden för omsättningen är juni-oktober 2019 (1.6.2019 – 31.10.2019). Om företaget har grundats den 1.5.2019 eller senare är jämförelseperioden januari–februari 2020 (1.1.2020 – 29.2.2020). Stödperioden för alla företag är juni-oktober 2020 (1.6.2020 – 31.10.2020).

    Genom att jämföra den genomsnittliga månatliga omsättningen under jämförelse- och stödperioden bestäms hur stor företagets minskning av omsättningen har varit. Storleken på minskningen av omsättningen påverkar storleken på det kostnadsstöd som beviljas företaget. Minskningen av omsättningen bör vara mer än 30 % för att kostnadsstöd skall kunna beviljas. Se även punkten Hur mycket kan man få i stöd?

    Minskningen i omsättningen fastställs utifrån de mervärdesskattedeklarationer som lämnas till Skatteförvaltningen eller, om sådana saknas, företagets egen anmälan.

  • Hur mycket kan man få i stöd?

    Enligt lagen bör kostnadsstödet vara minst 2000 euro för att det skall kunna utbetalas.
    Det maximala beloppet av kostnadsstödet är 500 000 euro per företag.

    Stödet grundar sig på information om företagets omsättning under jämförelse- samt stödperioden, företagets oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som anmälts av företaget samt dess lönekostnader under stödperioden. De uppgifter om stödperiodens omsättning som ligger till grund för stödet samt uppgifterna om jämförelseperiodens omsättning fås i regel från de uppgifter som Skatteförvaltningen lämnat till Statskontoret. De lönekostnader för anställda som företaget betalat ut under stödperioden får Statskontoret direkt från Inkomstregistret. Lönekostnader för enskilda näringsidkares samt bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag, som inte fås från Inkomstregistret, kan anmälas skilt i företagets ansökan.

    Kostnadsstödets belopp under stödperioden beräknas enligt den beräkningsformel som fastställts i lagen. Företagets omsättning under stödperioden jämförs med omsättningen under jämförelseperioden. Från den beräknade minskningen av omsättningen avdras först företagets självriskandel på 0,3, som motsvarar en 30-procentig minskning av omsättningen. De oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som företaget anmält samt dess lönekostnader för stödperioden multipliceras med det tal man fått i beräkningen. Från det beräknade beloppet avdras de försäkringsersättningar som företaget fått i anknytning till covid19-pandemin.

    Kustannustuen laskentakaava

    Förklaringar till formeln:

    Omsättning under jämförelseperioden= Företagets genomsnittliga månatliga försäljning i juni-oktober 2019. Om företaget har grundats den 1.5.2019 eller senare är jämförelseperiodens försäljning den genomsnittliga försäljningen i januari–februari 2020.

    Omsättningen under stödperioden = Företagets genomsnittliga månatliga försäljning i juni-oktober 2020

    Övriga kostnader under stödperioden = Sådana av företaget på ett motiverat sätt visade oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som hänför sig till stödperioden, som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare.

    Löner för stödperioden = Summan av de lönekostnader som företaget betalat ut under stödperioden enligt uppgifter från Inkomstregistret. Lönekostnader för enskilda näringsidkares samt bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag, som inte fås från Inkomstregistret, kan anmälas skilt i företagets ansökan. I fråga om företag som hyr ut arbetskraft beaktas lönekostnaderna för anställda endast i fråga om lönekostnaderna för dem som arbetar vid företaget.

    0,3 = Självrisken vid minskad försäljning är 30 procent.

  • Svåranpassade rörelsekostnader och förluster

    Fastställandet av kostnadsstödet påverkas av andra kostnader under stödperioden som företaget har uppgett i ansökan. Enligt lagen om kostnadsstöd avses med andra kostnader under stödperioden (1.6.-31.10.2020) sådana av företaget på goda grunder påvisade svåranpassade rörelsekostnader och förluster som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare. Företaget ska i ansökan kunna särskilja endast den andel av alla angivna kostnader som hänför sig enbart till stödperioden.

