Hoppa innehåll


Uppföljning av statsfinanserna

  • Statens bokslut upprättas utifrån uppgifterna i statens budgetekonomi. Den omfattar en utfallskalkyl för budgeten, en intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning, en finansieringskalkyl samt noter.

    Statens bokslut grundar sig på bokföringsenheternas bokförings- och fullmaktsuppgifter samt noterna i bokföringsenheternas bokslut.

    Statskontoret ger finansministeriet ett förslag till statens bokslut före slutet av mars. Statens bokslut bifogas till regeringens årsberättelse.

    Läs statens bokslut från olika år >

  • Med sikte på den övergripande bilden av statsfinanserna

    I helhetskalkylerna för statsfinanserna granskas statens budgetekonomi, statliga fonder utanför budgeten och de statliga affärsverken (Forststyrelsen och Senatfastigheter) som en ekonomisk helhet.

    Kalkylerna omfattar en kalkyl över den totala avkastningen och en kostnadskalkyl samt en balansräkning. Räkenskapsperiodens överskott eller underskott visar om intäkterna har räckt till för att täcka kostnaderna. Balansräkningen visar den ekonomiska situationen, det vill säga tillgångsposter och skulder, vid tidpunkten för bokslutet.

    Totalkalkylerna upprättas vid Statskontoret genom att man kombinerar bokslutsuppgifterna från budgetekonomin, de statliga affärsverken och statliga fonder utanför budgeten.

    Syftet är att granska helheten för en enda ekonomisk aktör. Därför har interna transaktioner mellan statens ämbetsverk, fonder och affärsverk eliminerats från kalkylerna.

    Betydande elimineringsposter är

    • interna hyror,
    • affärsverkens tillgångar och intäktsföringar av vinster,
    • fondernas kassamedel,
    • statens interna pensionsavgifter och
    • överföringar till budgetekonomin.

    Från och med bokföringen för år 2020 kommer de interna transaktionerna mellan budgetekonomin och fonderna att elimineras med en förnyad metod.

    Syftet med totalkalkylerna för statsfinanserna är att ge en bättre översikt över statsfinanserna, som står under statsrådets tillsyn. I totalkalkylerna sammanställs uppgifter från olika ekonomiska aktörer, vilket underlättar analysen av statsfinanserna som helhet.

  • Tidtabell

    Helhetskalkylerna upprättas två gånger per år:

    • Helhetskalkylerna för föregående kalenderår publiceras i april i samband med regeringens årsberättelse.
    • Helhetskalkylerna för januari–juni för innevarande år publiceras i september i samband med budgetförslaget för följande kalenderår.
  • Kercernkalkyler – framtiden för statsfinanserna?

    Statens serviceproduktion, tillgångar och ansvar sköts decentraliserat i olika sammanslutningar. Dagens separata kalkyler och utredningar anses inte tillräckliga för att ge en helhetsbild av statsfinanserna. Som lösning har koncernkalkyler presenterats där rapporteringen från så många av statens ekonomiska enheter som möjligt skulle kombineras.

    Tills vidare upprättas inga koncernkalkyler för statsfinanserna, men på Statskontoret har ett projekt för att genomföra koncernkalkyler i framtiden inletts.

    Projektet framskrider stegvis. Framstegen har beskrivits med hjälp av en så kallad vägkarta för koncernredovisning och en genomförandeplan. I projektet behöver ännu utredas bland annat vilken information som behövs utöver till dagens separata kalkyler, vilka organisationer som hör till statskoncernen samt hur informationen i praktiken ska sammanställas.

  • Varför borde staten utföra kercernkalkyler?

    Man vill ha mer omfattande information om statsfinanserna än det finns i dagsläget. Målet med koncernkalkylerna är att

    • stärka riksdagens budget- och kontrollmakt,
    • öka transparensen inom statsfinanserna,
    • effektivisera användningen av statens kapital och
    • förbättra planeringen av riskhanteringsåtgärder och bedömningen av riskexponeringen samt bedömningen av finansieringsbeslut och kreditvärdigheten.

    År 2020 kommer en behovsutredning för koncernkalkylerna att utföras. Avsikten är att i fortsättningen upprätta koncernkalkylerna enligt resultaten i denna behovsutredning.