Realtidsekonomin stöder företagens övergång till en helt automatiserad ekonomiförvaltning. I realtidsekonomin ingår nätfakturering, eKvitton och upphandlingsmeddelanden. Enligt uppskattning kan företag spara arbetstid och kostnader till ett belopp av hundratals miljoner euro årligen med hjälp av elektroniska meddelanden.
Med realtidsekonomi (real time economy) avses ett helt digitaliserat ekonomiskt system där information om bland annat fakturering, kvitton, rapporter och betalning av skatter överförs omedelbart, det vill säga i realtid, mellan olika aktörers system. Det innebär att system som används av säljare, köpare, finansinstitut och den offentliga sektorn, såsom skatteförvaltningen, störningsfritt måste kunna dela med sig av information till varandra. Förverkligandet av en realtidsekonomi förutsätter att olika aktörers rapporteringskoder och system görs kompatibla.
Överförbar och automatiserad ekonomisk information höjer effektiviteten och produktiviteten. Förutom ekonomiska inbesparingar ger realtidsinformation också företag möjlighet att fatta beslut utifrån aktuell information. I ett bredare perspektiv främjar realtidsekonomin också utvecklingen av Europeiska unionens inre marknad.
Den digitalisering av fakturor och kvitton som realtidsekonomin förutsätter stödjer en ny form av tjänstedesign, där man använder information från olika källor inom den privata och offentliga sektorn. Satsningen på elektroniska myndighetstjänster skapar också en grund för nya innovationer inom företag och minskar företagens kostnader.
Realtidsinformation ger också företag möjlighet att fatta beslut utifrån aktuell information. En realtidsekonomi med nätfakturering, eKvitton och automatiserat betalningssystem skulle ge inbesparingar på tiotals miljoner euro för staten. I företagen skulle eKvitto kunna spara cirka 800 miljoner euro på årsnivå i arbetskostnader.
De traditionella affärsverksamhetsmodellerna är i omvälvning då lösningarna inom data- och plattformsekonomin vinner terräng. Staterna måste svara på förändringen och Finland kan vara vägvisare när det gäller digitaliseringen av företagen och utvecklingen av dataekonomin
År 2030 är världen digital. Tjänsterna finns på webben och diskuterar sinsemellan. Data är ett centralt redskap för värdeskapande. Ekonomin fungerar i realtid.
Företagens ekonomidata innehåller en enorm mängd information, som utnyttjas digitalt för att effektivera företagens och samhällets verksamhet. Företagen använder inte längre tid för att sköta skyldigheter gentemot myndigheter, utan den nödvändiga informationen om affärsverksamheten rör sig automatiskt till exempel när det gäller beskattning, arbetsgivarens skyldigheter, förtullning eller statistikföring. På samma sätt kan central information företagen emellan, såsom beställningar, leveransuppgifter och fakturor förmedlas automatiskt.
Företagens konkurrenskraft och utveckling kräver lösningar inom den grundläggande infrastrukturen som måste genomföras nu, för att nya innovationer ska kunna uppstå och företagen hållas konkurrenskraftiga.
Förändringarna i befolkningsstrukturen samt hanteringen av den tekniska omvälvningen och klimatförändringen förutsätter att ekonomin förnyas. Projektet för realtidsekonomin svarar på situationen med lösningar som bearbetas tillsammans med företagen, programhusen och intresseorganisationerna.
Byggandet av infrastrukturlösningarna skapar en grund för projektet, vars mål är att i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram få den finländska ekonomiförvaltningen att fungera i realtid och göra Finland till en realtidsekonomisk pionjärmarknad. Detta sker genom att man på bred front börjar använda elektroniska fakturor och eKvitton samt genom att beakta även de mindre företagens behov när det gäller digitaliseringen.
När informationen i fakturorna och kvittona rör sig i en strukturell och elektronisk form, kan de användas direkt också i företagens egna system. Då är exempelvis uppdaterad kassa- och lagerhantering möjlig också i de minsta företagen. Företagen kan utveckla sin verksamhet, det blir lättare att söka finansiering för investeringar och växa.
