• Allmänt om tjänsten

    Med stöd av militärskadelagen betalar Statskontoret ersättningar till krigsinvalider och personer som har skadats eller insjuknat i värnplikten eller fredsbevarande uppgifter före den 1 januari 1991 samt deras anhöriga. Enligt skadans allvarlighetsgrad, det vill säga invaliditetsgrad, betalas en så kallad livränta som är en grundersättning för skadan. Därtill kan man ansöka om ersättning bland annat för ändringsarbeten i bostaden, hemvård (inklusive måltidsservice, hemservice, stöd för närståendevård, boendeservice i serviceboenden, hemsjukvård och hjälpmedel), rehabilitering, institutionsvård, sjukvård och resekostnader.

    Därtill har krigsfångar möjlighet att få ersättning för sjukdom eller skada om den har ett samband med de särskilda förhållanden som rådde under krigsfångenskapen.

    Efter att en ersättningstagare har avlidit betalar Statskontoret under vissa förutsättningar begravningshjälp till den avlidnes dödsbo samt försörjningspension till änkan/änklingen, en partner med vilken den avlidne levt i ett registrerat parförhållande och barnen.

    Militärskadeersättningarna är skattefria.

  • Livränta

    Livräntan är en ersättning som betalas utifrån en skada eller sjukdom till

    • krigsinvalider, det vill säga personer som har skadats eller drabbats av sjukdom i Finlands krig eller
    • personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag före 1991.

    Livräntan är en grundersättning som betalas månatligen. Statskontorets expertläkare fattar ett beslut om den sökandes invaliditetsgrad eller invaliditetsprocent. För beslutet behövs ett läkarutlåtande från den läkare som vårdar invaliden där det ingår en beskrivning av de skador och/eller sjukdomar som används som ansökningsgrund. Statskontoret skaffar övriga nödvändiga uppgifter från Riksarkivet eller arkivet vid Centret för militärmedicin.

    Ett villkor för att erhålla livränta och övriga ersättningar för skador ådragna i militärtjänst är att invaliditetsgraden i Statskontorets beslut är minst tio procent. Storleken på livräntan beror på invaliditetsgraden och den fastställs enligt en tabell där beloppen till exempel är beroende av den sökandes födelseår.

    Om du söker ändring av livräntan, det vill säga höjning av invaliditetsprocenten, ger vi vid behov en betalningsförbindelse för utredning av nuläget för skadan/sjukdomen.

    Livränta och ändring av den söks med Statskontorets blanketter:
    Ansökningsblankett för anhängiggörande och rättelse av livränta >
    Ansökan om ny behandling >

  • Anhörigförhöjningar

    På livräntan läggs en anhörigförhöjning om mottagaren av ersättningen är

    • maken/makan
    • ett barn under 17 år
    • ett barn som har fyllt 17 år och som före 17 års ålder har konstaterats vara oförmögen att försörja sig själv till följd av ett mentalt eller fysiskt handikapp. Anhörigförhöjningen söks med en fritt formulerad ansökan och till den bifogas ett läkarutlåtande om barnet.
    • ett barn under 24 år som studerar och som inte kan bekosta sina studier med egna inkomster. För barn som har fyllt 17 år och studerar ska anhörigförhöjningen sökas separat med en fritt formulerad ansökan med bifogat studieintyg från läroinrättningen.

    Anhörigförhöjningens storlek

    Anhörigförhöjningen av livräntan är 30 procent för den första och 20 procent för varje följande anhörig. Till särskilt gravt handikappade (en invaliditetsgrad på 80–100 procent) invalider utbetalas dock en anhörigförhöjning på 60 procent till den första anhöriga.

  • Mentillägg och övriga tillägg

    Livränta är en ersättning för allmänt men till följd av skada eller sjukdom.

    Om den skada eller sjukdom som ersätts medför särskilda men eller svårigheter kan du med stöd av dem ansöka om bland annat följande tilläggsdelar till livräntan:

    • tillägg för hjälplöshet och men, om hjälplösheten förutsätter en annan persons hjälp, eller om skadan eller sjukdomen orsakar exceptionella men. Söks med en fritt formulerad ansökan  med bifogat läkarutlåtande där en beskrivning av de men och det hjälpbehov som skadan orsakar ingår.
    • klädtillägg, om en protes, ett hjälpmedel, skadan eller sjukdomen gör att kläderna slits eller nedsmutsas mer än normalt; söks med en fritt formulerad ansökan eller med blanketten Sjukvårdskostnader under fliken Anvisningar, ansökningsblanketter.
    • motorfordonstillägg, om invalidens rörelseförmåga har försämrats avsevärt (ett rörelsehinder på 80 procent) och kräver användning av bil eller motordriven invalidcykel; söks med en fritt formulerad ansökan eller med blanketten Sjukvårdskostnader i fliken Anvisningar, ansökningsblanketter.
    • sjukhjälpstillägg, om invaliden har en invaliditetsgrad på minst 20 procent och om hans eller hennes bruttoinkomster understiger den fastställda gränsen; läs mer i fliken Övriga ersättningsslag.
    • förhöjt sjukhjälpstillägg, om invaliden har en invaliditetsgrad på minst 50 procent; läs mer i fliken Övriga ersättningsslag.
    • tillägg för ledarhund med anledning av en synskada, söks med en fritt formulerad ansökan.
  • Ändringsarbeten i bostaden

    En person med en invaliditetsgrad på minst 10 procent har möjlighet att få ersättning från Statskontoret för ändringsarbeten i bostaden.

    Ett villkor för att få ersättning för ändringsarbeten är att invaliden har en sådan skada eller sjukdom som försämrar funktions- och rörelseförmågan och leder till att ändringsarbetet är nödvändigt och ändamålsenligt. Vid bedömningen av detta behov beaktas även civila skador och sjukdomar.

    De ändringar som ersätts kan vara till exempel:

    • borttagning av trösklar
    • breddning av dörröppningar
    • montering av ledstänger
    • inrättande av WC och tvättrum, inklusive vattenlednings- och avloppsarbeten
    • flyttning av strömbrytare och vägguttag
    • ändring av vedeldning till elvärme eller oljeeldning.

    Ersättning ges inte för nybyggen.

    Grundläggande renovering

    Arbeten som anses vara grundläggande renovering kan ersättas om:

    • invaliden har ett behov av ändringsarbeten i bostaden till följd av en skada eller sjukdom
    • ombyggnaden gör det lättare för invaliden att klara sig hemma och flyttar fram tidpunkten för intagning till institutionsvård
    • renoveringen är nödvändig för boendet eller bevarandet av hälsan och ändamålsenlig ur ett helhetsperspektiv.

    För utredningen av den sökandes hälsotillstånd och rörelseförmåga begär Statskontoret vid behov ett läkarutlåtande. Behovet av och ändamålsenligheten hos renoveringen utreds vid behov med hjälp av ett utlåtande från en byggnadsinspektör.

    Ersättning för ändringsarbeten i en bostad kan sökas med Statskontorets blankett Ansökningsblanketten Ändringsarbeten i bostaden > eller genom att skicka en fritt formulerad ansökan.

    Intyg över byggnadsskede >

    Kontakta vid behov renoveringsrådgivarna vid Centralförbundet för de gamlas väl >.

    Maximiersättningarna år 2019 är:

    • 13 580 euro för ändringsarbeten under en treårsperiod
    • totalt högst 25 010 euro för ändringsarbeten i och grundrenovering av en bostad under en treårsperiod.

