• I korthet

    Du kan få statsborgen för ett bostadslån om du köper minst hälften av bostaden och bostaden är i eget stadigvarande bruk. Bostaden kan vara en aktielägenhet, ett egnahemshus eller ett egnahemshus som ska byggas.

    Storleken på lånet kan vara högst 85 procent av bostadens anskaffningspris, eller för BSP-räntestödslån 90 procent av anskaffningspriset.

    Den maximala lånetiden är 25 år från det att lånet eller dess första rat lyftes. Man kan beviljas amorteringsfrihet för maximalt två år om man inte kan göra avbetalningar på lånet till exempel på grund av sjukdom, arbetslöshet, familjeledighet eller annan med dessa jämförbar särskild ekonomisk grund.

    Man behöver inte ansöka om statsborgen separat, utan den beviljas i banken i samband med beviljandet av lånet.

  • Borgensavgift

    För statsborgen tas en borgensavgift ut i samband med att lånet eller dess första rat lyfts. Avgiften är 2,5 procent av borgensbeloppet. Borgensavgift tas inte ut för BSP-räntestödslån.

    Exempel på borgensavgift:
    Bostadens anskaffningspris 100 000 €
    Ägarbostadslån (85 % av bostadens pris) 85 000 €
    Statsborgens belopp (högst 20 % av bostadslånet) 17 000 €
    Borgensavgift (2,5 % av borgensbeloppet) 425 €
  • Lånets användningsändamål

    Förutsättningen för att få statsborgen är alltid anskaffning eller byggande av en ägarbostad. Statsborgen kan inte fås till exempel för lån som används för finansiering av

    • bostadsrättsavgift för bostadsrättsbostad
    • sanering eller grundlig förbättring
    • tilläggsbyggande eller utbyggnad.

    Man kan enbart beviljas statsborgen för ändringsarbete på en byggnad om byggnadskostnaderna motsvarar kostnaderna för en motsvarande ny byggnad. Det här kan bli aktuellt om man utnyttjar stenfoten till en gammal byggnad.

    Statsborgen beviljas enbart för anskaffning av en egen bostad som i första hand används av ägaren. En del av bostaden kan överlåtas till en person utanför familjen så länge som merparten av bostaden är i eget bruk. Man kan bara ha en bostad som används i första hand.

    Statsborgen kan inte fås till lån som tas för att anskaffa en fritidsbostad eller en placeringsbostad. Som placeringsbostad anses till exempel en studentbostad som köpts i föräldrarnas namn eller en bostad som hyrs ut till utomstående.

  • Bostadens läge

    Den bostad som låntagaren avser köpa med hjälp av ett ägarbostadslån ska vara belägen i Finland. Bostaden kan emellertid inte vara belägen på Åland, eftersom landskapet har ett eget borgenssystem.

    Bostaden ska vara belägen i ett område där det är tillåtet att bo året om.

  • Aktielägenhet

    Man kan få statsborgen för en aktielägenhet om det handlar om aktier eller andelar i ett bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller ömsesidigt fastighetsaktiebolag. Däremot kan man inte beviljas statsborgen för aktier till ett fastighetsaktiebolag.

    Till den bostad som köps kan kopplas en garageaktie som används i samband med bostaden, om den köps samtidigt som bostadsaktien.

  • Egnahemshus

    Med egnahemshus avses en byggnad med enbart bostadsutrymmen. Till den kan också höra uthus, bastubyggnad eller garage eller andra utrymmen i omedelbar anslutning till boendet, förutsatt att de är av mindre storlek än egnahemshuset. En tomt som köps för ett egnahemshus i en glesbygd får ha en areal på högst en hektar och i ett planlagt område högst storleken på byggplatsen enligt planen.

    Om ett häststall, en hall eller andra byggnadsutrymmen som inte hör ihop med boendet ligger på den fastighet som köps, ska deras andel specificeras i köpebrevet. Man kan inte använda ägarbostadslån för att finansiera dem.