Enligt uppskattning kommer införandet av elektroniska kvitton att gynna företagen till ett värde av över 600 miljoner euro i och med att det manuella arbetet minskar. Rapporteringen till myndigheterna skulle i fortsättningen kunna vara enklare i företagen i och med att den skulle ske nästintill eller helt automatiskt.
Digitala lösningar skulle också effektivera kommunekonomin. Det skulle inte längre vara nödvändigt att hantera kvitto- och faktureringsuppgifter manuellt inom kommunernas ekonomiförvaltning, utan informationsbehandlingen skulle automatiseras. Enbart genom att börja använda elektroniska kvitton skulle kommunerna spara 114 miljoner euro årligen.
Statskontoret arbetar för att göra ekonomiförvaltningen inom den offentliga sektorn så automatiserad som möjligt. Detta omfattar såväl nätbetalningar, nätfakturering som digitala kvitton. Statskontoret ansvarar för styrningen av statens betalningsrörelse, utvecklar processer och verktyg i anknytning till betalningsrörelsen samt övervakar den operativa skötseln av betalningsrörelsen i bokföringsenheterna.
Hittade du inte den information som du sökte på sidan? Om du har frågor om realtidsekonomin kan du kontakta Staskontorets experter.
Förfrågningar: rte(at)valtiokonttori.fi
Mer information ges av:
 |
 |
| Keijo Kettunen betalningsrörelsechef tfn 0295 50 2408 keijo.kettunen(at)valtiokonttori.fi |
Pirjo Ilola ledande expert inom ekonomiförvaltning tfn 0295 50 2081 pirjo.ilola(at)valtiokonttori.fi |
eKvittot är ett kvitto i digital form. Digitala kvitton möjliggör automatisk överföring av kvittouppgifter. Målet med eKvittot är att förpassa papperskvittona till historien. eKvittot eller det digitala kvittot är ett viktigt steg mot realtidsekonomin. I en realtidsekonomi bygger alla ekonomiska transaktioner på strukturerad digital information och behandling av den. Strukturerad information möjliggör automatisering och robotisering samt en märkbar ökning av produktiviteten såväl inom företag som inom den offentliga förvaltningen.
eKvittot automatiserar överföringen av kvittouppgifter, eftersom data på ett digitalt kvitto automatiskt kopplas samman med tillhörande kontotransaktion. För att detta ska vara möjligt måste kvittouppgifterna sparas i en form som olika programvaror och dataanalyssystem kan använda. I och med det digitala kvittot är målet också att skapa ett serviceutbud där konsumenternas kvitton lagras i en elektronisk tjänst för deras olika behov. eKvittot är en del av Teknologiindustrins projekthelhet RTECO, inom vilken aktörer från olika branscher sedan 2017 har samarbetat för att bygga ett ekosystem för realtidsekonomi.
Bekanta dig med slutrapporten för RTECO-projektet >
De första pilottesterna av eKvittot inleddes inom statsförvaltningen hösten 2019. Statskontoret har ansvarat för pilottesterna av det digitala kvittot, eKvittot. Syftet med testerna är att säkerställa att eKvittot fungerar. Senare är det tänkt att eKvittot ska bli en del av den vardagliga ekonomiförvaltningen även utanför statsförvaltningen. I och med det digitala kvittot är målet också att skapa ett serviceutbud där konsumenternas kvitton lagras i en elektronisk tjänst för deras olika behov.
Projektet för att främja realtidsekonomin har som som mål att 20 procent av kvittona mellan företag ska vara strukturerade senast 2023. Senast 2025 skulle redan 80 procent av kvittona mellan företag överföras i strukturerad form och eKvittot ska bli en gemensam och obligatorisk lösning för staten, så att alla som arbetar med staten skulle erbjuda eKvittot.