    Läs mer i guiden Ändringsarbeten i bostaden >

  • Kommunal hemvård och dess olika stödformer

    Hemvårdens tjänster

    Statskontoret beviljar på ansökan kommunerna anslag för ordnande av hemvård och andra tjänster. Kommunen gör en kartläggning av servicebehovet bland krigsinvalider/personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag. Utifrån kartläggningen upprättar kommunen en vård- och serviceplan över nödvändiga tjänster. Kommunen ordnar tjänsterna, vars syfte är att på ett mångsidigt sätt stödja invalider att bo och klara sig hemma eller till exempel på ett serviceboende.

    Krigsinvalider och personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag kan söka följande hemvårdstjänster av sin hemkommun:

    • hjälpmedel
    • hjälp med att uträtta ärenden
    • måltidsservice
    • hemvård
    • hemsjukvård
    • service som stöder rörligheten
    • klädvårdsservice
    • dagcenterverksamhet
    • städservice
    • vaktmästarservice
    • trygghetstelefontjänster.

    Ett villkor för att få dessa tjänster är

    • en invaliditetsgrad på minst 10 procent för de invalider, det vill säga krigsinvalider, som har skadats eller insjuknat i anslutning till krigen 1939–1945
    • en invaliditetsgrad på minst 20 procent för de personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag före år 1991.
    • Om invaliditetsgraden understiger ovanstående kan invaliden ha rätt till tjänsterna med stöd av annan lagstiftning; kontakta då invalidens hemkommun.

    Därtill kan man få förhöjt sjukhjälpstillägg från Statskontoret för fortlöpande kostnader för hemvård.

    Stöd för närståendevård

    Kommunen kan stödja en invalid genom att betala den som sköter hen stöd för närståendevård. Vårdaren ska stå invaliden nära, men behöver inte vara en släkting. Kommunen ingår då ett avtal med den som ansvarar för vården.

    Beviljandet av stödet och dess storlek beror i första hand på omfattningen av vårdbehovet och hur bindande och krävande den är. Beloppet på stödet för närståendevård varierar beroende på kommun.

    Stödet för närståendevård utbetalas till vårdaren månatligen och är en skattepliktig inkomst. Ytterligare information om stöd för närståendevård ges av din hemkommun.

    Måltidsservice i Sverige

    Statskontoret kan ersätta kostnaderna för en måltid per dag för skadade eller sjuka invalider som är fast bosatta i Sverige. Från och med 1 januari 2016 är även i Sverige bosatta personer som har skadat sig eller insjuknat i krigen under 1939–1945 och vars invaliditetsgrad är minst 10 procent berättigade till stödet.

    Måltidsersättningen betalas dock inte för den tid då invaliden är i institutionsvård eller i motsvarande hel- eller deltidsvård vars kostnader betalas av Statskontoret.

    Statskontoret fastställer årligen priset på en måltid som ersätts. Priset är bundet till det fastställda värdet på en lunchförmån i den svenska beskattningen. År 2019 är värdet på lunchkortet 98 kronor per dygn.

    Ansökan om måltidsservice i Sverige

    Invalider som bor i Sverige ansöker om måltidsservicen från Statskontoret med en separat blankett.
    Ansökningsblankett för erhållande av måltidsservice i Sverige >

    Ett villkor för att få servicen är att den sökande ger Statskontoret tillstånd att skicka de nödvändiga uppgifterna till Finlands krigsinvaliders Sverigedistrikt. Statskontoret ger en betalningsförbindelse till den som har rätt till måltidsservice.

    Genomförande av måltidsservicen till den sökande

    Finlands krigsinvaliders Sverigedistrikt sköter måltidsservicen med Edenreds Rikskort och skickar kort till den som är berättigad till ersättningen enligt de uppgifter som den sökande har gett till Statskontoret.

    Statskontoret ersätter även andra personliga omsorgs-, hem- och stödtjänster mot kvitto.

    Mer information:
    Finlands krigsinvaliders Sverigedistrikt, verksamhetsledare Juha Joki, Box 5133, 121 17 Johanneshov, tfn +46 705 63 03 73. Kontor tfn  +46 86 48 11 31

    Statskontoret: Tarja Wheeler, tfn +358 295 50 3261

  • Rehabilitering

    Statskontoret ordnar rehabilitering för krigsinvalider, makor/makar, makar/makor och änkor/änklingar till svårt skadade krigsinvalider samt för krigsänkor/-änklingar. Läs mer om rehabilitering för makor/makar och änkor/änklingar i fliken Makor/makar, änkor/änklingar, barn.

    Rehabiliteringen kan ges antingen på en rehabiliteringsinrättning, på en fysikalisk vårdinrättning eller hemma. Alternativen är

    1. slutenvårdsrehabilitering,
    2. dagrehabilitering och
    3. öppenvårdsrehabilitering samt
    4. stödd rehabilitering i hemmet.

    Slutenvårds- och dagrehabilitering ordnas på rehabiliteringsinrättningar > som har godkänts av Statskontoret, såsom sjuk- och brödrahem, rehabiliteringsinrättningar samt flera badinrättningar. Vid dagrehabilitering övernattar rehabiliteringsklienten hemma, men i övrigt är innehållet så gott som detsamma som vid slutenvårdsrehabilitering.

    Öppenvårdsrehabilitering ges på fysikaliska vårdinrättningar, rehabiliteringsinrättningar, badinrättningar samt på sjuk- och brödrahem. Öppenvårdsrehabilitering kan även ges hemma. Öppenvårdsrehabilitering kan ges av sådana serviceproducenter och självständiga yrkesutövare som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990 >)

    Stödd rehabilitering i hemmet innebär öppen rehabilitering som ges enligt modellen för stödd rehabilitering i hemmet. Stödd rehabilitering i hemmet kan tillhandahållas av serviceproducenter med vilka Statskontoret har ett avtal om serviceproduktion. Stödd rehabilitering i hemmet ordnas även i vissa kommuner.

    Ansökan om öppenvårdsrehabilitering >

    Ersättning av resekostnader

    När rehabiliteringsinrättningen ligger under 200 kilometer från hemmet ersätts kostnaderna för resor med allmänna kommunikationsmedel eller med taxi, egen eller en anhörigs bil, om hälsotillståndet hos invaliden eller dåliga förbindelser mellan hemmet och inrättningen kräver det. Resorna ersätts enligt den kilometerersättning som skatteförvaltningen fastställt.

    Om resan är över 200 kilometer från hemmet ersätts resor med egen eller en anhörigs bil. Om invalidens hälsotillstånd ändå kräver användning av taxi kan resan ersättas förutsatt att invaliden inte har möjlighet att välja en med tanke på hälsotillståndet och funktionsförmågan lämplig inrättning på mindre än 200 kilometers avstånd från hemmet.

    Om klienten använder egen eller närståendes bil ersätts resorna alltid så att Skatteförvaltningens årliga beslut om kilometerersättning delas på hälften.

    Rehabilitering för krigsinvalider

    Rehabilitering ska sökas på förhand hos Statskontoret på en blankett för ändamålet eller med en fritt formulerad ansökan. Man behöver inte göra en separat ansökan om betalningsförbindelse från Statskontoret ifall serviceproducenten har fått tillstånd av Statskontoret att kalla långvariga klienter till rehabilitering.

    Rehabiliteringsperiodens längd bestäms på basis av den sökandes invaliditetsgrad.