    Med svåranpassade kostnader avses poster som inte kan anpassas till verksamhetens volym. Företaget ska alltså sörja för betalningen av sådana poster, även om företaget inte har någon försäljning alls och det inte är möjligt att anpassa kostnaderna till minskningen i verksamheten, till skillnad från till exempel material- och förnödenhetskostnader eller nya investeringar.

    Innehållet i de svåranpassade kostnader som räknas in i grunden för fastställande av stöd kan variera från företag till företag. Till svåranpassade kostnader kan räknas bland annat hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten, hyror för maskiner och anläggningar, ersättningar för nyttjanderätt, licensavgifter och nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft. Förluster kan till exempel vara förskott som företaget betalat och som slutligen visat sig vara förluster.

    Företaget ska meddela Statskontoret om det senare sker ändringar i de svåranpassade kostnaderna eller förlusterna som angetts i ansökan, till exempel i form av rabatter eller avdrag för utgifter som företaget fått.

    Nedan finns exempel på kostnadstyper som kan anses höra till de svåranpassade kostnader och förluster under stödperioden som avses i lagen. Observera att listan inte är uttömmande, utan att exempel räknas upp nedan. Rätten till stöd för angivna kostnader och förluster avgörs alltid företagsspecifikt när kostnadsstöd beviljas.

    Hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten:

    • Hyreskostnader för företagets fastighet/lokal (såsom hyra för lokaler och tomter)
    • Skötselvederlag
    • El, vatten, gas, ånga
    • Bevakning, övervakning av lokaler och säkerhetssystem
    • Svåranpassade städkostnader, avfallshantering
    • Försäkringspremier och fastighetsskatt för fastigheter
    • Lagstadgade försäkringspremier och skatter för fordon
    • Vägunderhållsavgifter
    • Räntekostnader för lån i anslutning till fastighet
    • Svåranpassade kostnader för ekonomiförvaltning, bokföring och revision
    • Svåranpassade telekommunikations- och telefonkostnader
    • Underhållskostnader för djur som använts i affärsverksamheten
    • Hyressäkerhetskostnader och bankborgenskostnader

    Hyror för maskiner och anläggningar

    • Kostnader för leasingfordon
    • Leasingelektronik (t.ex. datorer, skärmar, telefoner)

    Ersättningar för nyttjanderätt och licensavgifter

    • Svåranpassade franchising-avgifter
    • Svåranpassade kostnader för taxiförmedlingsbolag
    • Teostoavgifter
    • Licensavgifter för datorprogram
    • Svåranpassade serverkostnader (köpta av en utomstående tjänsteleverantör)

    Nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft

    Som nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft betraktas till exempel sådana kostnader för hyrd arbetskraft som motsvarar sådana åtgärder som utförs av företagets egen personal och som är nödvändiga för att upprätthålla affärsverksamheten eller affärsverksamhetsberedskapen. Andra än nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft kan inte stödas. Företaget ska på begäran lägga fram en utredning om nödvändigheten av anlitad hyrd arbetskraft för att upprätthålla företagets affärsverksamhet.

    Svåranpassade förluster

    Med svåranpassade förluster avses till exempel förskott som företaget betalat och slutligen visat sig bli förluster. Som sådana kan till exempel betraktas förskott som ett företag i turistbranschen betalat till hotell eller tjänsteleverantörer som trots inställda resor inte betalat tillbaka förskottsbetalningen. Företaget ska på begäran kunna verifiera att de förluster som anmälts i ansökan är slutgiltiga och att det inte rimligen kan fås återbetalningar av dem som förskotten hade betalats till eller av någon annan.

    Exempel på kostnadstyper som i princip inte kan betraktas som svåranpassade kostnader eller förluster som godtas i bestämningsgrunderna för kostnadsstöd:

    • Avskrivningar
    • FöPL-avgifter och ArPL-avgifter
    • Hälsovård
    • Nedskrivningar
    • Låneamorteringar och kapitalvederlag
    • Amorteringar på avbetalningsposter
    • Kostnader av engångskaraktär
    • Bränsle (material och förnödenheter)
    • Medlemsavgifter
    • Kreditförlust
    • Bankkostnader
    • Skötselkostnader för lån som Finnvera gått i borgen för
    • Marknadsföringskostnader
  • Hur påverkar stöd som redan beviljats?