Inom RTE-projektet säkerställs i samarbete med intressentgrupperna att företagen har förutsättningar att erbjuda och ta emot eKvitton. Syftet med projektet är att beskriva vilka förändringar som krävs i företagen för att erbjuda eKvittot eller för att utnyttja eKvittot i ekonomiförvaltningen. Dessutom är målet att komma överens om gemensamma principer för förmedlingen av eKvitton, reda ut eventuella behov av förändringar i lagstiftningen och främja arbetet för att standardisera eKvittot i Europa.
eKvittot är planerat för att uppfylla kraven i EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR). Förutom att eKvittot är tryggt minskar det även den grå ekonomin. Allt detta ligger i vårt gemensamma intresse.
Presentationsmaterial:
Nordea: eKuitit Nordea Walletissa >
ReceiptHero: Welcome to the era of digital receipts >
Storebox: Gateway to Nets Value-added Services >
Ta kontakt så berättar vi mera: verkkolaskutus@valtiokonttori.fi
Pirjo Ilola, Statskontorets ledande expert inom ekonomiförvaltning, ger ytterligare information: pirjo.ilola@valtiokonttori.fi
Upphandlingsmeddelandena är strukturerade meddelanden med anknytning till handel, som kan behandlas i maskinell form. Upphandlingsmeddelanden används inom beställnings- och leveransprocesserna i organisationers informationsutbyte gällande produktförteckningar, beställningar, beställningsbekräftelser och leveranser. Praktiska exempel på standardiserade meddelanden är upphandlingsmeddelandena som används inom PEPPOL-nätverket.
Traditionellt har företagen använt upphandlingsmeddelanden i bransch- och företagsspecifika lösningar. Till exempel centralaffärerna inom dagligvaruhandeln har utnyttjat upphandlingsmeddelanden med sina varuleverantörer.
Ett av målen med projektet för realtidsekonomin är att ta i bruk standardiserade upphandlingsmeddelanden i statens upphandlingsverksamhet. Samtidigt är avsikten att skapa en så öppen lösning som möjligt, som olika företag oberoende av bransch kan tillämpa i sin inbördes affärsverksamhet. Inom ramen för projektet skapas förutsättningar att använda produktförtecknings-, beställnings-, beställningsbekräftelse- och leveransmeddelanden som definieras i PEPPOL-nätverket.
Digitaliseringen av upphandlingsmeddelandena är en nödvändig förutsättning för att finländska företag ska vara konkurrenskraftiga gentemot nordiska och europeiska aktörer. Digitaliseringen utgör en central del av förverkligandet av en gemensam marknad inom Europeiska unionen. För Finland är det av största vikt att finländska företag av alla storlekar så flexibelt och kostnadseffektivt som möjligt kan erbjuda sina tjänster och produkter på hela det gemensamma marknadsområdet.
Till en början var Peppol (Pan-European Public Procurement On-Line) namnet på ett EU-finansierat projekt under 2008–2012. När projektet var slut grundade deltagarna föreningen OpenPeppol för att förvalta resultaten av projektet.
Peppol är inte ett fysiskt nätverk, utan snarare en ram där man definierat:
Användningen av Peppol-nätverket har vuxit snabbt de senaste åren till följd av EU:s direktiv om elektronisk fakturering (2014/55/EU) samt CEN-standarden FprEN 16931-1:2017 för elektronisk fakturering i anknytning till verkställande av direktivet. I takt med att användningen av Peppol växer har det blivit en av de mest beaktansvärda lösningarna för en plattform för förmedling av digitala handelsdokument mellan organisationer. Peppol används mest inom EU-området och Norden.
Förutom en elektronisk faktura i enlighet med standarden har Peppol-nätverket också definierat flera upphandlingsrelaterade meddelanden. Dessa definitioner baseras på ISO/IEC 19845:2015-standarden, som är mer känd under namnet UBL (Universal Business Language).
Följande bild illustrerar Peppol-infrastrukturens basstruktur och de centrala aktörerna i den:
Access Point: tjänsteleverantörens roll, som är kopplad till slutanvändarnas infrastruktur så att de kan förmedla dokument sinsemellan.