    Invaliditetsgraden är 10–25 procent

    En invalid med invaliditetsgraden 10–25 procent har rätt att årligen få 14 dagar slutenvårdsrehabilitering.

    Invaliden kan byta ut slutenvårdsrehabiliteringen mot:

    • dagrehabilitering (10 dagar) eller
    • öppenvårdsrehabilitering (20 gånger) eller
    • stödd rehabilitering i hemmet (20 besök).

    Invaliden kan även dela rehabiliteringen med maken/makan.  Ett villkor för delad rehabilitering är att invaliden redan har fyllt 65, eller fyller 65 senast under det kalenderår när rehabiliteringsperioden börjar.

    Vid delad rehabilitering har makarna möjlighet att välja

    • antingen 10 dagar slutenvårdsrehabilitering
    • eller alternativt
      • 5 dagar dagrehabilitering eller
      • 10 gånger öppenvårdsrehabilitering eller
      • 10 gånger stödd rehabilitering i hemmet.

    De kan båda även välja olika former av rehabilitering.

    Ansökan om slutenvårdsrehabilitering – 10–25 % krigsinvalider >

    Invaliditetsgraden är 30–100 procent

    En invalid med invaliditetsgraden 30–100 procent har rätt att årligen få fyra veckor slutenvårdsrehabilitering och 15 gånger öppenvårdsrehabilitering.

    Invaliden kan byta ut slutenvårdsrehabiliteringen mot:

    • dagrehabilitering (20 dagar) eller
    • öppenvårdsrehabilitering (två perioder på 12 gånger) eller
    • stödd rehabilitering i hemmet (24 besök).

    Invaliden kan även byta ut öppenvårdsrehabiliteringen på 15 gånger mot 15 besök med stödd rehabilitering i hemmet.

    Invaliden kan även ge en del av sin egen slutenvårdsrehabilitering till maken/makan. En förutsättning för delad rehabilitering är att invaliden redan har fyllt 65, eller fyller 65 senast under det kalenderår när rehabiliteringsperioden börjar. Delningen av en rehabilitering anmäls till Statskontoret i samband med ansökan om rehabiliteringen.

    Om en krigsinvalid ger sin make/maka en vecka av sin slutenvårdsrehabilitering är maken/makan berättigad till en period av slutenvårdsrehabilitering på sju dagar. Invaliden har då möjlighet att antingen välja 21 dagar slutenvårdsrehabilitering eller 15 dagar dagrehabilitering eller 18 gånger öppenvårdsrehabilitering eller 18 gånger stödd rehabilitering i hemmet.

    Om en krigsinvalid ger sin make/maka en vecka av sin slutenvårdsrehabilitering kan makarna välja den rehabiliteringsperiod som passar dem bäst av följande alternativ:

    • slutenvårdsrehabilitering (14 dagar)
    • dagrehabilitering (10 dagar)
    • stödd rehabilitering i hemmet (12 besök)
    • öppenvårdsrehabilitering (fysikalisk behandling 12 gånger).

    En period av öppenvårdsrehabilitering på 15 gånger kan inte delas med maken/makan.

    Ansökan om slutenvårdsrehabilitering – 30–100 % krigsinvalider >

    Rehabilitering för utomlands bosatta krigsinvalider

    Invalider som bor utomlands kan få rehabilitering antingen i det land där de bor eller i Finland. En invalid kan emellertid få rehabilitering i Finland endast i det fall att hens hälsotillstånd tillåter resa.

    Slutenvårdsrehabilitering kan ges i Pärnu i Estland samt i Sudbury och i närheten av Vancouver i Kanada.

    Dagrehabilitering kan ges i Sudbury i Kanada.

    Öppenvårdsrehabilitering (till exempel fysikalisk behandling) kan ges i invalidens bosättningsland.

  • Anstaltsvård

    Invaliden har möjlighet till anstaltsvård eller anstaltsvård på deltid på Statskontorets bekostnad om hen på grund av försämrat hälsotillstånd inte klarar sig hemma.

    Villkoret för att få dessa tjänster är

    • en invaliditetsgrad på 10 procent för de krigsinvalider som har skadats eller insjuknat i anslutning till krigen 1939–1945
    • en invaliditetsgrad på 20 procent för de personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag före år 1991.

    Anstaltsvård och anstaltsvård på deltid (vård på dagsjukhus) för invalider

    En invalid med en invaliditetsgrad på minst 10 procent (20 procent för personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag) enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst kan beviljas institutionsvård i 24 veckor per år, vid behov även i perioder. Vården är avsedd för invalider som fortfarande bor hemma och som inte ännu är i behov av anstaltsvård, men vars funktionsförmåga har försämrats så mycket att de behöver omfattande service eller omvårdnad av en anhörig för att klara sig hemma.

    Med anstaltsvård på deltid avses vård av samma karaktär som vård på dagsjukhus, då invaliden tillbringar dagen på anstalt och natten hemma. Målet är att anordna vården i perioder för att på bästa möjliga sätt stödja invaliden att klara sig hemma. Sådan periodisk anstaltsvård och anstaltsvård på deltid kan ordnas vid sjukhem för krigsinvalider och vid andra vårdinrättningar med vilka Statskontoret har ingått ett avtal om ordnande av tjänsterna i fråga. Lagen gäller även krigsinvalider som bor i Sverige.

    Var ges anstaltsvård?

    Anstaltsvård ges i sjuk- och brödrahem på olika håll i landet samt vid flera specialanstalter > kommer från Merja/Ina.

    Mer information om anstaltsvård i Finland >

    Tuulevi Sajankoski, tfn 0295 50 3247

    Anstaltsvård på sjukhem och specialanstalter

    Ansökan om anstaltsvård i sjuk- och brödrahem samt i specialanstalter görs med Statskontorets blankett Ansökan om anstaltsvård >

    Kontaktuppgifter till vårdanstalter >

    Det är även möjligt att få anstaltsvård i Sverige.  > se Anstaltsvård i Sverige

    Kommunal anstaltsvård

    För krigsinvalider med en invaliditetsgrad på minst 10 procent och för personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag med en invaliditetsgrad på minst 20 procent är långvarig anstaltsvård avgiftsfri på kommunernas och samkommunernas sjukhus, hälsocentralernas vårdavdelningar samt på ålderdomshem och andra anstalter inom socialvården.

    Myndigheterna i invalidens hemkommun fattar beslut och ger närmare information om den anstaltsvård som ordnas av kommunerna och samkommunerna.

    Mer information om kommunal anstaltsvård:
    Tarja Wheeler, tfn 0295 50 3261

    Anstaltsvård i Sverige

    Invalider med en invaliditetsgrad på minst 10 procent och som bor i Sverige har möjlighet att få avgiftsfri anstaltsvård och vård som motsvarar anstaltsvård på deltid i sitt bosättningsland.

    Ansökan om anstaltsvård i Sverige

    Invaliden ska ansöka om en betalningsförbindelse för anstaltsvård från Statskontoret med den blankett som finns i fliken Anvisningar, ansökningsblanketter (blanketten finns endast på svenska).

    Med ordnande av anstaltsvårdplatsen och ifyllande av ansökningsblanketten hjälper Krigsinvalidernas Brödraförbunds Sverigedistrikt >

    Statskontoret ger en betalningsförbindelse till invalidens hemkommun, som ordnar vården och fakturerar Statskontoret.