    Enligt propositionen kan man ansöka om kostnadsstöd trots att företaget redan har fått andra stöd som är avsedda för att lindra konsekvenserna av coronapandemin. I beloppet av kostnadsstöd beaktar man emellertid stöd som beviljats tidigare, på så sätt att de sammanlagda stöden inte överstiger 800 000 euro. I EU:s tillfälliga regler om statsstöd föreskrivs om stödets maxbelopp per företag.

    Vad är ramstödprogrammet för något?

    Kostnadsstödet beviljas med stöd av EU:s tillfälliga ramstödprogram (Europeiska kommissionens beslut (SA.56995 (2020/N)). Europeiska kommissionen har förlängt giltighetstiden för den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till och med den 30.6.2021. För alla stöd som beviljas i enlighet med ramstödprogrammet i fråga gäller ett företagsspecifikt maximibelopp på 800 000 euro, som inte får överstigas vid beviljandet av stöd. Vid beräkningen av maximibeloppet beaktas allt stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern, och som beviljats i enlighet med ramstödprogrammet.

    Till EU:s ramprogram hör följande stöd:

    • Kostnadsstöd (Statskontoret)
    •  Understöd för kulturevenemang som ställs in eller genomförs i mindre form än beräknat på grund av coronavirusläget samt understöd för avbrutna tävlingsserier på högsta nivå och divisionsnivå och till de grenförbund som organiserar serierna (Undervisnings- och kulturministeriet UKM)
    • Stöd för återanställning inom restaurangbranschen (UF-centret)
    • Statsunderstöd för främjande av journalistiskt innehåll (Traficom)
    • Tillfälligt FUI-lån vid störningar (Business Finland)
    • Ålands landskapsregerings tillfälligt utökade likviditetsstöd
    • Utvecklingsunderstöd beviljat av NTM-centralerna (endast om stödet undantagsvis har beviljats enligt ramavtalet och inte som de minimis-stöd)

    Även kommunerna har haft möjlighet att utnyttja EU:s tillfälliga ram för statliga stödåtgärder i sina stöd som beviljats till företag. Företaget bör i sin kostnadsstödansökan till Statskontoret uppge alla stöd som beviljats företaget i enlighet med ramstödprogrammet.

  • Allmänna förutsättningar för beviljande av stöd samt hinder för beviljande

    Enligt lagen beviljas inget stöd i följande situationer:

    1. Stödet som skulle utbetalas vore mindre än 2 000 €.
    2. Företagets omsättning under stödperioden har inte minskat med mer än 30 % i jämförelse med omsättningen under jämförelseperioden.
    3. Företagets huvudsakliga bransch omfattas inte av stödet och företaget har inte särskilt vägande orsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin till minskningen av deras omsättning.
    4. Företaget är inte registrerat i förskottsuppbördsregistret.
    5. Företaget har försummat sin deklarationsskyldighet i fråga om beskattningen.
    6. Företaget har uppgifter om skatteskulder i skatteskuldsregistret.
    7. Utsökningsverket driver in obetalda skatter av företaget.
    8. Företaget har försatts i konkurs eller det har ett ärende under behandling i domstol som gäller försättande i konkurs.
    9. Företaget var i svårigheter redan innan coronapandemin (31.12.2019). Se definitionen på företag i svårigheter.

     

    Definition av företag i svårigheter enligt EU:s förordning.

