Hoppa innehåll


Vanliga frågor om kostnadsstöd till företag (andra omgången)

Den första omgången för att ansöka om kostnadsstöd var öppen fram till 1.8.2020. Den andra omgången för att ansöka om kostnadsstöd startade 21.12.2020 och ska sluta 26.2.2021 kl 16:15. Har du frågor om kostnadsstödet i samband med den andra omgången? Du kan skicka din fråga till oss via länken i slutet av denna sida. Vi samlar svaren på denna sida så att även andra intresserade kan se dem.

Snabblänkar till frågornas ämnesområden

Allmänt om kostnadsstöd
Förutsättningar för att få kostnadsstöd
Ansökan om kostnadsstöd
Branscher
Tidtabell
Fråga om kostnadsstödet

Allmänt om kostnadsstöd

När kan man ansöka om stödet?
Statskontoret började behandla ansökningar den 21 december 2020. Ansökningsperiod tar slut den 26 februari kl 16:15.

Hur ansöker man om stöd?
Man ansöker om stödet via den elektronisk ansökan >

Varför blir det en andra omgång?
Regeringen lämnade en proposition om att fortsätta kostnadsstödet den 29 oktober 2020. Det föreslås att kostnadsstödet ska ändras på så sätt att det bättre kan möta företagens behov, eftersom coronapandemin lett till att situationen fortfarande under hösten 2020 är svår för många branscher.

Hur ändras stödet?
Det föreslås att kostnadsstödet ska ändras på så sätt att det bättre svarar på företagens behov. De grundläggande principerna för stödet bibehålls ändå.

ändringar i det nya kostnadstödet

Hur stort är stödet?
Stödets storlek är specifikt för företaget. Stödets undre gräns är 2 000 euro (stöd under 2 000 euro utbetalas inte) och den övre gränsen är 500 000 euro.

Vad är innebörden av sekretessbelagda uppgifter enligt offentlighetslagen?
Alla handlingar som inkommit till en myndighet blir enligt offentlighetslagen i princip offentliga när myndigheten har fått dem. Detta gäller även ansökningar om kostnadsstöd. Vem som helst kan få information om ansökningarna genom en begäran. En ansökan om kostnadsstöd kan dock vid sidan om offentliga uppgifter innehålla sekretessbelagd information, som inte utlämnas vidare från myndigheten. Ifall den sökande anser, att det i dennas ansökan finns företags- eller yrkeshemligheter (enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 24 § 1 mom. 20 punkt), kan den sökande i sin ansökan uppge vilka uppgifter denna anser vara företagshemligheter, samt på vilka grunder den sökande anser dessa uppgifter vara sekretessbelagda. På så sätt får Statskontoret information om vilka uppgifter i ansökan som den sökande själv anser vara företagshemligheter. Enligt lagen har dock Statskontoret slutgiltig beslutanderätt om till vilken grad handlingen bör vara sekretessbelagd.

Alla kostnadsstödsbeslut är i princip offentliga. Ifall det i ett beslut har specificerats uppgifter som den sökande i sin ansökan till Statskontoret har angett som företags- eller yrkeshemligheter, kan beslut även delvis innehålla uppgifter som angetts som sekretessbelagda.

Vad är ramstödprogrammet för något?
Kostnadsstödet beviljas med stöd av EU:s tillfälliga ramstödprogram (Europeiska kommissionens beslut (SA.56995 (2020/N)). Europeiska kommissionen har förlängt giltighetstiden för den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till och med den 30.6.2021. För alla stöd som beviljas i enlighet med ramstödprogrammet i fråga gäller ett företagsspecifikt maximibelopp på 800 000 euro, som inte får överstigas vid beviljandet av stöd. Vid beräkningen av maximibeloppet beaktas allt stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern, och som beviljats i enlighet med ramstödprogrammet.