    Som egnahemshus räknas inte ett objekt som är i annat bruk än boende vid köpet (t.ex. som sommarstuga, skola eller affärslokal). Användningsändamålet ska ändras innan objektet kan anskaffas med ägarbostadslån. Att köparen ändrar användningsändamålet påverkar inte saken.

  • Byggande av egnahemshus

    Anskaffningspriset för byggande av ett egnahemshus anses vara den kostnadskalkyl för byggande av egnahemshus som uppvisats på banken. Det lönar sig att göra en realistisk kalkyl, eftersom det enbart är möjligt att ändra på den godkända kostnadsberäkningen om den allmänna kostnadsnivån ändras.

    Andelen eget arbetet räknas inte in i kostnadsberäkningen eftersom den inte utökar behovet av lån. Köpeskillingen för tomten kan räknas in om tomten anskaffas inom ramen för byggprojektet och finansieras med ett lån som har statsborgen och lyfts samtidigt. I så fall måste man börja bygga inom ett halvt år från det att tomten skaffats.

    Det anses att bygget har startat då man börjar gjuta byggnadens grund eller då man börjar anlägga de byggdelar som hör till grunden. Åtgärder som förbereder byggandet (till exempel grävning, sprängning av stenar och berg, trädfällning) anses dock inte som byggstart.

    Ett kortfristigt lån kan användas för tomtanskaffningen, men även då ska halvårsregeln beaktas, det vill säga att byggandet ska inledas inom sex månader från att tomten skaffats.

  • Gruppbyggande

    Statsborgen kan inte fås för ett lån som används för att finansiera startkapitalet för ett projekt för gruppbyggande i aktiebolagsform. Däremot kan statsborgen fås för den del av bolagslånet som ska betalas när byggnaden har färdigställts.

    Bolagslånet kan betraktas som en del av köpesumman, om bolagslåneandelen registreras i köpebrevet eller dokumenteras skriftligen på ett annat tillförlitligt sätt. Ett villkor är också att andelen betalas till bolaget så fort det är möjligt.

    Bolagslånets andel ska vara graderad för lägenheten enligt bolagsordningens graderingsgrunder. Den totala finansieringen ska vara färdigt avtalad när affären genomförs. En tomtandel som motsvarar en lägenhet kan inte ingå i ett ägarbostadslån med statsborgen.

    Fasta tilläggs- och ändringsarbeten som ansluter direkt till bostaden och som köparen låter göra i en ny lägenhet i byggskedet kan räknas som en del av bostadens totala pris. Banken ska verifiera ändringsarbetena på ett tillförlitligt sätt, och dokument som verifierar ändringsarbetena ska bifogas köpebrevet.

    Avtal om statsborgen för den del av lånet som ska lyftas senare bör ingås vid låneförhandlingarna redan när byggandet inleds. Statsborgen kan således inte fogas till en kredit efter att lånet har lyfts. Också i en situation där startkapitalet finansieras med egna medel bör man avtala om den slutliga belåningen redan i det skede när projektet påbörjas med egna medel och byggandet inleds.

    När det gäller andra slag av gruppbyggnadsprojekt bör banken kontakta Statskontoret innan statsborgen fogas till ett lån.

  • Överföring av lån

    Du kan överföra ett lån med statsborgen till ett nytt objekt, om du använder lånet för en bostad som används för eget stadigvarande boende. Låntagaren ska äga minst 50 procent av den nya bostaden.

    Det rekommenderas att du säljer din gamla bostad innan du köper en ny när du tänker byta bostad. Om du säljer din bostad ska den nya bostaden anskaffas inom en rimlig tid. Rimlig tid anses vara sex månader från och med försäljningen av den föregående bostaden.

    Om låntagaren inte har köpt eller börjat bygga följande bostad inom sex månader, kan han eller hon ansöka hos Statskontoret om att lånet ska gälla ytterligare sex månader. Ansökan ska vara Statskontoret tillhanda innan tidsfristen på sex månader löpt ut.

    Blankett: Ansökan om förlängning (pdf) 

    Storleken på ett ägarbostadslån med statsborgen kan vara högst 85 procent av den nya bostadens anskaffningspris. Statsborgen täcker högst 20 procent av det återstående kapitalet av ägarbostadslånet.