    Med företag i svårigheter avses företag enligt artikel 2.18 i EU:s allmänna gruppundantagsförordning (Kommissionens förordning 651/2014). Enligt definitionen anses ett företag vara i svårigheter om

    1. det är fråga om ett aktiebolag som förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster.
    2. det är fråga om ett öppet bolag eller ett kommanditbolag som förlorat över hälften av det egna kapitalet enligt bokslutet på grund av ackumulerade förluster.
    3. företaget är föremål för ett konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens.
    4. företaget har fått s.k. undsättningsstöd och har ännu inte betalat tillbaka det eller företaget har fått omstruktureringsstöd och omfattas fortfarande av en omstruktureringsplan.
    5. övriga än små- och medelstora företag anses vara i svårigheter om båda av följande villkor uppfylls på basis av de två senaste fastställda årsboksluten: företagets skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och
      driftsbidragets förhållande till nettofinansieringskostnaderna har legat under 1,0.

     

    Om företaget är under 3 år gammalt, anses det vara i svårigheter endast på basis av punkt 3.

  • Gör så här före ansökan

    • Med Suomi.fi-fullmakter görs ansökan antingen av en prokurist eller med fullmakt. Den sökande bör kontrollera att
      rätten att teckna firma är i skick. Anvisningar nedan Firmateckningsrätt och Suomi.fi Fullmakter.
    • Dessutom bör man säkerställa att företaget har vidtagit de åtgärder som krävs för att uträtta en annans ärenden i Suomi.fi. De fullmakter som behövs för att representera ett företag/samfund görs i tjänsten Suomi.fi-fullmakter. Kostnadsstödet ansöks med fullmakten för företagsfinansiering. Suomi.fi-fullmakter>
    • För att ansöka om stöd måste företaget ha ett FO-nummer. Kolla mer info: Företags- och organisationsdatasystemet >
    • Kostnadsstödet kan endast betalas till ett sådant konto som företaget har meddelat Skatteförvaltningen. Kolla det kontonummer du angett och ange ett nytt nummer om det behövsi MinSkatt>
    • Även i den andra omgången konstaterasden minskade omsättningen utgående från de momsdeklarationer som företaget har lämnat till Skatteförvaltningen. Du ser väl till att lämna in momsdeklarationen till Skatteförvaltningen i rätt tid.
  • Läs detta först

    Offentlighet av kostnadsstödets ansökningar och beslut

    Alla handlingar som inkommit till en myndighet blir enligt offentlighetslagen i princip offentliga när myndigheten har fått dem. Detta gäller även ansökningar om kostnadsstöd. Vem som helst kan få information om ansökningarna genom en begäran. En ansökan om kostnadsstöd kan dock vid sidan om offentliga uppgifter innehålla sekretessbelagd information, som inte utlämnas vidare från myndigheten. Ifall den sökande anser, att det i dennas ansökan finns företags- eller yrkeshemligheter (enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 24 § 1 mom. 20 punkt), kan den sökande i sin ansökan uppge vilka uppgifter denna anser vara företagshemligheter, samt på vilka grunder den sökande anser dessa uppgifter vara sekretessbelagda. På så sätt får Statskontoret information om vilka uppgifter i ansökan som den sökande själv anser vara företagshemligheter. Enligt lagen har dock Statskontoret slutgiltig beslutanderätt om till vilken grad handlingen bör vara sekretessbelagd.

    Alla kostnadsstödsbeslut är i princip offentliga. Ifall det i ett beslut har specificerats uppgifter som den sökande i sin ansökan till Statskontoret har angett som företags- eller yrkeshemligheter, kan beslut även delvis innehålla uppgifter som angetts som sekretessbelagda.

    Övriga saker som bör tas i beaktande i ansökningsskedet

    Statskontoret begär vid behov om tilläggsuppgifter av sökanden. Statskontoret kan bevilja kostnadsstöd endast enligt de kriterier som stiftats i lagen. Företaget ger all information som är nödvändig för beviljandet av stöd i ansökningsblanketten. Dessutom får Statskontoret information för beviljandet av stöd automatiskt från andra myndigheter, som till exempel Skatteförvaltningen.

    Sökandena behöver därmed i princip inte skicka tilläggsuppgifter till Statskontoret, utan stödansökningarna behandlas enligt de uppgifter som angetts av företaget i deras ansökan samt den information som fåtts av andra myndigheter.

