Hoppa innehåll
  • BSP, dvs. bostadssparplanen, är ett system avsett för dem som planerar att köpa sin första bostad. Syftet med systemet är att underlätta köpet av den första bostaden och sporra till målinriktat sparande. Bestämmelser om bostadssparplanen finns i lagen om systemet för bostadssparande.

    Bostadssparplanen inleds med ett BSP-avtal som ingås med den egna banken. Med BSP-avtalet öppnas ett BSP-konto på vilket BSP-spararen gör insättningar. När den egna sparandelen som behövs för att skaffa en första bostad är insatt på BSP-kontot och det lagstadgade minimiantalet insättningar har uppnåtts, kan BSP-spararen förhandla om ett reciprocitetslån med banken.

    Fördelarna med bostadssparplanen är:

    • skattefri årlig ränta samt tilläggsränta på BSP-besparingar som betalas när BSP-lånet lyfts;
    • lägre ränta jämfört med andra motsvarande lån för första bostad som banken beviljar;
    • räntestöd som staten betalar för de tio första låneåren;
    • avgiftsfri statsborgen för bostadslån.

    Statskontoret ger bankerna och bostadsköparna råd om tillämpningen av BSP-bestämmelserna. Mer detaljerade anvisningar om BSP-lån finns på fliken Anvisningar och blanketter.

  • BSP-sparare

    Den som har fyllt 18 år och köper sin första bostad kan bli BSP-sparare.

    Som förstagångsköpare betraktas inte en person som tidigare mot vederlag har förvärvat en ägarandel på 50 procent eller mer av en bostad. Ställningen som förstagångsköpare påverkas inte av en bostad som personen har fått i sin ägo vederlagsfritt, exempelvis som gåva eller arv.  Även en person som tidigare ägt en bostad kan således bli BSP-sparare, om personen har förvärvat mindre än 50 procent av bostaden eller fått den i sin ägo vederlagsfritt.

    Minderårig BSP-sparare

    Även en minderårig person i åldern 15–17 år kan bli BSP-sparare, men de insättningar som personen gör på BSP-kontot ska bestå av medel som avses i 25 § i lagen om förmyndarverksamhet och som insättaren har förtjänat genom eget arbete, eller av medel som personen annars har rätt att förfoga över.

    En minderårig BSP-sparare kan avtala med banken om huruvida beräkningen av den tilläggsränta som ska betalas i samband med anskaffningen av bostaden (högst fem år) ska inledas från den tidpunkt då deponeringen inleddes eller från den dag då spararen fyller 18 år. Om betalningstiden för tilläggsräntan börjar först när spararen fyller 18 år, betalas endast en årlig ränta på insättningar som gjorts vid 15–17 års ålder.

  • Att inleda BSP-sparande samt BSP-avtalet

    Bostadssparandet inleds genom att ingå ett BSP-avtal med banken och öppna ett BSP-konto. I avtalet kommer man överens om villkoren för BSP-sparandet, såsom den årliga ränta på 1 procent som banken betalar och den tilläggsränta på 2–4 procent som betalas när BSP-spararen har uppfyllt villkoren i BSP-avtalet och skaffar sin första bostad.

    Den första godkända insättningen, dvs. en insättning på 50–1 500 euro, ska göras på BSP-kontot i samband med att kontot öppnas.

  • BSP-sparande

    På BSP-kontot ska en egen sparandel sparas. Den ska uppgå till minst 10 procent av priset på den bostad som anskaffas. I den egna sparandelen på 10 procent räknas, utöver insättningarna på BSP-kontot, även den ränta och tilläggsränta som betalats på dem. Dessutom kan andra medel på egna konton inkluderas i den egna sparandelen.

    På BSP-kontot ska minst 20 godkända månadsinsättningar göras. Under en månad ska insättningen uppgå till minst 50 euro och högst 1 500 euro. Insättningarna behöver dock inte göras under på varandra följande månader, utan man kan vid behov ta en paus från sparandet

    En BSP-sparare som har öppnat sitt BSP-konto före den 1 juni 2026 kan utöver månadssparande också spara genom kvartalssparande eller genom en kombination av dessa metoder. Kvartalsinsättningar görs i perioder om tre månader och en godkänd insättning uppgår till 150–4 500 euro. Den som sparar genom kvartalsinsättningar ska göra insättningar under minst åtta kalenderkvartal.

