1. Frågor om beaktande av intern ränta i kalkyler
- Vad avses med intern ränta?
- Hur syns bokföringen av intern ränta i rapporterna i Kieku?
- Hur beaktas bokföringen av intern ränta i kostnadsmotsvarighetskalkylerna för avgiftsbelagd och samfinansierad verksamhet?
- Hur beaktas intern ränta i statens gemensamma kostnadsredovisningsmodell och -verktyg?
- Hur beaktas intern ränta i planeringen och uppföljningen av investeringar?
2. Svar (utfärdat 30.1.2024)
2.1. Vad avses med intern ränta?
På kapital som är bundet till omsättnings- och anläggningstillgångar beräknas en intern räntekostnad. Räntan på omsättningstillgångar räknas på det kapital som i genomsnitt är bundet i lagret under finansåret. Räntan på anläggningstillgångar räknas på det kapital som i genomsnitt är bundet i anläggningstillgångar under finansåret. Räntan räknas antingen utifrån lagrets och anläggningstillgångarnas ursprungliga anskaffningspriser med nominell ränta som räntefot eller också utifrån återanskaffningspriset, varvid realräntan används som räntefot. I bilageuppgifterna till kalkylen anges vilken metod som har tillämpats. (Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten VK/99662/00.00.00.01/2022).
Statskontoret meddelar årligen den nominella räntan som är avsedd att användas i kalkylerna samt formeln för beräkning av realräntan. Den nominella räntan var 0 procent under åren 2020–2022. Den nominella räntan som är avsedd att användas i kalkylerna för 2023 är enligt Statskontorets meddelande 1,5 procent (VK/1785/00.00.00.01/2023), vilket innebär att den interna räntan ska beaktas i kalkylerna för 2023.
2.2 Hur syns bokföringen av intern ränta i Kieku?
Palkeet ser årligen till att den nominella räntan i Kieku är den som Statskontoret meddelat. Räntekostnaderna beräknas i Kieku med SAP AA-administrationsprogrammet för anläggningstillgångar på motsvarande sätt som avskrivningar. För beräkning av räntor och avskrivningar bestäms ett standardvärde för anläggningstillgångsenheten på basis av anläggningstillgångsklassen. Anläggningstillgångsklassen bestämmer standardkonteringen i fråga om affärsbokföringskontot. Övriga uppföljningsobjekt, såsom kostnadsställe och aktiviteten, definieras i anläggningstillgångsenhetens basuppgifter.
Interna räntor bokförs i Kieku-datasystemet på underindelningarna
99800000 Interna räntor anläggningstillgångar och
99800010 Interna räntor omsättningstillgångar i affärsbokföringen. Motposter i bokföringen är de tekniska kontona
99800001 Interna räntor anläggningstillgångar, tekniskt motkonto och
99800011 Interna räntor omsättningstillgångar, tekniskt motkonto.
Bokföringsförfarandet, där bokföringskontots och motkontots underindelning finns inom samma 5 tecken långa konto, beror på transaktionens karaktär. Det är fråga om en kalkylmässig post i kostnadsredovisningen och inte en affärstransaktion som bokförs, så genom detta förfarande är nettovärdet av den interna räntebokföringen noll för den som är bokföringsskyldig inom staten (på affärsbokföringens 5-siffriga nivå). De övriga uppföljningsobjekten som syns i bokföringarna bestäms utifrån anläggningstillgångsenhetens basuppgifter.
Formel för beräkning av intern ränta i Kieku-datasystemet
I Kieku-datasystemet beräknas interna räntor som genomsnittliga räntor på restvärdet. Då beräknas den månatliga räntan enligt formeln:
Ränta på anläggningstillgångar = (RV årets början + RV månadens slut) / 2 * mån. * (ränte-% / 12) – kum.räntor för året
formelns fält:
RV årets början = restvärdet vid årets början
RV månadens slut = restvärdet vid månadens slut
mån. = kalkylperiod (månad)
kum.räntor för året = räntor som redan bokförts på objektet från början av året
Räntekostnaden för det genomsnittliga restvärdet för anläggningstillgångsobjektet under räkenskapsperioden beräknas och bokförs i den månatliga avskrivningskörningen.
2.3 Hur beaktas bokföringen av intern ränta i kostnadsmotsvarighetskalkylerna för avgiftsbelagd och samfinansierad verksamhet?
Enligt föreskrifterna i Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (VK/99662/00.00.00.01/2022 och VK/1077/00.01/2014) inkluderas räntekostnaderna i kalkylen med iakttagande av väsentlighetsprincipen. I kalkylen beaktas bokföringen av interna räntor på kontona 99800000 Interna räntor, anläggningstillgångar och 99800010 Interna räntor varulager. Tekniska konton som används som motkonton för den interna räntan beaktas inte i kalkylen.
2.4 Hur beaktas intern ränta i statens gemensamma kostnadsredovisningsmodell och -verktyg?
Om det inte har varit ändamålsenligt att hänföra den interna räntan på anläggningstillgångsenheten direkt till aktiviteten SAP AA-administrationsprogrammet för anläggningstillgångar i Kieku (dvs. aktiviteten finns inte i anläggningstillgångsenhetens basuppgifter), hänförs de i kostnadsredovisningen till kärn- och styraktiviteterna samt vid behov till andra uppföljningsobjekt. Räntorna hänförs i rätt övervältringsskede enligt statens gemensamma kostnadsredovisningsmodell (Statens gemensamma kostnadsredovisningsmodell, VK/1106/04.00.00/2016). Som övervältringskonto i statens gemensamma kostnadsredovisningsverktyg används då de konton som börjar med 999009 enligt kontobeskrivningarna i affärsbokföringens kontoplan (Bokföringskonton och kontoplan, VK/74330/00.00.00.01/2023).
2.5 Hur beaktas intern ränta i planeringen och uppföljningen av investeringar?
Pengarnas tidsvärde beaktas i investeringskalkylerna med hjälp av kalkylränta. Pengarnas tidsvärde avser att den euro som man får i dag har ett annat värde än den euro som man får i framtiden. Intäkter och kostnader som kumuleras under olika år görs jämförbara genom att de diskonteras med kalkylräntan till dagens värde.
Om inte annat föranleds av egendomens användningsändamål används som avkastningskrav i statens investeringskalkyler en av Statskontoret beräknad räntekostnad som är den effektiva räntekostnaden för långsiktigt låntagande i euro under föregående finansår. (TaA 56 §) Statskontoret publicerar årligen ett meddelande om räntekostnaden på Statskontoret webbplats för föreskrifter och anvisningar. När man gör investeringskalkyler ska man beakta att om man använder nominella penningflöden, ska man använda nominell ränta för diskontering av penningflödena. Om man använder reella penningflöden, ska man på motsvarande sätt använda realränta för diskontering av penningflödena. (Anvisningen Planering och uppföljning av investeringar, VK/126614/00.00.00.01/2021).