Till EU:s ramprogram hör följande stöd:

  • Kostnadsstöd (Statskontoret)
  • Understöd för kulturevenemang som ställs in eller genomförs i mindre form än beräknat på grund av coronavirusläget samt understöd för avbrutna tävlingsserier på högsta nivå och divisionsnivå och till de grenförbund som organiserar serierna (Undervisnings- och kulturministeriet UKM)
  • Stöd för återanställning inom restaurangbranschen (UF-centret)
  • Statsunderstöd för främjande av journalistiskt innehåll (Traficom)
  • Tillfälligt FUI-lån vid störningar (Business Finland)
  • Ålands landskapsregerings tillfälligt utökade likviditetsstöd
  • Utvecklingsunderstöd beviljat av NTM-centralerna (endast om stödet undantagsvis har beviljats enligt ramavtalet och inte som de minimis-stöd)

Även kommunerna har haft möjlighet att utnyttja EU:s tillfälliga ram för statliga stödåtgärder i sina stöd som beviljats till företag. Företaget bör i sin kostnadsstödansökan till Statskontoret uppge alla stöd som beviljats företaget i enlighet med ramstödprogrammet.

Förutsättningar för att få kostnadsstöd

Hur allokeras stödet i den andra omgången? I den andra omgången ska stödet riktas till företag som fortfarande har verksamhet och för dessas kostnader som är svåra att anpassa genom att man utvidgar och preciserar definitionen för kostnader som ska ersättas, samt förlänger stödperioden. Med dessa åtgärder vill man hjälpa företag som är i olika situationer att anpassa sin verksamhet också med tanke på framtiden.

Påverkar tidigare stöd stödbeloppet?
Enligt den föreslagna lagen kan man ansöka om kostnadsstöd trots att bolaget redan har fått andra stöd avsedda för att direkt lindra konsekvenserna av coronapandemin. Stöd som redan beviljats beaktas dock i kostnadsstödets belopp på så vis att det sammanlagda stödbeloppen inte överskrider 800 000 euro – denna gräns gäller förutom företag också koncerner. Det maximala stödbeloppet per företag har fastställts i Europeiska kommissionens tillfälliga regler om statligt stöd.

Har det skett några förändringar i branschlistan?
Det har skett förändringar i branschlistan. Den nya listan finns här.

Vad innebär det företagsspecifika maximibeloppet på 800 000 euro i beviljade stöd? Gäller denna gräns även företagskoncerner?
Kostnadsstödet är ett stöd som beviljas av offentliga medel för ekonomisk verksamhet, därmed skall EU:s regler om statligt stöd tillämpas.

Det totala beloppet av statliga stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern inom ramstödprogrammet med anknytning till COVID19-pandemin får inte överstiga 800 000 euro.
Vid beviljande av kostnadsstöd bör Statskontoret ta i beaktande, att det kostnadsstöd som beviljas ett enskilt företag tillsammans med andra stöd som redan beviljats företaget inom ramen för stödprogrammet inte överstiger 800 000 euro. Av denna orsak bör företaget vid behov lämna uppgifter i sin ansökan om de statliga stöd med anknytning till COVID19-pandemin som redan tidigare beviljats företaget.

På kostnadsstödet tillämpas EU:s regler för statligt stöd. Vad innebär det?
Europeiska unionens lagstiftning förutsätter, att stöd som beviljas ett enskilt företag inte överstiger 800 000 euro. Vid beräkningen av maximibeloppet beaktas allt stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern, och som beviljats med stöd av det ramstödprogram som gäller Finland och som godkänts av kommissionen. Syftet med stödprogrammet är att underlätta möjligheten till finansiering för de företag som drabbats mest av epidemins ekonomiska konsekvenser, så att de kan fortsätta sin verksamhet, göra investeringar och bevara arbetstillfällen.

Vid beviljande av kostnadsstöd bör Statskontoret ta i beaktande, att det kostnadsstöd som beviljas ett enskilt företag tillsammans med andra stöd som redan beviljats företaget inom ramen för stödprogrammet inte överstiger 800 000 euro. Av denna orsak bör företaget vid behov lämna uppgifter i sin ansökan om de statliga stöd med anknytning till COVID19-pandemin som redan tidigare beviljats företaget.