    Som kvartalsinsättning betraktas alla insättningar som görs den 1 juni 2026 eller senare och som uppgår till minst 150 euro. Om en enskild insättning är mindre än 150 euro är det fråga om en månadsinsättning. En kvartalsinsättning motsvarar tre månadsinsättningar.

    Att BSP-spara tillsammans

    Gemensamt BSP-sparande kan inledas antingen i samband med att BSP-avtalet ingås eller senare under spartiden genom att en samdeponent ansluts till det befintliga BSP-avtalet. En förutsättning är att personen som ansluts till kontot är förstagångsköpare.

    Efter anslutningen ska minst en gemensam godkänd månadsinsättning (50–1 500 euro) göras på kontot innan bostaden anskaffas.

    En gemensam bostad kan också skaffas på basis av separata BSP-konton. Då sparar var och en medel på sitt eget BPS-konto tills förutsättningarna för BSP-lån uppfylls. På basis av två separata BSP-konton kan man ta antingen gemensamma eller separata lån. Det är inte nödvändigt att slå samman kontona för att köpa en gemensam bostad om det på båda BSP-kontona finns en egen sparandel på minst 10 procent och 20 månadsinsättningar (eller motsvarande antal kvartalsinsättningar).

  • Räntan på BSP-kontot

    Den bank med vilken BSP-avtalet har ingåtts betalar en årlig insättningsränta på en procent på BSP-kontot. Dessutom betalar den bank som beviljar BSP-lånet en tilläggsränta på 2–4 procent på de insättningar på BSP-kontot som används för anskaffning av bostaden. Tilläggsräntans belopp avtalas i BSP-avtalet.

    Tilläggsräntan betalas i samband med köpet av bostaden, eller om det är fråga om anskaffning av en bostad som färdigställs senare (t.ex. ett byggprojekt), när medel lyfts från BSP-kontot för första gången. Tilläggsräntan betalas från och med det år då insättningarna inleds och därefter högst för de fem följande kalenderåren.

    Om BSP-spararen har sparat över 10 procent av bostadens anskaffningspris på kontot, kan spararen avtala med banken om användningen av den överskridande delen, men någon tilläggsränta betalas inte på medel som används för något annat än anskaffningen av bostaden.

  • Förändringar under spartiden

    Överföring av BSP-konto

    BSP-kontot kan under spartiden överföras från en bank till en annan. Då fortsätter BSP-sparandet utan avbrott i den bank som tar emot överföringen, förutsatt att inga medel lyfts från BSP-kontot i samband med överföringen. BSP-kontot ska vara överfört till den nya banken innan bostaden skaffas och lånet lyfts. Den bank som beviljar BSP-lånet betalar tilläggsräntan på BSP-besparingarna.

    Den tidigare banken ska förmedla kontots historikuppgifter till den mottagande banken.

    Delning av BSP-konto

    Personer som ingått ett gemensamt BSP-avtal kan avtala med banken om att insättningarna ska delas upp. Båda har då rätt att ingå ett separat BSP-avtal och fortsätta insättningarna under förutsättning att hen inte lyfter medel från BSP-kontot i samband med delningen av insättningarna. BSP-sparandet anses fortsätta utan avbrott från den dag då det ursprungliga BSP-kontot öppnades oberoende av delningen av kontot. Insättningarna kan delas lika mellan BSP-spararna eller på annat sätt i det förhållande de önskar.

    En sparare kan också tas bort som BSP-sparare, varvid kontot kvarstår i sin helhet hos den andra spararen. Den sparare som tagits bort från kontot kan senare inleda BSP-sparande på nytt, om personen fortfarande är förstagångsköpare.

    Hävning och avslutande av BSP-kontot

    BSP-avtalet hävs om medel lyfts från BSP-kontot innan ett BSP-lån har avtalats med banken och bostaden har anskaffats, eller om spararen under spartiden mot vederlag förvärvar en ägarandel på 50 procent eller mer av en bostad utan ett reciprocitetslån eller tillfällig finansiering som grundar sig på BSP-besparingarna.

    Man kan sluta spara på BSP-kontot och medlen kan användas för något annat ändamål än att köpa en första bostad. Då betalas dock inga tilläggsräntor enligt BSP-kontot på besparingarna.

    Ett BSP-konto kan öppnas på nytt om den person som öppnar kontot fortfarande är förstagångsköpare. Då ska ett nytt BSP-avtal ingås med banken och sparandet börjar om från början.