  • Firmateckningsrätt och Fullmakter på Suomi.fi

    Prokuristen gör ansökan

    Ansökningsblanketten för kostnadsstöd kan fyllas i av den person som har företagets firmateckningsrätt. Dessutom kan ansökan fyllas i av en person som har fått en roll som berättigar till representation i handelsregistret, Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) eller i föreningsregistret. Roller som antecknats i handelsregistret med rätt att uträtta ärenden för företag är:
    • Verkställande direktör (VD)
    • Vice VD (TJS)
    • Näringsidkare (ELI)
    • Disponent (IS)
    • Huvudansvarig disponent(PIS)
    Roller som antecknats i föreningsregistret med rätt att uträtta ärenden för föreningen är:
    • Annan prokurist med registrerad rätt att själv representera föreningen

    Att bevilja fullmakt åt ett företags representant

    Ett företag kan ge fullmakt åt en annan person att representera företagetvia tjänsten Suomi.fi -fullmakter . Välj fullmakt ”Ansökan om företagsfinansiering”.

    Ett företag kan ge fullmakt åt följande:
    • enskild näringsidkare för sitt eget företags firma
    • företagets VD eller vice VD
    • bolagets prokurist som antecknats i handelsregistret och som har rätt att ensam företräda bolaget
    • Företagets alla styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret, tillsammans
    • Styrelseordförande och styrelsemedlem tillsammans eller två styrelsemedlemmar tillsammans, som är införda i handelsregistret och i enlighet med vad som föreskrivs om representation
    • en person med prokura eller rätt att företräda bolaget.”.
    En registrerad förening kan ge fullmakt åt:
    • föreningens ordförande, styrelsemedlem eller någon annan med prokura, som har rätt att ensam företräda föreningen, och som har införts i föreningsregistret
    • En annan namntecknare, som har en registrerad rätt att ensam representera föreningen

    Kundtjänsten för organisationer vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata hjälper företagen att använda suomi.fi-fullmakter.
    Ring: 0295 53 5115

    OBS. Representant för föreningen eller stiftelsen: om du har några problem med Suomi.fi-fullmakter, vänligen kontakta kostnadsstöd kundtjänst:  [email protected]

  • Hur kan man ansöka om stöd för en förening eller stiftelse?

    Ordföranden för föreningen som registrerats i föreningsregistret kan fylla i ansökan om stöd i elektroniska transaktioner på föreningens vägnar. Förutom ansökan måste föreningen, genom ett kompletterande informationsmeddelande, skicka bevis för att ordföranden har rätt att underteckna föreningen ensam eller är bemyndigad av undertecknarna att skicka ansökan (föreningsregister / regler / protokoll / fullmakt).

    När det gäller stiftelser ska ansökan skickas som en pappersansökan om tillståndet inte redan är i ordning.

  • I videon visas hur man fyller i ansökan

  • Telefontjänst

    Kostnadsstöd telefontjänsten är avsedd för företagare som ansöker kostnadsstöd för företag. Vid telefontjänsten kommer vi att ge dig råd om att fylla i ansökan och besvara dina frågor.

    Telefontjänsten tjänar från 14 december på vardagar från 9.00 till 15.00 på 0295 50 3050.

    Vi spelar in alla samtal.

    Statskontoren tar inte ut ytterligare avgifter eller serviceavgifter för samtal till 0295-nummer. Operatörer tar ut en vanlig mobil/servicenätverksavgift för samtal.

  • Testa räknaren innan du går till ansökningsformuläret

    Minimikostnadstöd som ska betalas är 2000 euro. För att vara berättigad till stöd måste företagets omsättning minska med mer än 30% jämfört med referensperioden.

  • Kostnadsstöd räknare

    • Med kostnadsstödsräknaren kan du uppskatta det kostnadsstödsbelopp som beviljats ditt företag. Kostnadsstöd beviljas företag som uppfyller de villkor som anges i lagen om kostnadsstöd för företag (508/2020 och den ändrade 963/2020). Om företagets huvudsakliga bransch inte omfattas av stödet, kan stöd beviljas enligt prövning. Företaget bör påvisa, att dess svårigheter beror på coronapandemin och inte till exempel normal säsongsvariation.