    Mer information om anstaltsvård i Sverige:
    Tarja Wheeler, tfn +358 295 50 3261

  • Sjukhjälpstillägg och förhöjt sjukhjälpstillägg

    Krigsinvalider och personer som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag med en invaliditetsgrad på minst 20 procent har möjlighet att ansöka om ersättning för andra kostnader än de som beror på de skador eller sjukdomar som ersätts. I sådana fall betalas ersättningen som sjukhjälpstillägg. Utöver invalidens egna kostnader kan även sjukdomskostnader för en anhörig som berättigar till förhöjning av livräntan beaktas i sjukhjälpstillägget.

    Inkomstgränser för sjukhjälpstillägget

    Sjukhjälpstillägget är inkomstrelaterat. Om inkomsterna överskrider nedanstående gränser fastställs en självrisk för den sökande. Inkomstgränserna är:

    • 18 100 euro för ensamstående
    • totalt under 29 400 euro för äkta makar.

    Ingen självrisk tillämpas om bruttoinkomsterna exklusive militärskadeersättningar underskrider inkomstgränserna. Om den sökandes eller den sökandes och makens/makans sammanlagda årsbruttoinkomster är 67 300 euro eller mer är det inte möjligt att få sjukhjälpstillägg.

    En årlig övre gräns för de kostnader som ersätts som sjukhjälpstillägg har fastställts. För tillfället är gränserna:

    • 3 577,36 euro för personer i arbetsför ålder och
    • 3 372,80 euro för pensionärer.

    Vanligtvis beviljas sjukhjälpstillägg inte om de årliga kostnaderna underskrider 130 euro. De kostnader som berättigar till sjukhjälpstillägg ska i allmänhet utgöras av läkar-, läkemedels-, sjukhusvårds-, tandvårds-, glasögon- eller hörapparatskostnader.

    Det är även möjligt att få ersättning för hushållskostnader, till exempel städning, snöröjning, vedklyvning, tvätt av mattor och hushållslinnen; högst 100 euro per månad.

    Ansökan om sjukhjälpstillägg

    Ansökan om sjukhjälpstillägg kan endast göras för kostnader som redan har betalats ut. Sjukhjälpstillägget är en inkomstrelaterad ersättning.

    Det rekommenderas att invaliden samlar kostnadsverifikat under en längre tid och ansöker om sjukhjälpstillägg till exempel en eller två gånger per år. De kostnader som ersätts av Statskontoret får dock vara högst ett och ett halvt år gamla.

    Ansökningsblanketten för sjukhjälpstillägg finns i fliken Anvisningar, ansökningsblanketter.

    Fortlöpande sjukhjälpstillägg

    De invalider inklusive makar vars sjukdomskostnader är betydande kan få ett fortlöpande sjukhjälpstillägg. Detta tillägg behöver inte sökas, utan Statskontoret beviljar det på basis av tidigare ansökningar.

    Förhöjt sjukhjälpstillägg

    För fortlöpande kostnader för hemvård är det möjligt att få ersättning av Statskontoret som förhöjt sjukhjälpstillägg. Beviljandet av förhöjt sjukhjälpstillägg grundar sig på ekonomisk behovsprövning.

    Villkoret för att få förhöjt sjukhjälpstillägg är

    • en invaliditetsgrad på minst 50 procent och
    • alla inkomster med beaktande av nettoinkomsterna underskrider
      • 1 500 euro/månad för ensamstående eller
      • 2 400 euro/månad för äkta makar.

    Ansökan om förhöjt sjukhjälpstillägg

    Ansökan om förhöjt sjukhjälpstillägg görs för kostnader som redan har uppkommit eller för hemvård som en annan person redan har gett. Verifikat över kostnaderna för hemvården och den sökandes inkomster ska skickas till Statskontoret. Det förhöjda sjukhjälpstillägget betalas till invaliden själv och är i likhet med de övriga ersättningarna skattefri inkomst.

  • Tilläggsränta

    Personer med en invaliditetsgrad på minst 20 procent har möjlighet att få utkomststöd av Statskontoret i form av tilläggsränta.

    För personer med en invaliditetsgrad på minst 30 procent är tilläggsräntan högre än för personer med en invaliditetsgrad på 20–25 procent.

    Tilläggsräntan beviljas i regel för en begränsad tid. För invalider som har fyllt 65 år kan tilläggsränta beviljas tills vidare om deras livränta har beviljats tills vidare. Om levnadsförhållandena eller utkomsten för den som får tilläggsränta förändras avsevärt är det dock möjligt att ompröva beslutet om tilläggsränta.

    Se: Söka ändring i beslut > Rättelse >

    Vem får tilläggsränta?

    Tilläggsränta beviljas invalider vars inkomster underskrider de fastställda inkomstgränserna. På beviljandet av och beloppet på den inverkar den sökandes inkomster och invaliditetsgrad.

    Inkomstgränser för tilläggsränta

    Den högsta bruttoårsinkomsten som berättigar till det lägsta tilläggsräntebeloppet är:

    • 14 401 euro för personer med en invaliditetsgrad på 30–100 procent
    • 11 284 euro för personer med en invaliditetsgrad på 20–25 procent

    Vid beviljandet av tilläggsränta beaktas den sökandes alla inkomster som årsinkomst, med undantag för:

    • den sökandes ersättningar enligt militärskadelagen
    • det bostads- och vårdstöd som betalas av Folkpensionsanstalten
    • extra fronttillägg, maketillägg och barnförhöjning som betalas av Folkpensionsanstalten.

    Förändring av tilläggsräntans belopp

    • När invaliden intas för permanent anstaltsvård avbryts betalningen av tilläggsräntan helt och hållet.
    • Tidsbestämd anstaltsvård på över elva veckor sänker tilläggsräntan.
    • Om makens/makans bruttoinkomster överskrider 2 100 euro i månaden kan tilläggsräntan sänkas.
  • Förmåner för personer med en invaliditetsgrad på 10 procent; bland annat sjukvård och hjälpmedel.

    För krigsinvalider betalas nödvändig sjukvård för den skada eller sjukdom som ersätts som militärskada.

    Därtill får personer med en invaliditetsgrad på minst 10 procent ersättning för:

    • vård av de skador eller sjukdomar som ersätts
    • kontroll av det allmänna hälsotillståndet
    • specialundersökningar
    • fotvård
    • små hjälpmedel.

    Vård av de skador eller sjukdomar som ersätts

    Statskontoret betalar för skadorna och sjukdomarna nödvändiga

    • undersökningar
    • behandlingar
    • läkemedel
    • hjälpmedel.

    De hälso- och sjukvårdskostnader som ersätts ska vara skäliga och ändamålsenliga med tanke på målen för vården. I sådana fall betalar Statskontoret även de nödvändiga resekostnader som har uppkommit med anledning av vården.

    Det rekommenderas att personen i förväg begär en betalningsförbindelse av Statskontoret för undersökningar och behandlingar. Detta görs med en fritt formulerad ansökan eller med Statskontorets blankett i fliken Anvisningar, ansökningsblanketter.

    Ersättning av sjukvårdskostnader

    Om invaliden själv har betalat kostnaderna ska Ansökan om betalningsförbindelse – sjukvård > inklusive kvitton i original skickas till Statskontoret senast inom ett år efter utgången av det kalenderår under vilket kostnaderna har betalats.

    En utredning över grunderna och kostnaderna för behandlingen ska ges till Statskontoret.

