Statskontoret utarbetade en bedömningspromemoria om elektroniska affärsverifikat (nätfakturor, Peppol-upphandlingsmeddelanden, eKvitto), där regleringsalternativ på olika nivåer samt deras konsekvenser för utvecklingen av användningen av affärsverifikat beskrivs per verifikatgrupp. Bedömningspromemorian anknyter till Statskontorets uppgift att främja och utveckla elektroniska affärsverifikat som en del av ekosystemet Företagets digitala ekonomi.

Med hjälp av remissvaren från bedömningspromemorian kan man utreda intressentgruppernas synpunkter på utvecklingen av användningen av affärsverifikat samt den lagstiftning och övriga styrning som gäller dessa. Bedömningspromemorian och remissförfarandet anknyter inte till det pågående lagstiftningsprojektet.

Bedömningspromemorian och frågorna om den skickades på remiss via Utlåtandetjänsten den 2 februari 2026 och remissvaren skulle lämnas in senast den 13 mars 2026. Begäran om utlåtande skickades via Utlåtandetjänsten till kommunerna, välfärdsområdena, ministerierna och ämbetsverken. Dessutom förmedlades begäran om utlåtande via samarbetsgrupperna inom ekosystemet Företagets digitala ekonomi till de intressentgrupper som deltar i samarbetet. Begäran om utlåtande kunde också besvaras offentligt. Sammanlagt 47 instanser gav utlåtanden. De utlåtanden som lämnats via utlåtandetjänsten finns på webbplatsen utlåtande.fi.

Remissinstanserna identifierar behovet av digitalisering, olika syn på metoderna

Remissinstanserna förhåller sig överlag positivt till digitalisering och användningen av elektroniska affärsverifikat. Synen på användningen av lagstiftning för att främja användningen av elektroniska affärsverifikat varierar dock mellan remissinstanserna. Styrning genom reglering får större stöd i utlåtanden från aktörer inom den offentliga sektorn än i utlåtanden från den privata sektorn, där man i stället för reglering förespråkar en mer marknadsdriven utveckling. Användningen av affärsverifikat anses utvecklas även utan lagstiftning, men remissinstanserna påpekar att utvecklingen då blir mer ojämn och långsammare än om den styrs genom lagstiftning.

Reglering av nätfakturor fick understöd – fokus flyttas till övergångstider och omfattningen av skyldigheterna

När det gäller nätfakturor fanns tre alternativ för remissinstanserna:

1. Omfattande skyldighet, nätfakturering är obligatorisk vid all fakturering mellan organisationer
2. Begränsad skyldighet, nätfaktura enligt standard är obligatorisk när nätfaktura används
3. Främjande på marknadsvillkor, den nuvarande lagstiftningen fortsätter att gälla

När det gäller nätfakturor stöder 24 remissinstanser främjande genom lagstiftning och 11 motsätter sig detta. I utlåtanden från aktörer inom den offentliga sektorn finns fler ställningstaganden som stöder reglering (18) än motsätter sig den (3), medan reglering får mindre stöd (6) än motstånd (8) i utlåtanden från aktörer inom den privata sektorn. En faktura enligt den europeiska standarden ses i utlåtandena allmänt som en bra lösning.

I utlåtandena betonas särskilt behovet av att bedöma skyldigheternas konsekvenser för små företag, stödja deras beredskap samt fastställa tillräckligt långa övergångstider, om lagstiftningsåtgärder vidtas. Vid en eventuell fortsatt beredning bör konsekvenserna för konsumenterna bedömas. Dessutom ska man göra en noggrannare bedömning av de kostnader och fördelar som skyldigheterna medför för olika aktörer.

Regleringen av Peppol-upphandlingsmeddelanden delar åsikterna jämnt

Det fanns tre regleringsalternativ för Peppol-upphandlingsmeddelanden:

1. Omfattande skyldighet inom den offentliga förvaltningen; myndighetsstyrning, krav på att upphandlande enheter ska följa Peppols beställningsprocess på begäran samt krav på att beställningssystemen ska ha Peppol-kapacitet
2. Begränsad reglering; skyldighet inom statsförvaltningen att använda Peppol-beställningar i tillämpliga upphandlingar samt myndighetsstyrning av statliga beställningar
3. Främjande på marknadsvillkor

När det gäller Peppol-upphandlingsmeddelanden understöder 15 remissinstanser främjandet genom lagstiftning och 15 motsätter sig detta. I utlåtanden från den offentliga sektorn finns fler ställningstaganden som stöder reglering (13) än motsätter sig den (6). Bland aktörer inom den privata sektorn är stödet för reglering (2) mindre än motståndet (9).