Kan kostnadsstöd beviljas också ensamföretagare?
Alla företag samt stiftelser och föreningar som har affärsverksamhet kan ansöka om kostnadsstöd för företag. Företagens storlek eller bolagsform är inte begränsade. Det är möjligt för en ensamföretagare att få kostnadsstöd om alla de lagstadgade kriterierna uppfylls. Statskontoret får löneuppgifterna direkt från inkomstregistret, och uppgifterna därifrån utgör grunden för lönekostnader då beloppet av kostnadsstödet beräknas.

Tar man även i beaktande enskilda näringsidkares lönekostnader vid beviljandet av kostnadsstöd?
I enlighet med grunderna för beräknandet av kostnadsstöd beaktas företagets lönekostnader i första hand enligt uppgifterna i inkomstregistret. Enskilda näringsidkares privata uttag anmäls inte till inkomstregistret. Enskilda näringsidkare kan anmäla sina lönekostnader för stödperioden till Statskontoret i sin ansökan, därmed beaktas även enskilda näringsidkares lönekostnader vid beviljandet av kostnadsstöd.

Kan ett nytt företag söka stöd?
Ja, om företaget är grundat till och med 29.2.2020.

Beviljande av kostnadsstöd förutsätter att företagets omsättning har minskat med över 30% jämfört med jämförelseperioden. Om företaget är grundat 1.5.2019 eller senare, är jämförelseperioden 1.1. – 29.2.2020. Om företaget är grundat 1.3.2020 eller senare har företaget ingen fastställd omsättning för jämförelseperioden och kan därför inte få kostnadsstöd.

Kan ett företag ansöka om kostnadsstöd om det grundades efter februari 2020?
Minskningen av omsättningen för ett nytt företag som grundades efter februari kan inte jämföras med jämförelseperioden för kostnadsstöd (juni-oktober 2019 eller januari-februari 2020), eftersom företaget inte fanns vid tidpunkten för jämförelseperioden. Följaktligen kan inte kostnadsstödet fastställas och stödkriterierna inte uppfylls.

Hur definieras oflexibla kostnader och förluster?

Fastställandet av kostnadsstödet påverkas av andra kostnader under stödperioden som företaget har uppgett i ansökan. Enligt lagen om kostnadsstöd avses med andra kostnader under stödperioden (1.6.-31.10.2020) sådana av företaget på goda grunder påvisade svåranpassade rörelsekostnader och förluster som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare. Företaget ska i ansökan kunna särskilja endast den andel av alla angivna kostnader som hänför sig enbart till stödperioden.

Med svåranpassade kostnader avses poster som inte kan anpassas till verksamhetens volym. Företaget ska alltså sörja för betalningen av sådana poster, även om företaget inte har någon försäljning alls och det inte är möjligt att anpassa kostnaderna till minskningen i verksamheten, till skillnad från till exempel material- och förnödenhetskostnader eller nya investeringar.

Innehållet i de svåranpassade kostnader som räknas in i grunden för fastställande av stöd kan variera från företag till företag. Till svåranpassade kostnader kan räknas bland annat hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten, hyror för maskiner och anläggningar, ersättningar för nyttjanderätt, licensavgifter och nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft. Förluster kan till exempel vara förskott som företaget betalat och som slutligen visat sig vara förluster.

Företaget ska meddela Statskontoret om det senare sker ändringar i de svåranpassade kostnaderna eller förlusterna som angetts i ansökan, till exempel i form av rabatter eller avdrag för utgifter som företaget fått.

Nedan finns exempel på kostnadstyper som kan anses höra till de svåranpassade kostnader och förluster under stödperioden som avses i lagen. Observera att listan inte är uttömmande, utan att exempel räknas upp nedan. Rätten till stöd för angivna kostnader och förluster avgörs alltid företagsspecifikt när kostnadsstöd beviljas.

Hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten:

  • Hyreskostnader för företagets fastighet/lokal (såsom hyra för lokaler och tomter)
  • Skötselvederlag
  • El, vatten, gas, ånga
  • Bevakning, övervakning av lokaler och säkerhetssystem
  • Svåranpassade städkostnader, avfallshantering
  • Försäkringspremier och fastighetsskatt för fastigheter
  • Lagstadgade försäkringspremier och skatter för fordon
  • Vägunderhållsavgifter
  • Räntekostnader för lån i anslutning till fastighet
  • Svåranpassade kostnader för ekonomiförvaltning, bokföring och revision
  • Svåranpassade telekommunikations- och telefonkostnader
  • Underhållskostnader för djur som använts i affärsverksamheten
  • Hyressäkerhetskostnader och bankborgenskostnader

Hyror för maskiner och anläggningar

  • Kostnader för leasingfordon
  • Leasingelektronik (t.ex. datorer, skärmar, telefoner)

Ersättningar för nyttjanderätt och licensavgifter

  • Svåranpassade franchising-avgifter
  • Svåranpassade kostnader för taxiförmedlingsbolag
  • Teostoavgifter
  • Licensavgifter för datorprogram
  • Svåranpassade serverkostnader (köpta av en utomstående tjänsteleverantör)

Nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft

Som nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft betraktas till exempel sådana kostnader för hyrd arbetskraft som motsvarar sådana åtgärder som utförs av företagets egen personal och som är nödvändiga för att upprätthålla affärsverksamheten eller affärsverksamhetsberedskapen. Andra än nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft kan inte stödas. Företaget ska på begäran lägga fram en utredning om nödvändigheten av anlitad hyrd arbetskraft för att upprätthålla företagets affärsverksamhet.

Svåranpassade förluster

Med svåranpassade förluster avses till exempel förskott som företaget betalat och slutligen visat sig bli förluster. Som sådana kan till exempel betraktas förskott som ett företag i turistbranschen betalat till hotell eller tjänsteleverantörer som trots inställda resor inte betalat tillbaka förskottsbetalningen. Företaget ska på begäran kunna verifiera att de förluster som anmälts i ansökan är slutgiltiga och att det inte rimligen kan fås återbetalningar av dem som förskotten hade betalats till eller av någon annan.

Exempel på kostnadstyper som i princip inte kan betraktas som svåranpassade kostnader eller förluster som godtas i bestämningsgrunderna för kostnadsstöd:

  • Avskrivningar
  • FöPL-avgifter och ArPL-avgifter
  • Hälsovård
  • Nedskrivningar
  • Låneamorteringar och kapitalvederlag
  • Amorteringar på avbetalningsposter
  • Kostnader av engångskaraktär
  • Bränsle (material och förnödenheter)
  • Medlemsavgifter
  • Kreditförlust
  • Bankkostnader
  • Skötselkostnader för lån som Finnvera gått i borgen för
  • Marknadsföringskostnader

Som taxiföretagare/yrkeschaufför uppstår det flera olika kostnader för mitt arbetsredskap – bilen. Är dessa kostnader möjliga att beakta som en del av grunderna för beviljande av kostnadsstöd?
De övriga kostnader som företaget uppgett i ansökan påverkar hur kostnadsstödets belopp bestäms. Enligt kostnadsstödslagen syftar man med övriga kostnader på sådana av företaget på ett motiverat sätt visade oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten (se ovanför) som hänför sig till stödperioden (1.6.2020-31.10.2020), som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare.

Det är även möjligt att med kostnadsstöd stöda fordonsrelaterade kostnader. Till exempel leasingkostnader för fordon eller räntekostnader för lån på fordon kan beaktas vid bestämmandet av kostnadsstöd. Låneamorteringar eller avbetalningar kan inte stödas med kostnadsstöd, eftersom kostnadsstöd inte kan beviljas till utgifter av investeringstyp.