    Hjälpmedel

    Statskontoret betalar ersättning för hjälpmedel som är nödvändiga med anledning av den skada eller sjukdom som ersätts.

    Det är bra att i förväg fråga Statskontoret per telefon om ett hjälpmedel ersätts eller inte.

    De hjälpmedel som ersätts kan bland annat vara

    • hjälpmedel för förbättrad rörlighet
    • hjälpmedel avsedda för invalider och som är nödvändiga i de dagliga aktiviteterna
    • hjälpmedel för hörsel- och synskadade
    • bil för gravt rörelsehandikappade som är berättigade till motorfordonstillägg (maximigräns för kostnaderna)
    • manöveranordning och automatväxel för gravt hand- eller rörelsehandikappade (maximigräns för kostnaderna).

    Kontroll av det allmänna hälsotillståndet

    Personer med en invaliditetsgrad på minst 10 procent har möjlighet att på Statskontorets bekostnad genomgå en kontroll av det allmänna hälsotillståndet. En sådan kontroll omfattar endast de undersökningar som anges i betalningsförbindelsen.

    Statskontoret ersätter en allmän hälsokontroll per kalenderår.

    Vi rekommenderar att invaliden ansöker om en betalningsförbindelse från Statskontoret i förväg med blanketten Ansökan om betalningsförbindelse specialundersöking >.

    En betalningsförbindelse gäller tills vidare och ansökan behöver inte förnyas varje år.

    Specialundersökning

    Statskontoret kan bevilja en betalningsförbindelse för en specialundersökning, om kontrollen av det allmänna hälsotillståndet eller en annan omständighet ger anledning att misstänka en sjukdom som kräver undersökningar.

    En betalningsförbindelse beviljas inte för undersökning av skador eller sjukdomar som redan har diagnostiserats och som har varit föremål för en ansökan som har förkastats.

    Vi rekommenderar att man alltid ansöker om en betalningsförbindelse i förväg med blanketten Ansökan om betalningsförbindelse specialundersökning >, så att den som utför undersökningen kan debitera kostnaderna direkt av Statskontoret.

    Fotvård

    En person med en invaliditetsgrad på minst 10 procent får ersättning för fotvård tre gånger per kalenderår, även om behovet inte beror på den skada eller sjukdom som ersätts. Statskontoret ersätter skäliga kostnader för fotvård.

    Ersättning för fotvård beviljas inte till makar/makor.

    På begäran kan Statskontoret utfärda en betalningsförbindelse för fotvård som gäller tills vidare. I sådana fall kan fotvårdaren debitera behandlingskostnaderna direkt av Statskontoret.

    Om invaliden själv betalar fotvården kan hen skicka kvittona till Statskontoret. Av kvittona ska framgå:

    • priset för vården
    • att det handlar om fotvård
    • namn på personen som har fått vården
    • när vården har getts.

    Vem kan ge fotvård?

    Fotvården kan utföras av en fotterapeut, en fotvårdare, en person med grundutbildning inom hälso- och sjukvård som specialiserat sig på fotvård eller en kosmetolog.

    Små hjälpmedel

    En person med en invaliditetsgrad på minst 10 procent får ersättning för hjälpmedel som behövs i de dagliga aktiviteterna. Hjälpmedlens värde inklusive moms får uppgå till högst 120 euro.

    Små hjälpmedel är bland annat

    • promenadkäppar, armbågskryckor och isdubbar
    • strumppådragare
    • halkskydd till skor
    • hjälpmedel som behövs vid påklädning
    • griptänger
    • universalöppnare, burköppnare och dörröppnare
    • kuddar för sitshöjning
    • förhöjningsben till säng
    • duschpallar
    • ledstänger
    • hjälpmedel för synskadade (till exempel förstoringsglas och tydliga klockor)
    • hjälpmedel för hörselskadade (till exempel extra ringklocka för dörrklocka och telefon).

    Ersättning kan beviljas för flera hjälpmedel. Ett villkor är att invaliden behöver hjälpmedlet för att klara sig hemma. Vid behov kan Statskontoret begära en bedömning av huruvida hjälpmedlet är nödvändigt av en sakkunnig.

    Vad ersätts INTE?

    Ersättning ges inte för hjälpmedel som kostar mer än 120 euro, inte ens om invaliden själv är villig att betala den överskjutande delen.

    Om behovet av hjälpmedel beror på den skada eller sjukdom som invaliden får ersättning för kan även hjälpmedel som kostar över 120 euro ersättas.

    Som små hjälpmedel ersätts inte:

    • blöjor och blöjbyxor
    • hobby- och träningsutrustning (till exempel stavar för stavgång, gymnastikmattor och pulsmätare)
    • termostrumpor, knävärmare och termounderkläder
    • hälsoskor
    • batterier till hörapparater (om det inte handlar om en skada eller sjukdom som ersätts)
    • glasögonlinser eller -bågar (om det inte handlar om en sjukdom eller skada som ersätts).
  • Tjänster för personer som bor i Sverige och andra länder utomlands

    Anstaltsvård i Sverige

    Invalider med en invaliditetsgrad på minst 10 procent och som bor i Sverige har möjlighet att få avgiftsfri anstaltsvård och vård som motsvarar anstaltsvård på deltid i sitt bosättningsland.

    Ansökan om anstaltsvård i Sverige

    Invaliden ska ansöka om en betalningsförbindelse för anstaltsvård från Statskontoret med blanketten Ansökan till särskilt boende, korttidsboende eller dagvård >

    Med ordnande av anstaltsvårdplatsen och ifyllande av ansökningsblanketten hjälper Krigsinvalidernas Brödraförbunds Sverigedistrikt >

    Statskontoret ger en betalningsförbindelse till invalidens hemkommun, som ordnar vården och fakturerar Statskontoret.

    Mer information om anstaltsvård i Sverige:
    Tarja Wheeler, tfn +358 295 50 3261

    Måltidsservice i Sverige

    Statskontoret kan ersätta kostnaderna för en måltid per dag för skadade eller sjuka invalider som är fast bosatta i Sverige. Från och med 1 januari 2016 är även i Sverige bosatta personer som har skadat sig eller insjuknat i krigen under 1939–1945 och vars invaliditetsgrad är minst 10 procent berättigade till stödet.

    Måltidsersättningen betalas dock inte för den tid då invaliden är i institutionsvård eller i motsvarande hel- eller deltidsvård vars kostnader betalas av Statskontoret.

    Statskontoret fastställer årligen priset på en måltid som ersätts. Priset är bundet till det fastställda värdet på en lunchförmån i den svenska beskattningen. År 2019 är värdet på lunchkortet 98 kronor per dygn.

    Ansökan om måltidsservice i Sverige

    Invalider som bor i Sverige ansöker om måltidsservicen från Statskontoret med en separat blankett Ansökningsblankett för måltidsservice i Sverige >

    Ett villkor för att få servicen är att den sökande ger Statskontoret tillstånd att skicka de nödvändiga uppgifterna till Krigsinvalidernas Brödraförbunds Sverigedistrikt >. Statskontoret ger en betalningsförbindelse till den som har rätt till måltidsservice.

    Genomförande av måltidsservicen till den sökande

    Finlands krigsinvaliders Sverigedistrikt sköter måltidsservicen med Edenreds Rikskort och skickar kort till den som är berättigad till ersättningen enligt de uppgifter som den sökande har gett till Statskontoret.

    Statskontoret ersätter även andra personliga omsorgs-, hem- och stödtjänster mot kvitto.