  • När en egen sparandel på minst 10 procent har sparats och minst 20 godkända månadsinsättningar har gjorts, kan BSP-spararen och banken förhandla om ett reciprocitetslån som beviljas på basis av BSP-besparingarna. Med reciprocitetslån avses:

    • ett BSP-räntestödslån för bostad, som även kan ha statsborgen;
    • ett bostadslån som skyddats med en ränteskyddsprodukt från banken och som alltid har statsborgen.

    Om lånet inte omfattas av statligt ansvar, dvs. BSP-räntestöd eller statsborgen, är det inte fråga om ett reciprocitetslån enligt lagen, utan om ett vanligt bostadslån. Villkoren för ett sådant lån kan avtalas fritt mellan banken och kunden och hör inte till Statskontorets behörighet.

    Beloppet av reciprocitetslånet grundar sig på BSP-besparingarna och beräknas genom att det sammanlagda eurobeloppet av de godkända insättningarna multipliceras med nio. Vid beräkningen av maximibeloppet kan de godkända insättningarna på BSP-kontot, den årliga räntan på en procent samt den tilläggsränta på 2–4 procent som betalas på insättningarna beaktas.

    Reciprocitetslånet kan uppgå till högst 90 procent av bostadens köpesumma eller kostnadskalkylen för byggprojektet. Om reciprocitetslånet inte räcker till för att täcka hela anskaffningspriset för bostaden, kan man avtala med banken om ett tilläggslån. Tilläggslånet är ett separat lån från reciprocitetslånet och har en egen amorteringsplan och egna lånevillkor. Räntestöd betalas inte för tilläggslånet.

    Köpeskillingen betalas alltid först med medel från BSP-kontot. När BSP-kontots medel har använts kan BSP-spararen använda andra egna medel och därefter lån.

  • BSP-räntestöd och andra ränteskyddsprodukter

    BSP-spararen kan vid förhandlingar om reciprocitetslånet välja antingen BSP-räntestöd som betalas av statens medel eller en ränteskyddsprodukt som avtalas separat med banken.

    Villkoren för en ränteskyddsprodukt som avtalas med banken förhandlas alltid med banken och kan variera från fall till fall. Bankens ränteskyddsprodukter kan också vara avgiftsbelagda, varvid låntagaren själv ansvarar för deras kostnader. Om låntagaren väljer en banks ränteskyddsprodukt för sitt lån i stället för det BSP-räntestöd som betalas av statens medel, kan låntagaren inte senare sätta BPS-räntestödet i kraft. Valet är slutgiltigt.

    Räntestöd som betalas av statens medel och villkoren för det regleras genom lag, så de är desamma för alla BSP-låntagare och villkorens innehåll kan inte förhandlas separat med banken. Räntestöd betalas för högst tio låneår, räknat från lyftandet av lånet eller den första raten. Räntestödet uppgår till 70 procent av den del av den årliga ränta som tas ut för räntestödslånet och som överstiger 3,8 procent av lånets återstående kapital.

    Till räntestöd som betalas av statens medel hör bland annat begränsningar som gäller bostadens pris och användning. Dessa beskrivs i avsnitten Maximibelopp för BSP-räntestödslån och BSP-tillsyn.

  • Maximibelopp för BSP-räntestödslån

    Om BSP-räntestöd som betalas av statens medel väljs för reciprocitetslånet, begränsas lånets maximibelopp kommunvis.

    Maximibeloppet för lån som beviljas en person är:

    Kommun där bostaden är belägen Lånets maximibelopp, euro
    Esbo, Helsingfors, Grankulla, Uleåborg, Tammerfors, Åbo, Vanda 230 000
    Annan än ovan nämnd kommun 160 000

    Maximibeloppet för lån som beviljas två personer är:

    Kommun där bostaden är belägen Lånets maximibelopp, euro
    Esbo, Helsingfors, Grankulla, Uleåborg, Tammerfors, Åbo, Vanda 345 000
    Annan än ovan nämnd kommun 240 000

    Om lånet inte lyfts som BSP-räntestödslån, utan skyddas med en annan ränteskyddsprodukt, tillämpas inte de kommunvisa maximibeloppen för lån.

  • Statsborgen för reciprocitetslån

    Avgiftsfri statsborgen kan anslutas till reciprocitetslånet. Borgen ska avtalas om skriftligen i samband med de låneförhandlingar som förs innan bostaden köps.