Lagstadgade försäkringskostnader och skatter för fordon kan även godkännas. Dessutom är frivilliga bilförsäkringar godtagbara, om det varit en förutsättning för företaget att ta en försäkring enligt till exempel ett leasingavtal. Med kostnadsstödet kan man inte stöda övriga kostnader än de som är nödvändiga, och som inte kan anpassas till verksamhetens volym. Även försäkringskostnader relaterade till företagets fastighet, som kontors- och lagerutrymmenas försäkringar, kan beaktas.

Bedömningen av huruvida en kostnad kan anses oflexibel möjliggör även att fordonsrelaterade servicekostnader kan stödas då en service har varit absolut nödvändigt för utövandet av verksamheten, och det inte har varit möjligt att skjuta upp servicen till en senare tidpunkt. Som en oflexibel kostnad kan man även beakta en kostnad grundar sig på den delen av ett serviceavtal som hänför sig till stödperioden. Även besiktningskostnader som hänför sig till stödperioden kan godkännas.

För taxichaufförer kan det även uppstå oflexibla kostnader från taxiförmedlingsbolag. I princip kan bränslekostnader inte beaktas i kostnadsstödet, eftersom utgifter för material och förnödenheter i princip inte stöds med kostnadsstödet. På grund av detta är det inte heller möjligt att beakta anskaffning av nya däck som en sådan i lagen angiven nödvändig kostnad som hänför sig till stödperioden. Av bränslekostnaderna är det dock möjligt att godkänna en andel som inte kan anpassas till verksamhetens volym. ”Man är tvungen att förflytta sig från taxistolpe till taxistolpe, oavsett om det finns kunder eller ej”.

Finns det en maximigräns för kostnader som godkänns?
Ja. En del av stödperiodens kostnader och lönekostnader kan skäras bort eftersom det finns en maximigräns för dem. Vid beviljande av kostnadsstöd beaktas övriga kostnader och lönekostnader för sammanlagt en summa motsvarande företagets genomsnittliga, månatliga omsättning för jämförelseperioden.

Hur ser branschbegränsningen ut i den andra omgången av kostnadsstöd?

Alla företag samt föreningar och stiftelser som bedriver affärsverksamhet kan ansöka om kostnadsstöd. Kostnadsstöd kan beviljas företag vars huvudsakliga bransch omfattas av stödet 1.6.2020. Dessa verksamhetsområden som omfattas av stödet fastställs i statsrådets förordning på de grunder som bestämts i lagen om kostnadsstöd. Branschbegränsning är ett sätt att rikta kostnadsstöd till just de företag som lider av coronapandemin. Se branscer >

Om företagets huvudsakliga verksamhetsområde inte omfattas av stödet enligt statsrådets förordning, kan företaget beviljas kostnadsstöd på behovsprövade grunder. Företaget ska då genom ansökan särskilt påvisa att minskningen i företagets omsättning beror på särskilt vägande skäl i anslutning till coronapandemin. Till exempel kan myndighetsföreskrifters eller begränsningars inverkan på företagets verksamhet anses vara grunder för beviljande av stöd efter prövning.

Observera att företaget också ska uppfylla övriga förutsättningar för beviljande av stöd för att få kostnadsstöd.

Kostnadsstöd kan dock inte beviljas för branscher som hör till primärproduktionen inom jordbruket, fiskerinäringen och vattenbruksbranschen. För dessa branscher kan stöd inte beviljas ens på behovsprövade grunder, eftersom man inom dessa branscher tillämpar separata regler för statligt stöd och som jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för.

Kan föreningar få detta stöd?
Ja. Utöver företag kan enligt lagförslaget även stiftelser och föreningar som har affärsverksamhet ansöka om stöd.

Vad ska jag tänka på när jag ansöker om kostnadsstöd för min förening?
Kostnadsstöd kan också beviljas föreningar och stiftelser som bedriver affärsverksamhet. Du kan alltså ansöka om kostnadsstöd om din förening eller stiftelse bedriver ekonomisk verksamhet! Om samma aktör bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk (allmännyttig) verksamhet, anses den omfattas av kostnadsstödet endast till den del den bedriver ekonomisk verksamhet. Ekonomisk verksamhet är all verksamhet där varor eller tjänster tillhandahålls på marknaden även till andra än de egna medlemmarna. I fråga om statligt stöd och företagsstöd har det ingen betydelse om verksamheten eftersträvar vinst eller inte.