    Mer information:
    Krigsinvalidernas Brödraförbunds Sverigedistrikt, verksamhetsledare Juha Joki, Box 5133, 121 17 Johanneshov, tfn +46 705 63 03 73. Kontor tfn  +46 86 48 11 31

    Rehabilitering för utomlands bosatta krigsinvalider

    Invalider som bor utomlands kan få rehabilitering antingen i det land där de bor eller i Finland. En invalid kan emellertid få rehabilitering i Finland endast i det fall att hens hälsotillstånd tillåter resa.

    Slutenvårdsrehabilitering kan ges i Pärnu i Estland samt i Sudbury och i närheten av Vancouver i Kanada.

    Dagrehabilitering kan ges i Sudbury i Kanada.

    Öppenvårdsrehabilitering (till exempel fysikalisk behandling) kan ges i invalidens bosättningsland.

  • Ersättningar efter dödsfall

    Statskontoret betalar följande ersättningar efter att en krigsinvalid eller en person som har skadats eller insjuknat under fullgörande av beväringstjänst eller FN-uppdrag har avlidit:

    • begravningshjälp
    • försörjningspension (se fliken Makor/makar, änkor/änklingar, barn)

    Därtill betalar Statskontoret följande ersättningar enligt behovsprövning (se fliken Makor/makar, änkor/änklingar, barn):

    • tilläggsförsörjningspension
    • ersättning som engångsbelopp
    • försörjningspension till en omgift person, vars senare äktenskap är upplöst.

    Begravningshjälp till invalidens dödsbo

    Statskontoret betalar begravningshjälp om den avlidne invalidens invaliditetsgrad var minst 20 procent. Om dödsfallet har orsakats av den skada eller sjukdom som ersattes betalas begravningshjälp även om personens invaliditetsprocent var under 20 procent.

    Beloppet på begravningshjälpen är 2 561,85 euro.

    Beviljande av begravningshjälp

    Statskontoret betalar utan ansökan den begravningshjälp som tillkommer dödsboet till den avlidnes livräntekonto, det vill säga det konto som militärskadeersättningen har betalats till. I detta fall skickar Statskontoret ett meddelande till dödsboet på den avlidnes senaste gatuadress om betalning av begravningshjälp. Statskontoret betalar begravningshjälpen till dödsboet utan utredning av kostnadernas storlek.

    För att snabbare bli beviljad begravningshjälp är det bra att så snabbt som möjligt meddela vår kundtjänst om invalidens dödsdag: kundtjänsten för militärskade- och veteranärenden, tfn 0295 50 3070.

    Det är bra att inte avsluta invalidens livräntekonto innan begravningshjälp och andra eventuella ersättningar som hör till dödsboet har betalats.

  • Rehabilitering för makar och änkor till krigsinvalider samt krigsänkor

    Makar till svårt skadade krigsinvalider, änkor som har vårdat en krigsinvalid och krigsänkor (änkor till stupade) har möjlighet att med statliga medel få rehabilitering.

    Berättigade till rehabilitering är:

    • makar till svårt skadade krigsinvalider om invaliditetsgraden är minst 50 procent.
    • änkor till svårt skadade krigsinvalider om invaliditetsgraden var minst 30 procent vid krigsinvalidens död.
    • krigsänkor.

    Rehabilitering ska sökas hos Statskontoret på en blankett för ändamålet eller med en fritt formulerad ansökan. Villkoren för rehabilitering fastställs med en årlig förordning. Man bör i synnerhet försäkra sig om att skadan eller insjuknandet har inträffat under kriget eller med anledning av kriget; till exempel skador som har inträffat under mellankrigsperioden 13 mars 1940–21 juni 1941 ersätts inte.

    Statsrådets förordning 1251/2018 >

    Blankett för ansökan om rehabilitering för makar, änkor och krigsänkor i fliken Ansökningsblankett, ansökningsblanketter.

    Till en ansökan till Statskontoret om slutenvårdsrehabilitering ska ett läkarintyg bifogas, där den sökandes allmänna hälsotillstånd och behov av rehabilitering framgår. Statskontoret ersätter inte kostnader för införskaffande av läkarintyg.

    Till ansökan om öppenvårdsrehabilitering ska en behandlingsordination eller en kopia av denna bifogas. Till ansökan om stödd rehabilitering i hemmet behövs inga bilagor.

    Ersättning av resekostnader

    Statskontoret ersätter inte resekostnader. Ersättning för resekostnader kan sökas hos FPA >.

  • Försörjningspension

    Försörjningspension är ett ekonomiskt stöd som betalas månatligen och vars belopp beror på förmånslåtarens, det vill säga invalidens, invaliditetsgrad och födelseår.

    Efter en invalids död betalar Statskontoret försörjningspension till änkan/änklingen och barn under 17 år, förutsatt att

    • invalidens invaliditetsgrad var minst 30 procent eller
    • invalidens död var en följd av en skada eller sjukdom som invaliden erhöll livränta för.

    En ytterligare förutsättning för att bevilja försörjningspension till änkan/änklingen är att

    • äktenskapet ingicks minst tre år före invalidens död eller att
    • ett barn har fötts inom äktenskapet.

    Ansökan om försörjningspension

    Ansökan om försörjningspension > skickas till Statskontoret.

    Ersättning enligt utkomstprövning

    För en sökande som efter en invalids död saknar skälig utkomst beviljas

    • utkomstrelaterade ersättningar enligt prövning efter invalidens död
    • tilläggsförsörjningspension
    • ersättning som engångsbelopp eller
    • försörjningspension till en änka/änkling som har ingått ett nytt äktenskap.

    Vid prövningen av rätten till ovanstående ersättningar eller storleken på tilläggsförsörjningspensionen beaktas den sökandes nettoinkomster och förmögenhet, även egendomen i dödsboet efter invaliden.

    Som avdrag beaktas därtill bland annat

    • skäliga boendekostnader,
    • självriskandelar för sjukdomsutgifter,
    • räntor för nödvändiga skulder samt
    • kostnader för nödvändig utomstående hjälp.

    FPA:s vårdbidrag > kompenserar dock ofta kostnaderna för utomstående hjälp. Vårdbidraget eller möjligheten att få vårdbidrag ska ses som primärt.

    Till boendekostnader räknas hyra, bolagsvederlag, separata uppvärmningskostnader och vattenavgifter. Som kostnader för boende i småhus godkänns 256 euro per månad. Boendeutgifterna delas mellan alla som bor i bostaden.

    Tillfälliga sjukdomskostnader beaktas inte när behovsprövade ersättningar beviljas.

    Mer information om utkomstrelaterade ersättningar enligt prövning:
    Raili Sydänmäki, tfn. +358 295 50 3253
    Jan Forsberg, tfn. +358 295 50 2022

    Försörjningspension till en så kallad före detta änka/änkling som har ingått ett nytt äktenskap

    En änka/änkling till en stupad eller en krigsinvalid som efter att ha ingått ett nytt äktenskap mist rätten till försörjningspension kan, efter att det nya äktenskapet har upplösts, på nytt beviljas försörjningspension (försörjningspension till så kallad före detta änka/änkling).

    Villkoret är att det senare äktenskapet har upplösts på grund av dödsfall eller skilsmässa. Det ska även ha förflutit minst tre år sedan äktenskapets upplösande.

    Försörjningspension till en änka/änkling som har ingått ett nytt äktenskap ska alltid sökas från Statskontoret.