    Ett reciprocitetslån med statsborgen får uppgå till högst 90 procent av bostadens anskaffningspris. Statens ansvar är högst 25 procent av lånets gällande kapital, dock högst 60 000 euro.

    Om det utöver reciprocitetslånet kommer ett s.k. tilläggslån, kan statsborgen fördelas på reciprocitetslånet och tilläggslånet. Lånens sammanlagda belopp kan således vara högst 90 procent av bostadens anskaffningspris. Statens ansvar är högst 25 procent av kapitalet för vartdera lånet. För tilläggslån är borgen avgiftsbelagd.

  • Förutsättningar för en bostad som köps med reciprocitetslån

    Den bostad som låntagaren ska köpa med reciprocitetslån ska vara belägen i Finland (exklusive Åland).

    Med bostad avses minst hälften av de aktier eller andelar som medför rätt att besitta en bostadslägenhet, av en bostadsfastighet eller av ett bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt till fastighet.

    Reciprocitetslån kan också användas för att köpa en bostad som är under byggnad eller för att låta bygga en ny bostad.

    Observera:

    • Den bostad som anskaffas får endast omfatta sådana bostadsutrymmen och utrymmen som direkt anknyter till boendet, som är skäliga i förhållande till den skaffade bostadens storlek. Utöver bostadsbyggnaden är sådana utrymmen bland annat bilplatser, garage och gårdsbastu samt förrådsbyggnader.
    • Den bostad som anskaffas ska lämpa sig för stadigvarande boende året runt, dvs. det kan till exempel inte vara fråga om en fritidsbostad eller en affärslokal.
    • Bolagslåneandelen kan vara en del av köpesumman, om den är graderad och fastställd för varje bostad eller annars är känd och betalas bort så fort som möjligt.
    • Deponenten kan köpa en delägarbostad, om han eller hon därefter äger minst 50 procent av aktierna och om köpobjektet är minst 50 procent av bostadsaktierna eller andelarna. Den resterande andelen av en bostad som tidigare delvis erhållits som arv eller gåva kan också lösas in från dödsboet (minst 50 procent).
    • Reciprocitetslån kan inte beviljas för avgifter som hänför sig till en bostadsrättsbostad.
  • Anskaffning av en gemensam bostad

    En gemensam bostad kan skaffas med ett gemensamt lån, varvid BSP-spararna ingår ett gemensamt låneavtal med banken. Beräkningsexempel på gemensamma lån och separata lån finns i Statskontorets anvisning.

    Gemensamt lån

    Om BSP-spararna har haft ett gemensamt BSP-konto och de tar ett gemensamt reciprocitetslån, beräknas lånets maximibelopp på basis av BSP-kontots besparingar (kontobesparingarna multiplicerade med nio).

    Om BSP-spararna har haft två separata BSP-konton och tar ett gemensamt lån för anskaffningen av en bostad, kan den sammanräknade sparsumman för två BSP-konton användas vid beräkningen av reciprocitetslånets eventuella maximibelopp (besparingarna på båda kontona som grundar sig på godkända besparingar på båda kontona multiplicerade med nio). Båda BSP-spararna ska ha gjort minst 20 godkända månadsinsättningar på sitt konto (eller motsvarande antal kvartalsinsättningar).

    Separata lån

    Om BSP-spararna har ett gemensamt BSP-konto ska det delas innan separata BSP-lån tas. Om insättningarna delas kan de enskilda sparsummorna vara mindre än minsta beloppet för en bostadssparinsättning.

    Om BSP-spararna har separata konton och vill ha separata lån, beräknas lånets maximibelopp separat för sparsumman på vartdera BSP-kontot. Var och en av spararna ska ha egna besparingar som uppgår till 10 procent av anskaffningspriset för den egna andelen, och båda BSP-spararna ska ha gjort minst 20 godkända månadsinsättningar på sitt konto (eller motsvarande antal kvartalsinsättningar).

  • Tillfällig finansiering

    Om det blir aktuellt att skaffa en bostad innan det sparbelopp och insättningar som krävs har sparats, kan BSP-spararen skaffa bostaden med tillfällig finansiering utan att förlora sin rätt till BSP-systemets förmåner, såsom tilläggsränta, räntestöd och avgiftsfri statsborgen.