    Det befintliga lånet ska överföras med samma kapital och borgensbelopp till det nya objektet. Om låneandelen på 85 procent inte redan fyllts, kan man få mer lån med statsborgen. Banken bör dock se till att maximibeloppet för borgen inte överskrids.

  • Allmänt

    Banken kan bevilja en privatperson statsborgen för ett ägarbostadslån.

    Låntagarens ägarandel ska vara minst 50 procent av ett egnahemshus eller ett egnahemshus som ska byggas, eller de aktier eller andelar som berättigar till besittningen av den bostadslägenhet lånet gäller.

    Borgen kan även beviljas en utländsk medborgare som skaffar en stadigvarande bostad i Finland. Förutsättningen är att personen stadigvarande bor i Finland och att han eller hon har en finländsk personbeteckning. Personen behöver inte ha ett permanent uppehållstillstånd, men tillståndet kan inte heller vara särskilt kortvarig.

    Storleken på ett bostadslån med statsborgen kan vara högst 85 procent av bostadens anskaffningspris.

    Om statsborgen avtalas vid en kreditförhandling. Borgen kan bara beviljas i anslutning till köp eller byggstart. Borgen kan enbart fogas till lånet efter detta, ifall bostaden byts.

    Ett ägarbostadslån kan överföras från en bank till en annan. Lånekapitalet och borgensbeloppet får inte ändras vid överföringen. Uppgifter om beviljade amorteringsfria perioder ska lämnas av banken till det nya kreditinstitutet.

    Statsborgen är en s.k. sekundär borgen. Staten betalar banken den lagenliga borgenersättningen om låntagaren inte kan betala sitt lån tillbaka till banken och realiseringen av bostaden inte täcker bankens lånefordringar.

  • Beloppet av statsborgen

    Statsborgen kan täcka högst 20 procent av lånekapitalet. Om det handlar om ett BSP-räntestödslån kan statsborgen vara högst 25 procent. Borgensbeloppet i euro minskar allteftersom lånet amorteras. Procentandelen är densamma hela tiden.

    Statens ansvar för det kapital som gäller en och samma bostad uppgår till högst 50 000 euro. Om ett ägarbostadslån beviljas till ett belopp på över 250 000 euro och det maximala beloppet på 50 000 euro för statsborgen används, understiger borgens andel av lånet 20 procent. Borgens verkliga procentandel används när man fastställer eurobeloppet som statsborgen gäller.

    Om borgensbeloppet i euro inte motsvarar den i skuldebrevet angivna procenten, tillämpas den verkliga procentandelen som beräknas utifrån borgensbeloppet i euro.

  • Maximal lånetid

    Den maximala lånetiden för ett ägarbostadslån med statsborgen är 25 år från det att lånet eller dess första rat lyftes. Om låntagaren tar ett nytt lån i stället för ägarbostadslånet, räknas den maximala lånetiden emellertid från det att det ursprungliga lånet eller dess första rat lyftes.

    Under lånetiden kan banken på begäran av låntagaren förlänga lånetiden till högst 27 år. En förlängning kan enbart komma i fråga om låntagarens förmåga att sköta lånet har försämrats avsevärt t.ex. på grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan med dessa jämförbar omständighet.

    Banken måste meddela Statskontoret om att lånetiden förlängts. På grund av förlängningen av lånetiden kommer det aktuella lånet att synas på fellistan som Statskontoret regelbundet skickar banken. En förlängning av lånetiden ska dokumenteras omsorgsfullt och dokumenten förvaras tills dess att lånet har återbetalats.

    Bestämmelsen om den maximala lånetiden trädde i kraft den 1 maj 2006. På lånetiden för ägarbostadslån som lyfts före detta datum tillämpas den tidigare lagstiftningen.

  • Amortering av lånet och amorteringsfria perioder

    Om statsborgen enbart täcker en del av lånetagarens bostadslån ska amorteringarna i första hand användas för lånet med statsborgen.

