Har du någon gång funderat på hur de som undertecknar bokslutet och de som deltar i granskningen av det kan veta att allt är i sin ordning i bokslutet när föremålet för granskningen är hela statsförvaltningen? Statsfinanserna utgör en enorm helhet, men vad ingår egentligen i helheten och hur förändrar den ökade informationen statens räkenskaper?
Under de senaste åren har mörka moln hopat sig på Europas ekonomiska himmel till följd av långsammare ekonomisk tillväxt, coronapandemin och Rysslands anfallskrig. Enligt Finansministeriets ekonomiska prognos förutspås bruttonationalprodukten öka med endast 0,7 procent det kommande året. Den svaga ekonomiska tillväxten och de ökade finansiella kostnaderna till följd av den högre räntenivån förbättrar inte det nominella saldot i de offentliga finanserna.
Statsfinanserna är en del av de offentliga finanserna och hållbarheten i de offentliga finanserna utgör grunden för allt. När finanserna är på en hållbar nivå kan man köpa jaktplan, investera i utbildning och social- och hälsovårdstjänster samt betala lön för utfört arbete. Om statens utgifter är större än inkomsterna täcks skillnaden med upplåning. Förmågan att uppta lån stödjer sig på ansvarsfull ekonomiskötsel, vilket i sin tur syns i form av högt kreditbetyg för staten.
Uppföljning och rapportering av ekonomin
Statskontoret sköter den statliga centralbokföringen, där bland annat den så kallade kontoindelningen av statsbudgeten görs. Den görs på basis av de uppgifter som ministerierna lämnar efter att riksdagen har fattat beslut om budgeten för det kommande året. Budgetens kontoindelning upprätthålls i centralbokföringen under finansåret. Den grundar sig på de tilläggsbudgetar som riksdagen beslutat om och på de uppgifter som ministerierna lämnar till centralbokföringen utifrån tilläggsbudgetarna. Vid Statskontoret utarbetas också varje månad en månadsöversikt över statsfinanserna, som publiceras i tjänsten Granskaförvaltningen.fi.
Siffrorna i bokslutet och månadsrapporten grundar sig på budgetbokföringen och affärsbokföringen.
Siffrorna i bokslutet och månadsrapporten grundar sig på budgetbokföringen och affärsbokföringen. Finansministeriet bestämmer innehållet i statsbokslutet, medan Statskontoret beslutar om kontona och praxisen i affärsbokföringen. På basis av budgetlagstiftningen ger Statskontoret under finansåret vid behov statens bokföringsenheter föreskrifter och anvisningar som preciserar författningarna, och bokföringsenheternas bokföring, interna redovisning och bokslut baserar sig på dem.
Budgetefterlevnaden följs upp med en utfallskalkyl som baserar sig på budgetbokföringen. I samband med kalkylen rapporteras också uppgifter om de fullmakter som riksdagen beviljat och hur de använts. I statsbudgeten kan beviljas till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt att under finansåret ingå förbindelse om utgifter för vilka anslag tas in i budgetarna för de följande finansåren.
Balansräkningen, intäkts- och kostnadskalkylen samt finansieringsanalysen, som rapporteras i statsbokslutet, bildas utifrån affärsbokföringen. Statskontoret ger ett förslag till statsbokslut utifrån uppgifterna i centralbokföringen. Statsbokslutet bifogas till regeringens årsberättelse.
Statsrådet lämnar årligen en berättelse till riksdagen om regeringens verksamhet, skötseln av statsfinanserna och budgetefterlevnaden. Bestämmelser om de berättelser som ska lämnas till riksdagen finns i 46 § i Finlands grundlag (11.6.1999/731). Statens revisionsverk granskar både bokföringsenheternas och statens bokslut. Samtidigt sätter sig revisionsverket in i hur riskhanteringen och den interna kontrollen har skötts i olika organisationer.
Gemensam utveckling och diskussioner året runt
I upprättandet av statsbokslutet deltar en stor grupp experter inom statens ekonomiförvaltning, som har en mycket hög kompetens. Beredningen av statsbokslutet styrs av det ömsesidiga förtroendet mellan experterna och hög tjänstemannaetik: ärendena sköts enligt tidtabellen och på ett gemensamt överenskommet sätt, vilket gör bokslutsprocessen säker och effektiv.
– Upprättandet av statsbokslutet och revisionen av bokslutet förutsätter växelverkan mellan de olika parterna. Man samarbetar under räkenskapsåret. Samarbetet är intensivare om man i centralbokföringen eller revisionsverkets revisioner upptäcker sådant som behöver rättas till. Under årets gång utvärderar, utvecklar och vid behov korrigerar experterna verksamhetssätten, säger redovisningschef Jaana Tiimonen.
När man förstår informationens innehåll och begränsningar kan man utnyttja informationen och basera beslutsfattandet och ledarskapet på den.
Förändringen i ekonomiförvaltningen kräver klokt ledarskap
Under de senaste åren har informationen blivit enormt mycket mer mångformig och flerdimensionell. Detta gör att information kan utnyttjas bättre i statens verksamhet och i riksdagens beslutsfattande. Informationen är kapital vars värde ökar när den delas, förädlas och i synnerhet när den används.
Det väsentliga i balanseringen mellan informationsflödet och bristen på information är hur den tillgängliga informationen utnyttjas. Hur beaktar till exempel riksdagen den tillgängliga informationen när den behandlar och godkänner statsbudgeten, dvs. uppskattningen av statens inkomster och utgifter för det kommande året? I sin enklaste form innebär statens bokföring en beskrivning i pengar av statens verksamhet.
– Bokslutsrapporteringen gör det möjligt att utvärdera förvaltningens verksamhet på ett transparent sätt. Detta främjar samtidigt också demokratin, säger biträdande direktör Tanja Wistbacka.
Statens bokslut utvidgas
Rapporteringen om statsfinanserna har i sin nuvarande form upplevts som otillräcklig med tanke på rapporteringen om statsfinanserna som helhet. Syftet med ändringen är att göra bokslutet mer omfattande för att det ska ge en mer övergripande bild över statsfinanserna som helhet. Statsbokslutet utvidgas till att förutom budgetekonomin omfatta även de statliga fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken. Avsikten är att det förnyade bokslutet ska upprättas för första gången år 2026 för år 2025.
Statskontoret har introducerat en ny webbplats i syfte att ge en bild av statsfinanserna, dess aktörer och Statskontorets uppgifter i den helhet som statsfinanserna utgör.
Mer information:
Biträdande direktör Tanja Wistbacka, Statskontoret, tfn 0295 503 293, tanja.wistbacka(at)valtiokonttori.fi