SML (Service Metadata Locator): ett centraliserat adressregister i infrastrukturen med information om huruvida den efterfrågade adressen är registrerad i Peppol-nätverket och vilket decentraliserade SMP som innehåller närmare uppgifter om den aktuella slutanvändaren.
SMP (Service Metadata Provider): ett decentraliserat register med information om slutanvändarens kompetenser, dvs. vilka meddelanden som slutanvändaren kan hantera samt uppgifter om den fysiska IT-anslutningen.
Processmodellerna (BIS = Business Interoperability Specification) i Peppol baseras på resultaten från den europeiska standardiseringsorganisationen CEN:s arbetsgrupper. Som datamodell för Peppol-processerna används standardmeddelanden som baseras på syntaxerna UBL 2.1 och UBL 2.2, och Peppol-meddelandena är en delmängd av hela datamodellen för motsvarande UBL-meddelanden. Peppol har dessutom definierat affärs- och andra regler för meddelandena och processerna. För att validera dessa regler har färdiga schematron-valideringsbestämningar gjorts för meddelandena.
Peppol delar in processerna i två huvudgrupper, som kallas pre-award- och post-award-bestämningar. Pre-award-bestämningarna tillämpas på informationsutbytet i anbudsskedet innan avtalet ingås, medan post-award-bestämningar tillämpas på informationsbytet från beställning till faktura. Samma UBL-baserade meddelanden används ofta i olika affärsprocesser och delvis i pre-award- och post-award-skedena.
Processpecifikationen i meddelandena uttrycker ett samband där meddelandet tillämpas i varje enskilt fall. Exempelvis används förteckningen med UBL-meddelanden i både pre-award- och post-award-skedena. I pre-award-skedet används produktförteckningen för att ge information om produkten i anbudet för att göra det lättare för köparen att jämföra anbuden. I post-award-skedet har informationen i produktförteckningen ofta kompletterats efter pre-award-skedet och informationen används för att underlätta beställning.
En enhetlig datamodell är en förutsättning för att använda flera dataset och koduppsättningar på ett sammanhängande sätt i olika meddelanden och processer. Exempel på en sådan tillämpning är adresser för dirigering av meddelanden, information om parter och mätenheter. Standardiseringen av dessa datagrupper har gått framåt en hel del till följd av EU:s arbete med att standardisera elektroniska fakturor.
Syftet med processmodeller är att beskriva konkreta användningsfall. Alla processer är inte oumbärliga eller ens nödvändiga för alla aktörer. Det kan också finnas branschspecifika och nationella skillnader vid tillämpningen av processer, även om själva grundprocesserna är enhetliga. Finska statens upphandlingar regleras och styrs t.ex. av upphandlingslagar och budgetförordningen, vilket medför en del specialkrav på beställningsprocessen som alla organisationer inte har.
| Process | Underprocesser | UBL-meddelande som används |
| ”Procurement procedure subscription” 1.0 | Subscribe to Procedure 1.0 | Expression Of Interest Request |
| Subscribe to Procedure Confirmation 1.0 | Expression Of Interest Response | |
| ”Procurement document access” 1.0 | Tender Status Inquiry 1.0 | Tender Status Request |
| Call for Tenders 1.0 | Call for Tenders | |
| ”Tender Submission” 1.0 | Tender 1.0 | Tender |
| Tender Reception Notification 1.0 | Tender Receipt
|
|
| ”Call for Tenders Questions and Answers” 1.0 | Tendering Questions 1.0 | Tendering Questions |
| Tendering Answers 1.0 | Tendering Answers
|
|
| ”Tender Clarification” 1.0 | Tender Clarification Request 1.0 | Tender Clarification Request |
| Tender Clarification 1.0 | Tender Clarification |
Peppols pre-award-innehåll innefattar också datamodeller, xml-scheman och valideringsprogram som utvecklats av EU:s DG GROW, såsom ESPD (European Single Procurement Document) inom delområdet offentliga upphandlingar. ESPD består av förmedlingen av två dokument: ESPDRequest och ESPDResponse. ESPDRequest innehåller preliminära krav på anbudsgivaren vid offentliga upphandlingar, medan ESPDResponse är anbudsgivarens svar på dessa krav.