De som stöder lagstiftning lyfte fram de omfattande fördelarna med Peppol-upphandlingsmeddelanden, såsom minskat manuellt arbete och ökad produktivitet, samt att dessa fördelar kan uppnås snabbare genom lagstiftning. I svaren från dem som motsätter sig lagstiftning betonades den nuvarande låga användningsgraden för Peppol-upphandlingsmeddelanden, olika beställningspraxis samt en preferens för marknadsdriven utveckling och informationsstyrning i stället för lagstiftning. Generellt framkom i svaren en vilja att den offentliga sektorn eller statsförvaltningen ska fungera som föregångare vid införandet av Peppol-upphandlingsmeddelanden.

Eftersom förslagen för reglering av Peppol-upphandlingsmeddelanden avviker från förslagen för de två övriga verifikattyperna är det svårt att göra en innehållsmässig uppdelning av de utlåtanden som stöder reglering. Därför är det mest ändamålsenligt att i fråga om upphandlingsmeddelanden generellt tala om aktörer som stöder respektive motsätter sig reglering.

Förslagen till reglering av eKvitton fick understöd – låg användningsgrad en utmaning

De tre regleringsalternativen för eKvitton var:

1. Omfattande reglering; Strukturerade e-kvitton ska erbjudas om någon annan form av elektroniskt kvitto finns tillgänglig
2. Begränsad reglering; Papperskvitto endast på särskild begäran, skyldighet för upphandlande enheter att ta emot och skicka eKvitton
3. Främjande på marknadsvillkor

När det gäller eKvitton stöder 19 remissinstanser främjande genom lagstiftning och 13 motsätter sig detta. I utlåtanden från aktörer inom den offentliga stöds reglering oftare (13) än den motsätts (4), medan reglering inom den privata sektorn får mindre stöd (6) än motstånd (9).

Bland dem som tagit ställning konstateras att användningsgraden för eKvitton är låg, eftersom skanning av kvitton används i stor utsträckning och strukturerad data ännu inte utnyttjas fullt ut. I flera utlåtanden betonas vikten av information om nyttorna för att öka användningen av eKvitton. I utlåtandena framhävs både eKvittonas nyttopotential och de möjligheter som ny teknik medför, men också behovet av att bedöma dataskyddsfrågor samt den nuvarande koncentrationen på marknaden.

Myndigheternas roll i främjandet av affärsverifikat

I begäran om utlåtande frågades dessutom vilken roll statsförvaltningen borde ha i främjandet och utvecklingen av användningen av elektroniska affärsverifikat. I utlåtanden från både den offentliga och den privata sektorn nämns statsförvaltningens roll som vägvisare och föregångare.

I utlåtandena lyfts en styrande, samordnande, faciliterande, möjliggörande och utvecklande roll fram, snarare än att statsförvaltningen skulle föreskriva användningen av vissa specifika lösningar. Dessutom nämns säkerställandet av interoperabilitet och tryggandet av försörjningsberedskapen. Man önskar också att statsförvaltningen deltar i samarbetet med olika aktörer kring utvecklingen av användningen av affärsverifikat.

Digitalisering med eller utan reglering?

Utifrån remissvaren ses digitalisering som något betydande för nationen och delvis redan som en del av vardagen. Remissinstanserna anser att strängare reglering skulle påskynda införandet av olika digitala kapaciteter, minska splittringen i verksamhetssätten och oundvikligen leda till att allt fler företag får tillgång till digitala tjänster.

De utlåtanden som förespråkar marknadsmässighet lyfter fram behovet av att minska regleringen som riktas mot företag, öka flexibiliteten i utvecklingen av tjänster och utnyttja de modeller som använts för nätfakturering i Finland, även för andra verifikattyper.

Utöver dessa lämnades flera utlåtanden där olika farhågor kring reglering togs upp. Hur säkerställer man små företags möjligheter att använda verifikat om regleringen utökas? Hur jämförs konsumenthandel med regleringen mellan organisationer? Hur säkerställer man teknikneutralitet om antalet aktörer är litet?

Remissinstanserna lyfte också fram behovet av tillräckligt långa övergångstider, samordningen av tidsplaner för eventuell reglering med andra lagstiftningsprojekt, såsom ikraftträdandet av direktivet VAT in the Digital Age.

Statskontoret överlämnar remissvaren till ministerierna för fortsatt behandling

Statskontoret utarbetade en bedömningspromemoria för att bedöma behovet av lagstiftningsmässig styrning av de uppgifter som ålagts ämbetsverket. Detta arbete är nu slutfört efter remissförfarandet och behandlingen av remissvar och materialet överlämnas till ministerierna för fortsatt bedömning. Ministerierna bedömer för sin del om lagstiftningsarbetet behöver föras vidare till författningsberedning eller tas in i nästa regeringsprogram.

Statskontoret vill rikta ett särskilt tack till alla remissinstanser!

Utlåtandesammandrag av promemorian om affärsverifikationer (på finska) (pdf)