    Tillfällig finansiering kan användas om minst 10 godkända månadsinsättningar (eller motsvarande antal kvartalsinsättningar) har gjorts på BSP-kontot och fem procent av bostadens anskaffningspris har satts in. Efter att den tillfälliga finansieringen beviljats och bostaden skaffats fortsätter BSP-spararen att göra insättningar på BSP-kontot tills minst 20 godkända månadsinsättningar har gjorts och 10 procent av bostadens anskaffningspris har sparats.

    Användningen av tillfällig finansiering och det reciprocitetslån som ersätter den ska avtalas om skriftligen med banken innan bostaden anskaffas.

    När nödvändiga besparingar har gjorts på BSP-kontot ändras den tillfälliga finansieringen till ett reciprocitetslån. Den tillfälliga finansieringen ska omvandlas till reciprocitetslån senast inom två år från köpet av bostaden (gäller endast tillfällig finansiering som beviljats 1.6.2026 och därefter).

    Vid behov kan statsborgen tas som säkerhet för den tillfälliga finansieringen (högst 20 procent av lånet). Av borgensbeloppet betalas då en borgensavgift på 2,5 procent, som inte återbetalas till låntagaren när den tillfälliga finansieringen byts till BSP-lån.

  • Lånetid och amorteringsfrihet

    Den maximala lånetiden för ett reciprocitetslån är vid den tidpunkt lånet beviljas 25 år från det att lånet eller dess första rat lyfts. Det är möjligt att förlänga lånetiden senare.

    Låntagaren och lånebeviljaren kan under lånetiden avtala om amorteringsfrihet på högst fyra år. Sammanhängande amorteringsfrihet kan dock beviljas för högst två år åt gången. Amorteringsfriheterna kan således förlänga lånetiden till högst 29 år.

    Om amorteringssättet är jämn rat, dvs. om månadsraten innehåller både amortering av lånekapitalet och räntekostnader och är densamma under hela lånetiden, kan lånetiden vid stigande räntor också förlängas till mer än 29 år.

  • Ändringar under lånetiden

    Överföring av lån till ny bank

    Ett reciprocitetslån kan överföras till en annan bank under lånetiden. Låntagaren avtalar om överföringen av lånet med den nya banken. Lånet ska överföras till den nya banken som sådant, och lånebeloppet får till exempel inte höjas i samband med överföringen. Lånetiden och den eventuella räntestödstiden beräknas även efter överföringen från det att det ursprungliga lånet beviljades.

    I samband med överföringen av lånet är den bank som tidigare beviljat lånet skyldig att lämna de uppgifter som behövs till den nya banken, så att lånet kan överföras oförändrat.

    Överföring av lån till en ny bostad

    Ett reciprocitetslån som använts för anskaffning av en första bostad kan överföras till en ny bostad och användas för att finansiera köpet av den, om det uppkommer ett behov för låntagaren att byta bostad, men hen fortfarande vill behålla sina BSP-förmåner, såsom avgiftsfri statsborgen och räntestöd.

    Om den första bostaden säljs ska en ny ägarbostad som finansieras med reciprocitetslån köpas inom två år. Om en ny bostad inte köps inom utsatt tid ska lånet återbetalas och låntagaren förlorar sin rätt till räntestöd och andra förmåner i BSP-systemet, såsom avgiftsfri statsborgen (gäller inte lån där den bostad som lånet hänför sig till har sålts före den 1 juni 2026).

    Ändringar i låntagare

    Under lånetiden kan det ske förändringar i låntagarna till ett reciprocitetslån.

    Ett gemensamt reciprocitetslån kan delas upp i två enskilda lån. Lånebeloppet delas lika mellan låntagarna eller i andra andelar som låntagarna kommit överens om.

    En av låntagarna i ett gemensamt reciprocitetslån kan lösa in den andra låntagarens andel av den anskaffade bostaden och ensam ta över ansvaret för lånet.

    Efter att reciprocitetslånet lyfts kan dock en ny låntagare inte längre ansluta sig till det, lånet grundar sig alltid på BSP-avtalet och kan endast beviljas dem som är parter i avtalet.

  • Syftet med systemet för bostadssparande är att stödja köpet av den första ägarbostaden för låntagarens egen användning. Om reciprocitetlånet har beviljats som BSP-räntestödslån ska bostaden användas som låntagarens stadigvarande bostad medan räntestödet är i kraft (10 år från det att lånet eller den första raten har lyfts).