| Process | Underprocesser | UBL-meddelande som används |
| Order only 3.2 | Order | Order 2.1 |
| Ordering 3.2 | Order | Order 2.1 |
| Order Response | OrderResponse 2.1 | |
| Catalogue with Response 3.1 | Catalogue | Catalogue 2.1 |
| Catalogue response | ApplicationResponse 2.1 | |
| Catalogue without Response 3.1 | Catalogue | Catalogue 2.1 |
| Despatch Advice 3.1 | Despatch advice | Despatch Advice 2.1 |
| Punch Out 3.1 | Punch Out | Catalogue 2.1 |
| Order Agreement 3.0 | Order Agreement | OrderResponse 2.1 |
Peppols post-award-processmodeller och meddelanden inkluderar också ett fakturameddelande, som inte behandlas närmare i detta sammanhang. Peppols fakturameddelande baseras på motsvarande UBL-meddelande och är innehållsmässigt kompatibelt med EU:s standard för elektroniska fakturor som standardiserats av CEN.
I post-award-bestämningen har även kvitteringsmeddelandet Message Level Response 3.0 på allmän meddelandenivå samt fakturakvitteringsmeddelandet Invoice Response 3.0 implementerats. Båda dessa kvitteringsmeddelanden baseras på UBL:s meddelande ApplicationResponse 2.1.
Peppol har implementerat en delmängd av UBL:s uttryckskraft i sina processer. För till exempel beställningsfunktionen har annullering eller ändring av beställning (OrderCancel och OrderChange) inte tagits med i modellerna. Likaså ingår inte leveransmottagning (ReceiptAdvice) i Peppol-modellerna vad gäller leverans. I en del länder, som t.ex. i Norge, är meddelanden och processer som inte ingår i Peppol med i den nationella EHF-implementeringen. Peppol Authoritys kan också föreslå nödvändiga expansioner i process- och datamodellerna.
Peppol kan sägas implementera upphandlingsprocessens grundprocesser och datamodeller. Bestämningarna är en delmängd av hela uttryckskraften för UBL:s datamodeller, men räcker gott och väl som allmän grund som uppfyller det mesta av organisationernas behov. Alla bestämningar har tekniska regler och affärsregler samt verktyg för att validera dem. Det främjar kvalitetskontrollen av den förmedlade datan, vilket i sin tur krävs för automatisk behandling.
En obestridlig fördel med Peppols process- och datamodeller jämfört med t.ex. traditionella EDIFACT-integrationer är de allmänna affärs- och tekniska valideringsregler som ingår i modellerna. Gemensamma valideringsregler harmoniserar tillämpningen och främjar implementeringen av välfungerande tjänster.
Allmänt sett är fördelarna med Peppol samma som fördelarna med standardisering på det stora hela. Standardisering främjar förståelsen för olika parters begrepp och termer samt utgör en bra grund för system- och programutveckling.
Peppol-nätverket och datamodellerna används i relativt liten mängd i Finland. En bra jämförelse är t.ex. antalet användare i adressregistret: Finlands nationella adressregister för nätfakturor har mer än 500 000 adresser, medan Peppols adressregister bara har 5 000 finska adresser. Peppol-nätverket är dock viktigt och intressant även för Finland.
Viktigast är att förstå att det i ovanstående jämförelse av antalet adresser handlar om en typ av meddelande och praxis i anknytning till den. I Finland kom nätfakturering igång i början av 2000-talet, betydligt tidigare än andra länder. Till följd av den tidiga starten tog vi fram de egna nationellt använda meddelandeformerna Finvoice och TEAPPSXML för nätfakturor, eftersom det inte fanns några färdiga allmänna modeller eller standarder.
