Hoppa innehåll


Dataskyddsbeskrivning: Skador som orsakats av hjortdjur

Utarbetats 6.6.2019
 

1. Personuppgiftsansvarig

Namn: Statskontoret
Adress: Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, PB 14, 00054 Statskontoret
Andra kontaktuppgifter: tfn. 0295 50 2000, [email protected]

2. Kontaktperson i ärenden som gäller registreta

Namn: KP / Brottsskador och andra typer av ersättningar / Anne Matilainen
Adress: Medborgartjänster, PB 14, 00054 Statskontoret
Andra kontaktuppgifter: [email protected]

3. Dataskyddsansvarig

[email protected]

4. Syfte med behandling av personuppgifter

Ersättning för skador som uppstått till följd av kollision mellan hjortdjur och fordon som är ett motordrivet, registrerat fordon eller en bogserad enhet.

Ersättningen för skadorna upphörde i led med att viltskadelagen (105/2009) trädde i kraft 1.12.2009.

Behandlingen baseras på jaktlagen (615/1993) och statsrådets beslut om ersättning för skador, orsakade av hjortdjur (319/1982) och statsrådets förordning om ersättning för skador som orsakats av hjortdjur (1162/2000).

Syftet med behandlingen har varit att avgöra ersättningskrav baserade på ovan nämnda författningar.

På basis av uppgifterna i registret har man fattat beslut i ovan nämnda ärenden, skickat förfrågningsbrev och utbetalat ersättningar. Även olika typer av statistik körs på basis av uppgifterna i registret.

5. Informationsinnehållet i registret

Uppgifter i ansökan: ansökningsnummer, ankomstdatum, olyckstidpunkt och -plats, specificering av hjortdjuret, fordonets registreringsnummer och ägaruppgifter, typ av fordon, fordonsmärke och ibruktagningsår.

Uppgifter om den sökande: namn, personbeteckning eller FO-nummer, medborgarskap, språk dödsdatum, adress och kontonummer.

Efter 2010 har endast mycket lite ny information registrerats i registret.

Utskrifterna innehåller ovan nämnda uppgifter, uppgift om ersättningsbelopp och en fallspecifik beskrivning av olyckshändelsen.

Identifieringsuppgifter om besväret.

6. Källor som i regel används för registret

Uppgifterna i ansökan och utredningar som krävs för behandlingen har i huvudsak fåtts av den sökande.

Fordonets ägaruppgifter och andra uppgifter har kontrollerats i Trafis fordonsdatasystem (frågegränssnitt).

Vid behov kontrolleras personens adressuppgifter och personbeteckning i befolkningsdatasystemet (lagen om befolkningsdatasystemet 661/2009, 29 §).

7. Vart uppgifter i regel lämnas ut

Uppgifterna i registret lämnas ut till parterna i ärendet.

8. Vart uppgifter i regel lämnas ut och huruvida uppgifter överlåts till länder utanför EU eller EES

Uppgifter varken utlämnas eller överlåts till länder utanför EU och EES.

9. Principerna för skydd av registret

Registret innehåller konfidentiellt material.

Endast de personer som har fullmakt av den personuppgiftsansvarige, och således tystnadsplikt, har tillträde till de uppgifter som behandlas i datasystemen. Användarrättigheterna kontrolleras regelbundet och onödiga rättigheter tas bort. Datanätet och de terminaler på vilka registret finns har skyddats genom tekniska åtgärder. Applikationsservrarna ligger i skyddade lokaler som hör till leverantören av användartjänsterna. Uppgifter om systemanvändarnas åtgärder och auktorisering av dataåtkomst spåras genom insamling av loggdata.

Manuellt datamaterial som inkommer till eller skrivs ut från registret förvaras i låsta utrymmen, till vilka endast personer som har fullmakt av den personuppgiftsansvariga har åtkomst och som har tystnadsplikt. Onödigt manuellt material förstörs på ett datasäkert sätt.

10. Hur länge uppgifterna bevaras/kriterier enligt vilka förvaringstiden bestäms

I bevaringen av dokument följs det som förordnas i arkivlagen 831/1994.

Om Arkivverket inte har bestämt att dokumenten ska bevaras permanent, bevaras

  • dokument gällande skador på föremål i 10 år
  • dokument gällande sökande av besvär bevaras i minst 50 år.

Bevaringstiden för dokument gällande skadeståndsfrågor beräknas från då ärendet anhängiggjorts.

Bevaringstiderna för uppgifterna motsvarar det som förordnas om bevaring av dokument i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) och trafikförsäkringslagen (460/2016).

11.Uppgift om automatiserade beslut (t.ex. profilering) samt om vilken logik som används i behandlingen av uppgifterna och hur denna påverkar den registrerade

Behandlingen av uppgifterna omfattar inte automatiserade beslut.

12. Rätt till insyn

En registrerad har rätt att kontrollera sina uppgifter i registret. Begäran görs hos registratorskontoret.

Om det har gått mindre än ett år från att den registrerade utövade sin rätt till insyn, har Statskontoret rätt att debitera en avgift som baseras på de administrativa kostnader som utlämnandet av uppgifterna orsakar.

13. Rättelse av uppgift

Den registrerade har rätt att kräva rättelse av felaktiga uppgifter om sig i registret. Begäran görs hos registratorskontoret.

14. Rätt att motsätta sig behandling av uppgifter

Statskontoret behandlar personuppgifter för att genomföra sin lagstadgade uppgift och den registrerade har inte rätt att motsätta sig behandlingen av uppgifter

15. Rätt till begränsning av behandling

Den registrerade har rätt att kräva att behandlingen av hens personuppgifter begränsas enligt vad som föreskrivs i artikel 18 i den allmänna dataskyddsförordningen.

16. Rätt till radering av uppgifter

Statskontoret behandlar personuppgifter för att genomföra sin lagstadgade uppgift (eller av vilken annan anledning rätten inte finns) och den registrerade har inte rätt att begära radering av uppgifter.

17. Rätt att anföra klagomål

En registrerad har rätt att anföra klagomål hos tillsynsmyndigheten om hen anser att den personuppgiftsansvarige har kränkt hens rättigheter.

18. Andra eventuella rättigheter

Personuppgifterna varken används eller lämnas ut för direktreklam, distansförsäljning eller annan direktmarknadsföring och inte heller för marknads- eller opinionsundersökningar, personmatriklar eller släktforskningsändamål.

19. Användning av kakor

Kakor används inte i datasystemet.