    Vid lån med statsborgen kan amorteringsfrihet inte beviljas så att låntagare bara amorterar på det s.k. tilläggslånet (som inte berörs av statsborgen). Tilläggslånet är ett fristående lån utöver ägarbostadslånet med statsborgen, det har en separat amorteringsplan och separata säkerheter ställs för det.

    Amorteringsfria perioder

    För ett bostadslån med statsborgen kan högst två amorteringsfria år beviljas sammanlagt. För att bevilja en amorteringsfri period krävs särskilda ekonomiska grunder.

    Om ett lån med statsborgen överförs från ett kreditinstitut till ett annat, ska uppgifter om beviljade amorteringsfria period meddelas det nya kreditinstitutet.

    För lån som beviljats före den 16 december 2016 kan en amorteringsfri tid på två år godkännas också efter den 16 december 2016.

    Det är möjligt att få amorteringsfrihet för byggtiden för lån som har beviljats för byggande av ett egnahemshus eller köp av en bostad (RS-objekt) i en nybyggnad. Den maximala amorteringsfria perioden som beviljas för byggtiden är 15 månader. Den här perioden förkortar inte den amorteringsfria perioden på två år som kan beviljas på vägande ekonomiska grunder.

  • Lånebeviljarens skyldigheter

    Banken är skyldig att omsorgsfullt utvärdera låntagarens kreditvärdighet innan ett kreditavtal ingås. Bedömningen av låntagarens betalningsförmåga ska göras utifrån låntagarens inkomster och utgifter samt andra behövliga och tillräckliga uppgifter om de ekonomiska omständigheterna. Den som ansöker om lånet får inte ha någon anteckning om betalningsstörning.

    I bedömningen ska man beakta alla nödvändiga och betydelsefulla faktorer som kan påverka låntagarens förmåga att betala tillbaka lånet inom den utsatta tiden. Lånebeviljaren ska beakta eventuella ökningar i ränteutgifterna samt omständigheter som påverkar kontinuiteten i inkomsterna, såsom arten av arbetsförhållandet. Vid bedömningen av boendekostnaderna ska lånebeviljaren särskilt fästa uppmärksamhet vid sådana kostnader för renovering som är förväntade, särskilt i fråga om föråldrade bostäder (till exempel kostnader för renovering av rörsystemet).

    Banken ska på tillbörligt sätt kontrollera att uppgifterna är riktiga. De utgifter som låntagaren meddelar ska bedömas genom att de jämförs med de genomsnittliga levnadskostnaderna för liknande låntagare.

    I låneavtalet ska antecknas att lånebeviljaren vid eventuell betalningsstörning ska bevaka statens intresse (se närmare anvisningar vid punkten Säkerhet för lånet). Banken är därtill förpliktigad att övervaka att säkerhetsobjektet hela tiden är försäkrat till sitt fulla värde (se Försäkring).

    Om låntagaren bygger ett egnahemshus bör lånebeviljaren följa upp hur byggprojektet fortskrider och binda uttaget av nya kreditrater till byggnadsarbetets etappvisa fortskridande. Lånebeviljaren ska förvara intyg över arbetsskedena eller andra redogörelser för kontakterna med dem som genomför byggprojektet eller kommunens byggnadstillsynsmyndigheter. Om behovet av lån underskrider kostnadskalkylen kan bara det nödvändiga lånebeloppet lyftas.

    Lånebeviljaren är skyldig att förvara alla handlingar som gäller bedömningen av låntagarens betalningsförmåga ända tills lånet har betalats tillbaka. Lånebeviljaren ska förvara kalkyler över betalningsförmågan samt utredningar om sökandens inkomster och utgifter, åtaganden och kreditupplysningar.

    Enligt lagen är lånebeviljaren och låntagaren skyldiga att lämna uppgifter. Lånebeviljaren ska underrätta Statskontoret om lånet, lånevillkoren och eventuella senare ändringar i lånevillkoren samt om låntagarens dröjsmål med betalningen och de indrivningsåtgärder dessa gett upphov till. Lånebeviljaren och låntagaren är skyldiga att ge Statskontoret de uppgifter det anser vara behövliga med tanke på tillsynen över statsborgen.