För det andra initierades nätfakturering av en grupp meddelandeoperatörer och banker. Därmed fick vi också en nationell infrastruktur för förmedling av nätfakturor: Finvoice-nätverket mellan banker och ett nätverk för operatörer baserat på bilaterala anslutningar, som tidvis varit utmanande att koppla samman. Finland är dock ett litet land, vilket har möjliggjort en bra och förtrolig kommunikation mellan aktörerna för att lösa problemen.
På det stora hela har nätfakturering i Finland varit en framgångsberättelse och dess fördelar är tydliga. Uppstarten av Peppol-nätverket har till stora delar också baserats på förmedlingen av elektroniska fakturor. I det här läget är det viktigt att förstå att användarna inte har upplevt det mervärde som Peppol-nätverket erbjuder som särskilt betydelsefullt, då det jämförs med infrastrukturen som redan används och fungerar.
En av de uppenbara fördelarna med Peppol-nätverket är dock att det inte är ett nätverk som är bundet till meddelandetyper, utan meddelanden som behövs för olika verksamhetsprocesser kan läggas till vid behov. Det möjliggör i praktiken ett ännu bredare bibliotek av meddelanden, som kan användas för att utöka digitaliseringen och automatiseringen av den egna verksamhetens processer utan att programmens interoperabilitet blir lidande. Peppols meddelanden är också standardiserade och avsändaren ska validera innehållet i varje meddelande innan det skickas. Med en sådan validering skulle det inte längre finnas några interoperabilitetsproblem mellan de olika formaten (Finvoice och TEAPPSXML), vilket skulle minska det nuvarande manuella korrigeringsarbetet.
Den tredje uppenbara fördelen med Peppol-nätverket är att programkomponenter som är centrala för nätverkets funktion är tillgängliga som öppna källkoder. Det gynnar framför allt de serviceleverantörer som producerar programmen. För serviceleverantörernas del har Peppol-nätverket på grund av de standardiserade meddelandena och gränssnitten och det fritt tillgängliga programmet mycket lägre tröskel än nätverk som kräver bilaterala anslutningar från serviceleverantörerna. I t.ex. Norge, som onekligen varit föregångare när det gäller användningen av Peppol-nätverket, finns det idag ca 60 serviceleverantörer. Det innefattar inte banker. I Finland, där nätfakturering baseras på bilaterala anslutningar mellan operatörerna, finns det strax över 20 nätfakturaoperatörer.
Användningen av upphandlingsmeddelanden i Finland har traditionellt sett varit branschspecifik. Ett vanligt problem inom varje bransch har varit att små företag inte kunnat använda elektroniska tjänster på grund av dyra integrationer, tekniska utmaningar och brist på lättanvända applikationer. Någon enhetlig infrastruktur för upphandlingsmeddelanden har inte bildats. Projektet Företagets digitala ekonomi/RTE siktar på att få till en tydlig förbättring vad gäller detta. Digitaliseringen av upphandlingar och att få med små företag har stor betydelse när det gäller att främja digitaliseringen och förbättra produktiviteten. I projektet har Peppol valts som grundinfrastruktur för upphandlingsmeddelanden. Datamodeller, meddelanden och anslutningar som används i enlighet med denna riktlinje är standardiserade och erbjuder en linjär integration även internationellt.
Främjandet av implementeringen av en Peppol-infrastruktur främjar också det pågående arbetet med att grunda ett nationellt Peppol Authority. Implementeringen av ett Peppol-nätverk kräver inga ändringar i befintliga bilaterala beställnings-leverans-integrationer eller liknande integrationer. För en del aktörer utgör det nya nätverket ett redskap som hjälper dem göra även små affärspartner till en del av den elektroniska upphandlingsverksamheten. Förutsättningen för att få med små företag är att det finns en lättanvänd, förmånlig och branschoberoende applikationstjänst. Den offentliga sektorn skulle kunna ha en central roll när det gäller att utveckla en sådan applikationstjänst. Det viktiga är att den betjänar hela samhället.
