När anbudsförfrågan publiceras kan de avgörande förberedelserna inför konkurrensen redan vara gjorda. Offentliga organisationer i Finland köper varje år varor och tjänster för 40–50 miljarder euro, men för företagen blir efterfrågans utveckling ofta synlig först genom enskilda konkurrensutsättningar. Statskontorets nya artikel Den osynliga marknaden undersöker om den nationella informationsresursen för offentlig upphandling kan synliggöra förändringar på marknaden redan när företagen planerar nya lösningar, partnerskap och investeringar.

Samma information, två perspektiv: Seija Friman (t.v.) ser till beslut och genomslag, Sanna-Maria Bertell till marknaden och företagen.
Samtidigt undersöker artikeln hur långt data kan hjälpa oss att förutse framtiden och var gränserna för datadriven förståelse går. En enskild konkurrensutsättning visar inte om det rör sig om ett undantag eller om en mer omfattande förändring i efterfrågan. När upphandlingsdata från olika offentliga organisationer granskas tillsammans kan utvecklingsmönster framträda som inte går att upptäcka i en enskild anbudsförfrågan.
Företagen behöver se vart efterfrågan är på väg
Regeringens proposition om den nationella informationsresursen för offentlig upphandling behandlas för närvarande i riksdagen. I informationsresursen ska det samlas uppgifter om konkurrensutsättningar och genomförda upphandlingar samt om statens, kommunernas, välfärdsområdenas och FPA:s inköpsfakturor.
Ett samlat informationsunderlag kan ge företagen tidiga signaler om förändringar i efterfrågan. Det kan ge dem mer tid att utveckla sina lösningar, stärka sin kompetens och hitta samarbetspartner innan konkurrensutsättningen inleds.
”Företag investerar inte i det förflutna. De investerar i det som de tror kommer att ske framöver”, säger Sanna-Maria Bertell, ledande sakkunnig vid Finlands Näringsliv.
Tjänster som bygger på öppna data kan ge även små och medelstora företag samma inblick i marknaden, även om de saknar egna resurser för att analysera stora datamängder.

För Bertell ligger värdet av upphandlingsdata i möjligheten att tidigt se vart efterfrågan är på väg.
Data skapar inte förståelse på egen hand
Samma informationsunderlag kan hjälpa offentliga organisationer att upptäcka exempelvis minskad konkurrens, stigande priser och förändringar i hur upphandlingar genomförs. Mer data innebär ändå inte automatiskt bättre beslut.
”Informationsresursen för offentlig upphandling löser problemet med tillgången till information, men skapar inte automatiskt förståelse. Upphandlingsdata visar vad som har hänt, men sällan varför det hände eller om resultatet var det bästa möjliga”, sammanfattar Seija Friman, projektchef vid Statskontoret.
Artikeln vidgar också perspektivet till Europa och undersöker om jämförbara upphandlingsdata kan hjälpa finländska företag att identifiera nya marknader utanför Finland. Samtidigt ställer den frågan om ett företags konkurrensfördel bygger på att hitta en anbudsförfrågan eller på att förutse förändringar i den offentliga efterfrågan.

Friman betonar att information ger underlag för beslut, men att det är genom handling som resultaten uppstår.
Friman betonar att information ger underlag för beslut, men att det är genom handling som resultaten uppstår.
Från det förflutna mot framtiden
Artikeln Den osynliga marknaden, skriven av Henni Purtonen, kommunikationsexpert vid Statskontoret, ingår i Statskontorets artikelserie med anledning av 150-årsjubileet. Serien för samman historia, nutid och framtid. Texterna belyser samhällsförändringen ur olika perspektiv och lyfter fram fenomen som formar samhället. Serien ger inga färdiga svar, utan bjuder in till diskussion och nya tolkningar.
Läs artikeln: Den osynliga marknaden