Särskilt de föreningar och stiftelser som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet ska i sin stödansökan kunna lägga fram en tillräcklig utredning, till exempel med hjälp av differentierad bokföring, om vilken del av verksamheten som omfattas av den ekonomiska verksamheten. Även lönekostnaderna för stödperioden samt övriga kostnader som används som bestämningsgrunder för kostnadsstödet kan beaktas endast för den ekonomiska verksamhetens del, så föreningen eller stiftelsen ska i sin stödansökan också lägga fram en tillräcklig utredning om vilka kostnader som hänför sig till föreningens eller stiftelsens ekonomiska verksamhet.

För föreningar och stiftelser gäller i övrigt precis samma förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd som för företag. Läs mer om de allmänna förutsättningarna för beviljande av kostnadsstöd här:  https://www.valtiokonttori.fi/sv/tjanst/kostnadsstod-till-foretag-2/. Innan du lämnar in stödansökan rekommenderar vi att du bekantar dig med de lagstadgade hindren för beviljande av kostnadsstöd: https://www.valtiokonttori.fi/sv/tjanst/kostnadsstod-till-foretag-2/#allmant-om-stodet_vilka-ar-villkoren-for-stod. Det är också bra att observera att även en förening eller stiftelse ska vara införd i förskottsuppbördsregistret för att kostnadsstöd ska kunna beviljas. Däremot måste man inte höra till mervärdesskatteregistret för att kunna beviljas stöd. Föreningen kan frivilligt gå med i förskottsuppbörds- och mervärdesskatteregistret även om den inte bedriver skattepliktig näringsverksamhet. Då betraktas i regel den verksamhet som är momspliktig som föreningens ekonomiska verksamhet.

Föreningens ordförande, som antecknats i föreningsregistret, kan fylla i stödansökan i e-tjänsten på föreningens vägnar. Utöver ansökan ska föreningen i form av en anmälan om tilläggsuppgifter skicka in utredningar av vilka det framgår att ordföranden har firmateckningsrätt ensam eller fullmakt av personer med firmateckningsrätt att skicka in ansökan (utdrag ur föreningsregistret/stadgar/utdrag ur ett protokoll/fullmakt).

Inkluderar omsättningen för stödperioden 2020 till exempel tidigare beviljat kostnadsstöd 1, som betalades i juni 2020?
Subventioner och stöd som beviljas ett företag påverkar inte omsättningsuppgifterna. Kostnadsstöd bestäms i första hand utifrån momsdeklarationer angående både stödperioden och referensperioden som företaget lämnat in till Skatteförvaltningen. Enligt Skatteförvaltningens anvisningar ingår inte subventioner och bidrag i momsgrunden när de inte är direkt kopplade till priset på varan eller tjänsten (79 § 1 mom.).

Är det möjligt att verifiera minskningen av intäkterna på annat sätt än genom mervärdesskattuppgifter som lämnats in till Skatteförvaltningen?
Kostnadsstödet bekräftas främst på grundval av deklarationen av mervärdesskatt som lämnas in till Skatteförvaltningen. Ifall företagets verksamhet helt eller delvis är försäljning utan moms ska företaget tillhandahålla försäljningsuppgifterna för stödperioden och referensperioden i ansökan. Om företaget inte tillämpar det månatliga förfarandet för momsdeklaration, måste det verifiera omsättningen på ett annat sätt. Om företaget med rätta (till exempel som framgår av räkenskaperna) bevisar på annat sätt än genom skatteförvaltningsregistret att en minskning på mer än 30% i omsättningen har skett, kan Statskontoret även ta hänsyn till ett sådant uttalande vid fastställande av kostnadsstöd.