    Ett undantag från kravet på egen användning av bostaden är att bostaden under räntestödstiden tillfälligt kan hyras ut, vara tom eller annars användas för annat än låntagarens eget stadigvarande boende under högst två år. Alla perioder under räntestödstiden under vilka bostaden har hyrts ut eller annars inte varit i låntagarens eget stadigvarande bruk som bostad räknas ihop och periodernas sammanlagda längd får inte överstiga två år. Användningen av bostaden som annat än egen bostad behöver inte motiveras, utan BSP-låntagaren får tillfälligt använda bostaden för annat av vilken anledning som helst.

    Efter att räntestödstiden löpt ut är bostaden inte föremål för användnings- eller överlåtelsebegränsningar.

  • Anmälan om användning av bostad

    Låntagaren är inte skyldig att meddela eller begära tillstånd av Statskontoret att använda bostaden för annat än eget boendeändamål under två års tid. Låntagaren kan dock under räntestödstiden meddela Statskontoret att bostaden har övergått till annat än hens eget bruk annat än tillfälligt, varefter Statskontoret drar in räntestödet från och med utgången av den månad då bostaden enligt meddelandet inte är i låntagarens eget bruk.

    Anmälan kan göras fritt formulerat eller med anmälningsblanketten.

    Anmälan kan skickas till Statskontoret antingen per e-post asp@valtiokonttori.fi eller per post till:

    Statskontoret
    Lån och borgen/Privatfinansiering
    PB 14
    00054 Statskontoret

    Anmälan bör också inlämnas till den bank som beviljat lånet.

  • Statskontorets tillsynsuppgift

    Statskontoret har till uppgift att med stöd av lagen övervaka användningen av bostäder som anskaffats med BSP-räntestödslån.

    Om den som beviljats BSP-räntestödslån har använt den bostad som finansierats med BSP-räntestödslån för något annat än ett ändamål enligt lagen, eller vid ansökan om lån lämnat väsentligt felaktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt påverkat beviljandet av lånet, kan räntestödet upphöra genom beslut av Statskontoret. Statskontoret kan dessutom ålägga mottagaren av räntestöd att till staten betala tillbaka det räntestöd som mottagaren fått, högst till dubbelt belopp.

    Med tanke på Statskontorets tillsynsuppgift är det särskilt viktigt att mottagaren av BSP-räntestödslån ser till att adressuppgifterna alltid är uppdaterade och att ändringar i dem anmäls till befolkningsdatasystemet.

  • Förfarande i tillsynsärenden

    Om Statskontoret upptäcker att en bostad som finansierats med BSP-lån eventuellt har använts i strid med lagen, inleder Statskontoret ett tillsynsärende där låntagaren ombeds lämna en redogörelse för användningen av bostaden. Mottagaren av BSP-räntestödslån är med stöd av lagen skyldig att lämna Statskontoret de nödvändiga uppgifter som behövs för att det ska kunna konstateras att den bostad som anskaffats med BSP-räntestödslån har använts för ett godkänt ändamål. Om ett tillsynsärende inleds har låntagaren alltid rätt att bli hörd och ge sitt utlåtande i ärendet till Statskontoret. Statskontoret utreder ärendet utifrån tillgängliga uppgifter samt de uppgifter som låntagaren lämnat och fattar beslut i ärendet.

    Om Statskontoret konstaterar att den bostad som finansierats med BSP-räntestödslån inte har använts för ändamål som är förenliga med lagen, avslutar Statskontoret räntestödet och kan enligt prövning återkräva det utbetalda räntestödet till högst dubbelt belopp. Om det bedöms att användningen av den bostad som finansierats med BSP-räntestödslån har varit förenlig med lagen, görs inga ändringar i räntestödet för BSP-räntestödslånet.

    Beslutet om att räntestödet avslutas delges också den bank som beviljat lånet.

  • Bankens skyldigheter

    Tillsynsuppgiften medför lagstadgade skyldigheter även för den bank som beviljat BSP-räntestödslånet. Banken ska lämna Statskontoret de uppgifter som behövs för tillsynen. Banken ska lämna uppgifterna om lånet till Statskontoret med hjälp av ett tekniskt gränssnitt.

    Med tanke på Statskontorets tillsynsuppgift är det särskilt viktigt att den bank som beviljat lånet ser till att de uppgifter som lämnas via det tekniska gränssnittet är korrekta och aktuella.

    Vid behov kan Statskontoret också begära en redogörelse av banken på annat sätt, om detta krävs för att tillsynsärendet ska kunna avgöras.