  • Säkerhet för lånet

    Något av följande ska utgöra den primära säkerheten för ett ägarbostadslån med statsborgen:

    • de aktier eller andelar som berättigar till besittning av bostaden
    • en inteckning i fastigheten
    • en annan lika betryggande realsäkerhet.

    Säkerheten ska täcka hela lånebeloppet. Om ett säkerhetsunderskott uppkommer för ett lån ska det separeras till ett eget lån utan statsborgen.

    När man bedömer den egendom som ges som säkerhet, ska banken se till att

    • bedömaren är tillräckligt oberoende angående beviljandet av kredit
    • att man för bedömningen använder tillförlitliga metoder som baserar sig på standarder.

    Säkerheten ska ställas för borgenslånet med bättre förmånsrätt än låntagarens eventuella andra ansvar. Säkerheten ska gälla med bästa förmånsrätt. En inteckning som ställts som säkerhet för hyresfordran ska ha sämre förmånsrätt.

    Säkerheten ska pantsättas med särskild pantsättning, det vill säga att säkerheten ska pantsättas specificerat med ett lånenummer som säkerhet för ett lån med statsborgen.

    Statsborgen kan inte kopplas till ett lån, vars säkerhet är en efterpant. Det är möjligt att bevilja en efterpant av en säkerhet för ett statsborgenslån i det skede när så mycket har återbetalats på bostadslånet att säkerhetens värde är tillräckligt för det. Då bör man säkerställa att sådana fordringar har sämre förmånsrätt än bostadslånet.

    Omsättning av säkerheten till pengar

    Lånebeviljaren ska sörja för lånet och säkerheterna för det enligt lagen och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den samt med iakttagande av god banksed. Exempelvis ska banken vid en betalningsstörning vidta åtgärder som är förenliga med god banksed.

    Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens intressen om den egendom som utgör säkerhet för ett lån omsätts i pengar. Intäkterna från en försäljning ska i första hand användas för att täcka statens andel av lånet. En anteckning om detta ska göras i låneavtalet.

    Därtill kan banken använda intäkterna för att betala sina egna direkta kostnader som orsakats av skötseln och försäljningen av säkerheten. Kostnaderna ska emellertid vara rimliga. Intäkterna kan till exempel inte användas för rättegångskostnader eller andra kostnader i anslutning till handläggningen av ärendet.

  • Försäkring

    Lånebeviljaren är skyldig att övervaka att säkerhetsobjektet är försäkrat till fullt värde. Försäkringen ska utöver byggnaden också gälla bostadens fasta inredning. Banken ska granska försäkringens giltighet när lånet lyfts samt vid eventuella senare ändringar (t.ex. om amorteringsplanen ändras).

    Fastighetens försäkring ska täcka skador som vanligtvis ingår i ett omfattande försäkringsskydd. Dessa är utöver brandskador till exempel naturfenomen och rörläckage. Detta ska framgå i villkoren för pantsättningen.

    Ett bostadsaktiebolags fastighetsförsäkring täcker i allmänhet enbart byggnaden. Banken ska ändå kräva att låntagaren har försäkrat bostadens fasta inredning till de delar som inte täcks av bostadsaktiebolagets fastighetsförsäkring när lånet beviljas. Detta ska framgå i villkoren för pantsättningen.

  • Om det finns två låntagare

    Om två låntagare gemensamt skaffar en bostad, ska ägarandelarna vara 50 procent och 50 procent. Låntagarna kan antingen ha ett gemensamt lån eller två skilda lån. Om lånen är separata kan statsborgen tas antingen för bägge lånen eller bara ett av lånen. De aktier eller andelar som berättigar till besittning av bostaden eller en inteckning i fastigheten utgör i sådana fall den primära säkerheten för ett lån med statsborgen.

    I förbindelsen för särskild pant ska ett omnämnande ingå som säger att om bostaden säljs betalas krediten i fråga i första hand genom att banken tar den summa som motsvarar gäldenärens ägarandel från bostadens köpepris.

