Kärnsystemet vid utlåningsenheten förnyas helt. För lånekunder och intressentgrupper som beviljar lån kommer reformen att synas som enklare skötsel av ärenden och bättre informationsutbyte, lovar projektcheferna Tuija Käckman och Eero Karjalainen.
Alla utlåningsuppgifter är på ett eller annat sätt förknippade med låneförvaltningen. Tuija och Eero får förnya ett av enhetens viktigaste arbetsredskap från och med hösten, när konkurrensutsättningsskedet är över och genomförandet inleds med den valda partnern.
Reformen görs för att äntligen få till stånd en modern låneförvaltning: Verktyget ska till sina egenskaper stöda dagens arbetssätt och samtala med Statskontorets övriga interna och externa system med öppna gränssnitt. När det egna arbetet blir smidigare syns det förr eller senare också för kunderna som enklare skötsel av ärenden och för intressentgrupperna som effektivare informationsutbyte.
– En av de viktigaste förändringarna kommer att vara att vi lättare kan göra ändringar i lånen. Ändringarna kan gälla till exempel skötselplaner eller betalningsplaner som avtalats med kunden, beskriver Eero.
– Och förr eller senare möjliggör det nya systemet en mycket modernare version av kundernas e-tjänster. Men det är ett eget projekt, berättar Tuija.
Papperslöst, datasäkert och effektivt (distans)arbete driver IT-reformer
Låneförvaltningen förnyas helt. Reformen gäller direkta lån som förvaltas av Statskontoret, i huvudsak lån för forsknings- och utvecklingsprojekt som beviljats företag av Business Finland, aravalån och landsbygdskrediter som beviljats av Lantmäteriverket eller NTM-centralerna. Våren 2021 uppgick lånestocken till cirka 4,7 miljarder euro och bestod av nästan 14 000 lån.
Precis som vid stambyte öppnar man först upp och bygger sedan alla kärnprocesser inom lånehanteringen på nytt, från avtals- och produkthantering till reskontra. Kanske är det därför som den kommande lösningen har fått arbetsnamnet Ressu. I bakgrunden finns en bra förutredning som blev klar på våren samt en färsk, lyckad erfarenhet av smidig utveckling.
Helheten är utmanande, men Tuija och Eero förväntar sig mycket av projektet. Det finns inte och kan inte finnas någon färdig produkt, eftersom ingen bank eller finansinstitut har motsvarande låneprodukter som staten.
– Jag är övertygad om att vi kommer att få ett bra system, även om projektet är stort, säger Tuija.
Tuija har 20 års erfarenhet av Statskontorets utlåningsuppgifter. Hon arbetar med saneringsåtgärder för hyreshussamfundens ekonomi, men har under hela sin karriär också varit intresserad av systemutveckling. Tuija har redan tidigare haft en stor roll i att förnya utlåningsenhetens system, senast gällde det ärende- och dokumenthanteringen.
Eero övergick från sin uppgift som skatteexpert till Statskontoret 2016, även han till uppgifter inom ekonomisanering. Arbetsuppgifterna har hela tiden utvidgats och följt Eeros egna intressen i riktning mot rapportering och systemutveckling.
Bådas erfarenhet är att då man har intresse och idéer har man vid Statskontoret möjlighet att delta i stora systemreformer. Det är samtidigt arbetets salt och utmaning.
– Det är absolut möjligt att påverka om man bara är motiverad. Å andra sidan finns det så mycket att utveckla att man inte hinner delta i allt för att reformerna ska bli klara, säger Eero.