    En så kallad före detta änka/änkling kan på nytt få försörjningspension när det har förflutit minst tre år sedan upplösandet av det senare äktenskapet på grund av dödsfall eller skilsmässa. Villkoret är att änkans/änklingens arbets- och försörjningsförmåga samt förmögenhet är så små att hen saknar skälig försörjning.

    Ansökan om försörjningspension >

  • Förlängd försörjningspension

    Förlängd försörjningspension kan beviljas enligt ansökan även till barn som har fyllt 17 år om

    • ett barn som är 17–23 år gammalt är förhindrat att ta förvärvsarbete till följd av studier eller
    • barnet redan före 17 års ålder har ådragit sig en kroppslig eller mental skada och av denna anledning inte förmår försörja sig.
  • Tilläggsförsörjningspension

    En änka/änkling som lyfter försörjningspension har möjlighet att ansöka om tilläggsförsörjningspension om hens utkomst har försämrats. Även ett föräldralöst barn och en förälder till invaliden har, om de lyfter försörjningspension, möjlighet att få tilläggsförsörjningspension för att trygga en skälig utkomst.

    Tilläggsförsörjningspension beviljas vanligen inte till personer som har tagits in permanent på en anstalt.

    Beloppet på tilläggsförsörjningspensionen

    Tilläggsförsörjningspensionen för en änka/änkling är, beroende på den sökandes utkomst, 50,32–620,62 euro i månaden.

    Om änkans/änklingens levnadsförhållanden eller utkomst förändras avsevärt kan en rättelse av tilläggsförsörjningspensionens belopp göras. På samma grunder kan tilläggsförsörjningspension likaså beviljas en sökande som tidigare har fått sin ansökan avslagen.

    Ansökan om tilläggsförsörjningspension

    Ansökan om tilläggsförsörjningspension > skickas tilla Statskontoret.

  • Ersättning som engångsbelopp

    Så kallad engångsersättning kan på ansökan beviljas till en änka/änkling efter en person med en invaliditetsgrad på 10–25 procent och till barn under 17 år som inte har rätt till försörjningspension. Villkoret är att sökanden saknar skälig utkomst.

    Engångsersättning beviljas vanligen inte till personer som har tagits in permanent på en anstalt.

    Beloppet på ersättningen

    Engångsersättningen motsvarar ett års full försörjningspension.

    Engångsersättningen uppgår till 8 502,08 euro.

    Ansökan om ersättning

    Ansökan om engångsersättning ska göras hos Statskontoret inom ett år efter invalidens död med denna blankett >

  • Anvisningar till anstalter

    Fakturerings- och rapporteringsanvisningar till rehabiliteringsinrättningar för frontveteraner

    Statskontoret har ingått avtal om vård och rehabilitering av krigsinvalider för åren 2018–2022.
    Inrättningarna fakturerar Statskontoret för de använda tjänsterna.

    Vård och rehabilitering

    Faktureringen av krigsinvalidernas vård och rehabilitering till Statskontoret sker månatligen i efterhand.

    I faktureringen av krigsinvalider har vi inte ännu övergått till e-fakturering, utan faktureringen sker via krypterad e-post eller med pappersfakturor som hittills.

    Läs hela anvisningen >

    Resor

    Statskontoret ersätter resekostnader för stödd rehabilitering i hemmet till de delar tur- och returresan hem till kunden överskrider 60 kilometer.

    Läs anvisningarna för ersättning av resekostnader >

    Specialgrupper, makor/makar, änkor/änklingar, kallade, extra kostnader

    Vi har övergått till nätfakturering vid betalning av fakturor för

    • rehabilitering av specialgrupper,
    • rehabilitering av makor/makar och änkor/änklingar,
    • resekostnader för krigsinvalider som har kallats till rehabilitering samt
    • extra kostnader för anstaltsvård.

    Serviceproducenten skickar fakturorna för ovanstående ersättningsslag som nätfakturor via OpusCapita Group Oy som fungerar som statsförvaltningens nätfakturaoperatör. För att säkerställa en snabb hantering av fakturorna är det mycket viktigt att referensuppgifterna (konteringskoderna) används korrekt.

    Läs anvisningarna för nätfaktureringen i sin helhet >

    Rapportering

    Statskontoret samlar med en standardiserad blankett in uppgifter från alla sina avtalskunder om antalet vårddygn och vårdbesök.

    Uppgifterna skickas per e-post till Statskontoret halvårsvis så att uppgifterna för januari–juni skickas i juli och uppgifterna för juli–december i januari.

    När antalet vårddygn och vårdbesök meddelas får endast blanketten i fråga användas.

    Här Mall för anmälan om vårddygn (på finska) >

    Mer information om anmälan om vårddygn fås av:
    Merja Längman,
    tfn 0295 50 3239, fornamn.efternamn [at] statskontoret.fi

    Material för faktureringsutbildningen (25.9.2018) (på finska) >

  • Anvisningar till kommuner

    Till kommunerna utbetalar vi ersättning för de kostnader som har uppkommit med anledning av service i hemmet, boendeservice, stöd för närståendevård, öppen rehabilitering samt anstaltsvård.

    Förutsättningen för stödet är

    • invaliditetsgrad på minst 10 % för de invalider som har skadat sig eller insjuknat på grund av krig under 1939-1945
    • invaliditetsgrad på minst 20 % för de invalider som har skadat sig eller insjuknat under värnpliktstid eller i FN-tjänsten före år 1991.

    Ersättning till kommunerna och samkommunerna för service anordnad för krigsinvalider 2019 >

  • Statskontorets minimikrav på dygnetruntvård av krigsinvalider

    Statskontoret har konkurrensutsatt vårdservicen för krigsinvaliderna från 2018 till 2022. Förutsättningarna att bli vald var bl.a. att serviceproducenten och den erbjudna servicen i sin helhet fyller de minimikrav som Statskontoret ställt.

    Minimikraven för dygnetruntvård hittas i bilagan. Kvalitetskraven är i kraft, då krigsinvaliden

    • är i dygnetruntvård som ersätts av Statskontoret
    • vårdas hos en serviceproducent i enlighet med ramavtalet

    Minimikraven är konstruerade i en mångprofessionell arbetsgrupp på hösten 2016. Kunderna definieras enligt funktionsduglighetsklass efter en kartläggning av servicebehovet. En del av kvalitetsminimikraven gäller alla funktionsduglighetsklasser, medan andra gäller endast vissa funktionsduglighetsklasser. Alla serviceproducenter erbjuder inte dygnetruntvård för dem som är i specialklass och terminalvård. De serviceproducenter som är med i ramavtalet hittas här >

    Statskontoret har behörighet att övervaka vårdkvaliteten endast av dess egna kunder på de vårdanstalter som hör till ramavtalet.

    Statskontorets krav gäller inte vård som konkurrensutsatts av andra

    Kvalitetskraven utsatta av Statskontoret gäller ej då krigsinvalidens vård inte är konkurrensutsatt av Statskontoret. På grund av detta gäller kvalitetskraven inte vården då krigsinvaliden är

    • i kommunal anstaltsvård som ersätts av Statskontoret
    • I serviceboende på egen bekostnad eller som kommunen ersatt även om Statskontoret ersätter t.ex. kundens måltids- eller städservice.