    Indrivning

    Vid eventuell indrivning delas bostadens försäljningspris enligt ägarförhållandet, och gäldenärernas egna lån kvitteras först med det. Den resterande andelen av köpesumman används för att betala den andra partens lån, om lånet har statsborgen. Om det fortfarande finns lån med statsborgen kvar efter detta, kan banken ansöka om ersättning från Statskontoret på grundval av statsborgen.

    Exempel:

    A och B äger en bostad med andelarna 50 procent och 50 procent. A har kvar 55 000 euro av ett lån med statsborgen, och B har 40 000 euro obetalt bostadslån. B:s lån har ingen statsborgen.

    Vid realisering fås 90 000 euro för bostaden. Vid realiseringssituationen delas köpesumman först enligt ägarförhållandena, så A:s andel är 45 000 euro och B:s andel 45 000 euro. Med A:s andel kvitteras först lånet mot statsborgen. Efter betalningen finns det ännu 10 000 euro kvar i lån.

    Efter detta används den kvarstående andelen på 5 000 euro (45 000 euro – 40 000 euro) från B:s lånebetalning för att betala av A:s lån. Efter detta förblir 5 000 euro obetalt av A:s lån. För denna summa kan banken ansöka om ersättning från Statskontoret på grundval av statsborgen.

  • Ansökan av borgenersättningen

    Banken kan ansöka om ersättning efter att man konstaterat låntagarens insolvens, den bostad som varit säkerhet har sålts och den slutliga förlusten har utretts. Om det finns oklarheter kring konstaterandet av insolvensen ska banken omedelbart kontakta Statskontoret.

    Om privat skuldsanering har fastställts för låntagaren, är villkoret för borgenersättning att bostaden har realiserats innan skuldsaneringen inletts eller medan den pågått. Man kan ansöka om ersättning för ett bostadslån med statsborgen till den del av lånet som kvarstår när den egendom som använts som säkerhet har realiserats. Om låntagaren under den pågående skuldsaneringen kvarhåller ägarbostaden som fungerar som säkerhet, kan ersättning enbart ansökas för den del av lånet för vilken ingen betalning intjänas enligt betalningsprogrammet.

    Ersättning ska ansökas inom tre månader från det att de föreskrivna villkoren för att göra en ersättningsansökan har uppfyllts. Om ersättningen söks senare, kan Statskontoret betala dröjsmålsränta för högst tre månader för den kapitalandel som ska ersättas. Till ersättningsansökan ska bifogas en utredning om när de föreskrivna förutsättningarna för ansökan har uppfyllts.

    Uppgifter i ansökan

    Ersättning söks hos Statskontoret med en fritt formulerad skriftlig ansökan. Av ansökan ska framgå åtminstone följande uppgifter:

    1. Den sökandes (bankens) kontaktuppgifter samt kontonummer
    2. Basuppgifter om låntagaren

    • namn, personbeteckning, adress och telefonnummer
    • lånenummer och lånesumma samt borgenssumman och borgensandelen vid tidpunkten a) då lånet lyftes, b) när bostaden realiserades, c) då ansökan gjordes
    • den sammanlagda summan obetalda räntor vid realiseringstidpunkten
    • antalet övriga krediter vid realiseringstidpunkten

    3. En utredning om varför låntagaren inte skött lånet
    4. En utredning om lånebeviljarens indrivningsåtgärder
    5. En utredning om de åtgärder en eventuell borgensman vidtagit
    6. Lånebeviljarens kalkyl över den ersättningssumma som ansöks och den kreditförlust det av staten garanterade lånet förorsakat.