När kan kostnader som godkänns som stödberättigade ha uppstått? Kostnader typiska för evenemangsbranschen uppstår redan långt innan själva evenemanget. Kostnader kan uppstå året om (t.ex. festivaler och mässor), beaktas kostnader som uppstått utanför stödperioden? Ifall de beaktas, hur bevisar man när de har uppstått?
Enligt 4 § 1 mom. 4 punkt i lagen för temporärt kostnadsstöd kan man till grunderna för bestämmande av kostnadsstöd räkna sådana av företaget på ett motiverat sätt visade oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som hänför sig till stödperioden, som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare. Med kostnadsstödet kan man endast stöda kostnader som hänför sig till stödperioden (1.6.-31.10.2020). Stöd för kostnader som hänför sig till en annan tidpunkt än stödperioden beviljas därmed i princip inte. Till grunderna för bestämmandet av kostnadsstöd är det dock möjligt att räkna till exempel plats- och utrustningskostnader betalda i förskott för evenemang som skulle ägt rum under stödperioden (1.6-31.10.2020), men som sedermera inhiberats, om dessa i förskott betalda kostnader har varit slutliga för företaget och det därmed inte har varit möjligt att få återbetalning eller ersättning för dessa från annat håll.

Inom evenemangsbranschen finns det nödvändigtvis inte ”traditionella” fasta kostnader, utan det kan vara fråga om kostnader för inköpstjänster som till exempel användandet av experttjänster (till exempel anlitandet av en företagare som producent för ett projekt)? Godkänns en sådan kostnad?
Till de oflexibla kostnader för affärsverksamheten som räknas till grunderna för bestämmandet av kostnadsstöd kan även räknas sådana kostnader för inhyrd arbetskraft, som motsvarar sådant arbete utfört av egen personal som är nödvändigt för affärsverksamhetens upprätthållande och beredskap. Som en nödvändig kostnad för inhyrd arbetskraft kan man baserat på företagsspecifik bedömning till exempel beakta en producent anlitad för ett projekt under stödperioden (1.6.-31.10.2020).

Mitt företag tillämpar marginalbeskattningsförfarande i sin verksamhet – hur anmäler jag uppgifterna om omsättningen till Statskontoret?
Till exempel resebyråer eller företag som driver handel med begagnade varor, som bilaffärer, kan ha försäljning som omfattas av marginalbeskattning. Ifall företaget i sin verksamhet tillämpar marginalbeskattningsförfarande kan företaget i ansökningsblanketten anmäla all information om dess omsättning under jämförelse- och stödperioden till Statskontoret. I sådana fall anmäler företaget i ansökningsblanketten både den försäljning som deklareras med momsdeklaration samt den försäljning som omfattas av marginalbeskattning.

Ansökan om kostnadsstöd

Var söker man stödet?
Även i den andra omgången ska företagen söka stöd från Statskontoret.

Hur ansöker man om stödet?
Man ansöker om stödet elektroniskt. Länken till den elektroniska ansökningen >

Behöver jag konsulthjälp för att göra ansökan?
Statskontoret strävar efter att göra det så enkelt som möjligt för den sökande att ansöka om stödet. Ansökan om kostnadsstöd har testats tillsammans med en kundpanel för att säkerställa klarheten, och responsen har varit god.

Krävs stödjande dokument för oflexibla kostnader som en bilaga till ansökan?
Bilagor kan inte lämnas in med ansökan. Statskontoret kan dock be företaget att tillhandahålla bilagor separat. Kvitton måste förvaras i enlighet med bokföringslagen.

Kan jag bekanta mig med ansökan före ansökning?
Se videon från Statskontorets kostandsstöd webbinarium >

Var kan jag få hjälp med ansökan?
Statskontoret har öppnat en telefontjänst för kostnadsstödet för företagare som ansöker om kostnadsstöd. I telefontjänsten ger vi råd om hur man fyller i ansökan, och svarar på frågor. Kostnadsstödets telefontjänst betjänar från och med 14.12 vardagar kl. 9-15 på numret 0295 50 3050.