      Observera att räknare endast är riktgivande, då den inte inkluderar alla villkor som anges i lagen. Observera också att det belopp som räknaren anger inte är något officiellt beslut om kostnadsstöd, utan man måste ansöka separat om stödet i e-tjänsten.

      Kostnadsstödet grundar sig på förändringar i omsättningen. Omsättning avser försäljning utan mervärdesskatt (moms).

      Förändringen i företagens omsättning beräknas genom att jämföra de genomsnittliga månadsomsättningarna i juni-oktober 2020 (grunden för stödet) och juni-oktober 2019 (jämförelseperioden). Om företaget grundats 1.5.2019 eller senare är jämförelseperioden januari-februari 2020. Ett företag kan beviljas stöd om dess genomsnittliga omsättning har minskat med mer än 30%. Dessutom måste företagets huvudsakliga verksamhet omfattas av stödet eller annars måste företaget bevisa starka skäl till att coronapandemin har bidragit till minskningen av omsättningen. Se de exakta villkoren för utbetalning av stöd här.

      Enligt lagen ska kostnadsstödet som beviljas företaget uppgå till minst 2 000 euro för att det ska betalas. Stödets maximibelopp är 500 000 € per företag.

      Övriga stöd

      Från kostnadsbeloppet dras av eventuella försäkringsersättningar för coronapandemin som ersätter skador som drabbat stödperioden (juni-oktober 2020). Andra bidrag eller bidrag kommer inte att minskas under den andra ansökningsomgången.

      Det maximala beloppet för sådana som omfattas av EU:s ramprogram kopplat till coronapandemin är dock 800 000 € per företag eller företagskoncern om företaget tillhör en koncern. Statskontoret ska säkerställa att beloppet inte överskrids.

      Exempelföretagets kalkyl:

      jämförelseperiod (A)50 000 €
      stödperiod (B)5 000 €
      omsättningsminskning90 % beräknas: (A-B)/A x 100%

      minus självrisk 30 % -> stödprocenten i exemplet är 60 %

      Fasta utgifter10 000 €
      Löner12 000 €
      Totalt 22 000 €

      Stöd före avdrag av försäkringsersättningar: 13 200 € beräknas: 22 000 * 60%

      Försäkringsersättningar 1000 €
      Stödbelopp som ska betalas12 200 €

      Alltså: (10 000 €+ 12 000 €) x 60% - försäkringsersättning = 12 200 €

      Räkna ut om ditt företag kan få stöd

      Omsättningens månatliga medeltal


      Under jämförelseperioden

      Jämförelseperioden för omsättningen beror på tidpunkten då företaget grundades. Etableringsdagen är den dag då företaget har lämnat in etableringsanmälan till Patent- och registerstyrelsens handelsregister. Om företaget har grundats före 1.5.2019, beräknas förändringen i företagens omsättning genom att jämföra de genomsnittliga månadsomsättningarna i juni-oktober 2020 (grunden för stödet) och juni-oktober 2019 (jämförelseperioden). Om företaget grundats 1.5.2019 eller senare är jämförelseperioden januari-februari 2020.

      Totalt i euro

      Under stödperioden

      Stödperioden är juni-oktober 2020

      Totalt i euro

      Kostnader och förluster under stödperioden 1.6–31.10

      Stöd kan sökas för lönekostnader (även privata uttag som jämställas med företagarens lönekostnader) samt för oflexibla kostnader och förluster som uppstått 1.6.–31.10.2020. Som oflexibla kostnader räknas bl.a. hyreskostnader och andra oflexibla kostnader för egendom som används i affärsverksamheten, hyror för maskiner och anläggningar ersättningar för nyttjanderätt, licensavgifter och nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft. Oflexibla förluster kan vara exempelvis förhandsavgifter som visat sig vara slutliga.
      Oflexibla kostnader och lönekostnader

      Totalt i euro

      Försäkringsersättningar i samband med coronapandemin

      Försäkringsersättningarna i anslutning till coronapandemin dras av i sin helhet.

      Totalt i euro