    Bilagor till ansökan

    1. En utredning om låntagarens eller dödsboets och en eventuell borgensmans insolvens. Som utredning duger något av följande:

    • ett medellöshetsintyg givet av utsökningsmyndigheten (eller i undantagsfall ett medelslöshetshinder som gäller en annan skuld)
    • en kopia av det betalningsprogram som fastställts vid skuldsaneringen och som vunnit laga kraft, i det fall att gäldenären beviljats skuldsanering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner
    • om inget betalningsprogram har fastställts vid tidpunkten för ansökan, ett meddelande att gäldenären har ansökt om skuldsanering
    • en kopia av bouppteckningen och kopior av tingsrättens beslut, om boet har överlåtits i boutredningsmannens besittning och/eller försatts i konkurs

    2. Kopia av köpebrevet vid köp- och försäljningstidpunkten (eller av protokollet från den exekutiva auktionen)
    3. En kopia av finansieringskalkylen för bostaden (om ingen sådan ingår i låneansökan)
    4. En kopia av utredningen av låntagarens inkomster och utgifter (om denna inte ingår i låneansökan)
    5. En utredning över låntagarens ansvar och kredituppgifter då lånet ansöktes
    6. En kopia av låneansökan
    7. En kopia av disponentintyget för en bostadsaktie
    8. Kopior av gravationsbeviset och lagfartsbeviset för en fastighet
    9. En kopia av lägenhetens eller fastighetens värderingsinstrument (om ett sådant har upprättats)
    10. En kopia av låntagarens skuldebrev
    11. En kopia av amorteringsplanen (även en utredning om eventuella amorteringsfria perioder som beviljats, samt en utredning om eventuella tilläggslån som amorterats under den amorteringsfria perioden)
    12. En kopia av lånets säkerhetsdokument (pantförbindelse och en eventuell borgensförbindelse)
    13. En utredning om hur köpeskillingen har använts samt hur stort belopp av bankens fordringar som kvarstår (vid exekutiv auktion köpeskillingens utdelningsförteckning och vid frivillig affär en annan utredning).

    Utöver ovan nämnda bilagor kan Statskontoret vid behov be den sökande om andra tilläggsutredningar under behandlingen av borgensersättningen.

    Ansökan om borgenersättning skickas till Statskontoret som skyddad e-post på adressen takauskorvaukset(at)valtiokonttori.fi eller per post på adressen:

    Statskontoret
    Finansiering
    Räntestod och statsborgen
    PB 14
    00054 STATSKONTORET

  • Utbetalning av borgenersättning och lånebeviljarens redovisningsskyldighet

    Borgenersättning betalas högst till det belopp som ansökts, och ersättningen kan enbart uppgå till det belopp som är bankens faktiska kreditförlust. Ersättningens maximala belopp är dock statsborgens belopp vid realiseringstidpunkten, om bankens kreditförlust är större än detta.

    Staten svarar endast för de obetalda räntor och dröjsmålsräntor som riktar sig till den andel av lånet som har statsborgen. Staten ansvarar för räntorna och dröjsmålsräntorna för samma tid och på samma grund som gäldenären.

    Statskontoret kan lämna ersättningen obetald eller sänka gottgörelsebeloppet om lagen eller de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen inte har iakttagits vid beviljandet eller skötseln av bostadslånet eller vid förvaltningen av säkerheterna för det. Detta gäller också förfaranden där man kränkt god banksed eller statens intresse.

    Om lånebeviljaren lyckas driva in amorteringar eller räntor från låntagaren efter att borgenersättning betalats, ska den andel som motsvarar statsborgen redovisas till Statskontoret.

  • Regressrätt

    Statskontoret driver in borgenersättningen som betalats till lånebeviljaren från låntagaren. På detta ersättningsbelopp uppbärs dröjsmålsränta räknat från dagen för betalning av ersättningen, i enlighet med räntelagen (633/1982).

    Anteckning om regressrätten ska göras i låneavtalet.

  • Författningar

    • Lagen om statsborgen för ägarbostadslån 204/1996 inklusive ändringar
    • Konsumentskyddslagen 38/1978 inklusive ändringar
    • Lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) inklusive ändringar
    • Räntelagen 633/1982 inklusive ändringar
    • Lag om bostadssparpremier 1634/1992 inklusive ändringar (se också anvisningar om BSP-lån på Statskontorets webbplats)
    • Lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad 639/1982 inklusive ändringar