Hur kan man ansöka om stöd för en förening eller stiftelse?
Ordföranden för föreningen som registrerats i föreningsregistret kan fylla i ansökan om stöd i elektroniska transaktioner på föreningens vägnar. Förutom ansökan måste föreningen, genom ett kompletterande informationsmeddelande, skicka bevis för att ordföranden har rätt att underteckna föreningen ensam eller är bemyndigad av undertecknarna att skicka ansökan (föreningsregister / regler / protokoll / fullmakt).

När det gäller stiftelser ska ansökan skickas som en pappersansökan om tillståndet inte redan är i ordning. Pdf-ansökan beställs från Statskontoret via ansokningsblankett.kostnadsstod(at)statskontoret.fi.

Kan jag skicka in ansökan om företagsstöd till pappers, om e-tjänsten för företagsstöd inte fungerar?
Det lönar sig inte att skicka in en pappersansökan om e-tjänsten temporärt inte fungerar, utan vänta istället på att tjänsten återställs. E-tjänsten är det enklaste sättet att ansöka om stödet och möjliggör också en snabb behandling av ansökan.

Stödansökan kan också skickas i pdf-format till exempel ifall alla parter med rätt att teckna firma är utlänningar och inte förmår skicka en fullmakt till den finländska parten. Pdf-ansökan beställs från Statskontoret via ansokningsblankett.kostnadsstod(at)statskontoret.fi.

Kan jag göra en ansökan om jag inte har bankkoder?
Stödansökan kan också skickas i pdf-format, om den sökande inte kan identifiera sig i e-tjänsten. Pdf-ansökan beställs från Statskontoret via ansokningsblankett.kostnadsstod(at)statskontoret.fi.

Kan man identifiera sig på ansökningsblanketten med Katso-identifiering eller endast med suomi.fi-identifiering?
Katso-identifiering är inte i bruk.

I tjänsten används Suomi.fi-fullmakter för att sköta ärenden på ett företags vägnar. Information om hur företag identifierar sig finns här.

En person med rätt att teckna firma kan även elektroniskt ge fullmakt åt en annan fysisk person att ansöka om kostnadsstöd i Suomi.fi-tjänsten Fullmakter, genom att välja fullmakten “Ansökan om företagsfinansiering”.

Är ansökningarna om stöd offentliga?
Utgångspunkten är att ansökningarna om stöd är offentliga (lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet, 621/1999). Sekretessbelagda ansökningar är ändå till exempel sådana, som innehåller uppgifter om företagets affärshemligheter, uppgifter om en persons årsinkomst eller helhetsförmögenhet, inkomst eller förmögenhet som ligger till grund för stöd eller förmån eller som annars beskriver den sökandes ekonomiska ställning.

Tidtabell

När börjar den andra omgången?
Lagförslaget var behandlad i riksdagen. Ansökningen var öppnad 21.12.2020 och ansökningstid tar slut 26.2.2021 kl 16.15.

Måste man ansöka om stödet så fort som möjligt? Räcker det till bara för de första som ansöker?
Nej. Stöd får de, som uppfyller kriterierna som det stadgas om i lagen.

När kommer det beviljade stödet in på kontot?
Statskontoret strävar efter att behandla ansökningarna så fort som möjligt. Det beviljade stödet betalas in på ett bankkonto som fås från Skatteförvaltningen och pengarna finns på kontot inom tre bankdagar.

Hur länge det tar att behandla en begäran om omprövning?
För närvarande (den 9 februari 2021) är behandlingstiden ungefär 6 – 8 veckor.

Fråga om kostnadsstödet

Har du frågor om kostnadsstödet i samband med den andra omgången? Du kan fråga oss via de medföljande länkarna. Vi besvarar dina frågor på denna sida.

RING OSS (MÅ–FR 9.00-15.00) >

FRÅGA VIA E-POST >

Målgrupp: Företag och samfund

Ytterligare motiv

◄ Alla nyheter