    Minimikrav > 

    Krav för dygnetruntvård > 

    Krav för dygnetruntvård, specialklass > 

  • Ansökningsblanketter

    Ändringsarbeten i bostaden
    Ansökningsblanketten Ändringsarbeten i bostaden >
    Intyg över byggnadsskede >

    Måltidsservice i Sverige
    Ansökningsblankett för erhållande av måltidsservice i Sverige >

    Öppenvårdsrehabilitering
    Ansökan om öppenvårdsrehabilitering >

    Öppenvårdsrehabilitering i stället för slutenvårdsrehabilitering – krigsinvalider
    Byte av slutenvårdsrehabilitering till öppenvårdsrehabilitering (på finska) >
    Ansökningsblankett för stödd rehabilitering i hemmet (på finska) >

    Livränta
    Ansökningsblankett för anhängiggörande och rättelse av livränta >
    Ansökan om ny behandling >

    Kommunal anstaltsvård
    Anmälan till Statskontoret om krigsinvalids anstaltsvård >

    Anstaltsvård
    Ansökan om anstaltsvård >

    Slutenvårdsrehabilitering – krigsinvalider
    Ansökan om slutenvårdsrehabilitering – 10–25 % krigsinvalider >
    Ansökan om slutenvårdsrehabilitering – 30–100 % krigsinvalider >

    Slutenvårdsrehabilitering: maka/make, änka/änkling och krigsänka/-änkling
    Rehabilitering för makor/makar och änkor/änklingar >

    Ersättningar till anhöriga
    Försörjningspension >
    Tilläggsförsörjningspension >
    Engångsersättning >
    Återupptagen utbetalning av försörjningspension >
    Utkomstutredning >

    Dagrehabilitering
    Ansökan om dagrehabilitering (på finska) >

    Sjukvård
    Ansökan om betalningsförbindelse specialundersöking >
    Ansökan om betalningsförbindelse – sjukvård >
    Sjukvårdskostnader >

    Sjukhjälpstillägg
    Sjukhjälpstillägg >

    Tilläggsränta
    Ansökan om tilläggsränta och rättelse av tilläggsränta >

    Övriga blanketter
    Reseräkning >

     

  • Följande vårdinrättningar står till förfogande

  • Sökande av ändring i beslut

    Varje person som har sårats, skadats eller insjuknat ska i regel själv göra ansökan och eventuellt begära omprövning av beslut om dessa.

    Statskontoret ger vid behov ytterligare information och praktiska anvisningar för att göra en ansökan om ersättning, tfn 0295 50 3070.

    Anvisningar ges också av Krigsinvalidernas Brödraförbunds lokalavdelningar, distriktsbyråer och centralbyråer samt de brödra- och sjukhem som tillhandahåller rådgivningsservice.

    Ytterligare information om sökande av ändring

    Rättelse av livränta och tilläggsförsörjningspension

    En rättelseansökan ansökan kan göras i syfte att

    • höja den invaliditetsgrad som ligger till grund för livräntan
    • få ändring i ett gällande beslut om tilläggsdelar till livräntan, tilläggsräntan och tilläggsförsörjningspensionen.

    Rättelse av livränta

    Orsaken till en ansökan om rättelse av ett livräntebeslut kan vara att den skada eller sjukdom som ersätts avsevärt har förvärrats sedan det tidigare livräntebeslutet har getts. I detta sammanhang kan man också beakta eventuella ytterligare skador och -sjukdomar som har orsakats av de skador och sjukdomar som ersätts.

    Att skadan eller sjukdomen har förvärrats ska styrkas med ett läkarutlåtande som ska fogas till ansökan.

    Vid avgörandet av en ansökan om rättelse av livräntan beaktas inte en allmän försämring av hälsotillståndet eller en försämring av civila sjukdomar eller handikapp till följd av ålderdom.

    Rättelse av tilläggsdelar till livräntan, tilläggsränta och tilläggsförsörjningspension

    Även i de gällande besluten om tilläggsdelar till livräntan, tilläggsränta och tilläggsförsörjningspension kan rättelse begäras. Grunden för en ansökan om rättelse är att de omständigheter som ligger till grund för ersättningsbeloppen har ändrats avsevärt.

    Det finns ingen tidsfrist för att söka rättelse.

    Förnyad ansökan om ersättning

    Det är möjligt att förnya en ansökan om ersättning, om skadan eller insjuknandet har inträffat i militärtjänst eller i jämförbara förhållanden innan militärskadelagen trädde i kraft 1.1.1948.

    Omprövning av beslut

    Statskontoret kan ompröva mer än fem år gamla beslut, där ersättning för en skada antingen helt har förkastats eller där en skada eller en sjukdom har ersätts endast delvis.

    En begäran om omprövning kan riktas till Statskontoret vad gäller beslut av Statskontoret och därtill även av försäkringsdomstolen och högsta domstolen.

    När kan man ansöka om ersättning på nytt?

    Det avgörande i samtliga fall är att det har förflutit minst fem år sedan det senaste beslutet har getts i det aktuella ärendet.

    Utifrån en om prövning av ett ärende kan man få ett positivt beslut, om ersättningspraxis har ändrats. Likaså kan det vara till nytta om en ny utredning läggs fram i ärendet. Nya utredningar kan omfatta t.ex. läkarutlåtanden och ögonvittnesrapporter.

    Besvär/begäran om omprövning

    Rättelse i ett beslut av Statskontoret ska sökas hos Statskontoret.

    Begäran om omprövning ska framställas skriftligen och tillställas Statskontoret. I begäran om omprövning ska namnet på den person som begär omprövning och dennes hemkommun uppges. Skrivelsen ska undertecknas egenhändigt av den som begär omprövning eller någon annan person som upprättar den. Om den som begär omprövning inte undertecknar begäran själv, ska en fullmakt bifogas, om inte ombudet är advokat eller allmänt rättsbiträde. Om begäran om omprövning har skrivits av någon annan person än den som begär omprövning, ska ombudets yrke och boningsort anges.

    Till begäran om omprövning bifogas Statskontorets beslut i original eller en kopia av det. Till begäran ska dessutom bifogas original eller kopior av de handlingar som den som begär omprövning åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har sänts till Statskontoret. Av begäran ska framgå vilket slags omprövning man begär i beslutet och på vilka grunder man begär omprövning.

    Begäran om omprövning ska finnas hos Statskontoret inom tjänstetid senast den trettionde (30) dagen efter den dag då den som begär omprövning har delgivits beslutet. Om inte annat visas i samband med begäran om omprövning, anses personen ha delgivits beslutet den sjunde (7) dagen efter det postningsdatum som anges i beslutet.

    Den som begär omprövning eller personens juridiskt befullmäktigade ombud kan lämna in begäran om omprövning till Statskontoret personligen, på eget ansvar genom bud, per post eller per e-post.

    Om begäran om omprövning sänds per post, ska det lämnas in till posten i så god tid att Statskontoret får postförsändelsen som innehåller begäran om omprövning eller avin om ankomsten till postadressorten före utgången av den nämnda utsatta tiden.

    Statskontorets postadress är PB 60, 00054 STATSKONTORET.
    E-post: krigsveteraner.info (at) statskontoret.fi

    Om kunden är missnöjd med beslutet som Statskontoret fattat utifrån begäran om omprövning, kan kunden anföra besvär hos försäkringsdomstolen.

    Undanröjande av beslut

    Försäkringsdomstolen kan undanröja ett laga kraft vunnet beslut, om beslutet grundar sig på en oriktig eller bristfällig utredning eller om beslutet uppenbart inte är lagenligt.

  • Lagstiftning