Peppol-nätverket är alltså viktigt och intressant för Finland. Det begränsar inte den fortsatta användningen av befintliga lösningar, utan erbjuder ett sätt att utöka affärspartnernas användning av digitala ärenden i såväl Finland som internationellt. Peppol-nätverket och standardiserade affärsmeddelanden kan tillämpas och tas i bruk snabbt. Det är bra att bygga på ytterligare funktioner inom t.ex. logistik på denna infrastruktur samt ansluta nya möjligheter till ett blockkedje- och förtroendenätverk. Skapandet av standarder skapar förutsättningar, men tillämpningen och implementeringen av dem skapar konkurrensfördelar.
Du kan följa utvecklingen i arbetet med upphandlingsmeddelanden i webbinarserien Digitalisera upphandlingen! Webbinarserien Digitalisera upphandlingen! är en del av projektet Företagets digitala ekonomi och dess syfte är att främja digitaliseringen av upphandlingar i Finland. Vid webbinarierna som är öppna för alla kan också deltagarna påverka utvecklingsarbetets olika innehåll. Om du vill lägga dina kontaktuppgifter till sändlistan för webbinarieserien Digitalisera upphandlingen! kan du skicka en begäran till rte@valtiokonttori.fi.
Inspelning av det första webbinariet Digitalisera upphandlingen! (13 oktober):
När det gäller e-fakturering kommer realtidsekonomiprojektet att främja kvaliteten och driftseffektiviteten för det aktuella e-faktureringsinformationsinnehållet. Som en viktig utvecklingslinje styrs allt vi gör av aktiviteter som syftar till att öka användningsgraden för e-fakturering. För att öka användningsgraden för e-fakturering syftar realtidsekonomiprojektet till att identifiera affärsområden från vilka uppgifter som främjar målet kan identifieras.
Följande områden har identifierats i utvecklingsarbetet:
Med tanke på framtida krav undersöks och planeras också övergången från nationella format till en gemensam europeisk standard för e-fakturering. Samtidigt kommer övergången att skapa förutsättningar för användning av multilateral information och ny teknik vid e-fakturering.
Från och med april 2021 tar staten endast emot nätfakturor enligt Europanormen. Målet med ändringen är att styra företagen och den offentliga förvaltningen att börja använda fakturera elektroniskt.
Vad händer med nätfakturor enligt Europanormen efter den 1 april 2021?
Fakturor enligt Europanormen granskas enligt gemensamma regler. Om uppgifterna på fakturan inte uppfyller kraven i Europanormen förkastas nätfakturan. Fakturans avsändare ska korrigera felaktigheterna/bristerna i fakturan och dessutom kontrollera att fakturans förfallodag motsvarar den avtalade betalningstiden när fakturan skickas på nytt. Om du inte kan skicka fakturor enligt Europanormen ska du kontakta mottagaren och komma överens om en övergångstid.
Hur tar jag i bruk Europanormen?
Fråga leverantören av det faktureringsprogram du använder om den programversion du använder stöder en nätfaktura som uppfyller kraven i lagen om elektronisk fakturering. Uppdatera vid behov ditt program så att du både kan skicka och ta emot nätfakturor enligt Europanormen.
Var finns en förteckning över kraven på innehåll i en faktura enligt Europanormen?
Kraven gällande datainnehåll för den offentliga förvaltningens fakturor beskrivs på Statskontorets webbplats. Om du vill bekanta dig med Europanormen hittar du standarden i SFS webbutik med sökordet SFS-EN 16931-1:2017 + A1:2019:en. Det är gratis att ladda ner standarden i webbutiken.
Vilka särskilda krav ska beaktas vid fakturering av staten?
Om köparen, det vill säga mottagaren av fakturan, har uppgett antingen beställnings- eller avtalsnumret, ska detta anges på fakturan. Uppgifterna på fakturan ska också motsvara det datainnehållet för fakturor som fastställts i mervärdesskattelagen. Mer information hittar du i den offentliga förvaltningens preciserade anvisning om datainnehållet i nätfakturor (på finska) och i Skatteförvaltningens anvisningar.
