Hoppa innehåll

Kommunernas automatiserad finansiell rapportering – varför och hur?

Automatiserade ekonomiska rapporteringen, Inkomstregistret, nätfakturan och eKvittot anknyter alla till en och samma helhet, automatiseringen av ekonomiförvaltningen. Automatiseringen beräknas minska ekonomiförvaltningens kostnader på längre sikt. Automatiseringen främjar också ekonomiska informationens användbarhet i realtid till exempel som stöd för ledningen.

För att ekonomiförvaltningen ska kunna automatiseras, måste kommunen ändra sina egna förfaringssätt. Man måste övergå till att använda gemensamt definierade klassificeringar såsom serviceklassificeringar, sektorklassificeringar och taxonomier.

Att övergå till ett formbundet rapporterings- och publiceringssätt ger möjlighet att utnyttja redan en gång publicerad ekonomisk information för nya användningsändamål oberoende av system. Samtidigt stöder övergången till automatisk rapportering annan automatisering av ekonomiförvaltningen i fråga om såväl nätfakturor, eKvitton som bokföringsdefinitioner.

  • Hur?

    Den nya verksamhetsmodellen förutsätter reformer av kommunerna och samkommunerna. I bokföringen måste man övergå till kubmodellen (konton, serviceklasser, sektorklassificeringar) för att den automatiska rapporteringen ska lyckas. Dessutom måste man följa de informationsinnehållsdefinitioner för kommuner och samkommuner som ges genom förordning och som upprätthålls i terminologi- och kodtjänsterna (f.d. JHS-rekommendationerna upprätthålls inte längre efter att JHS-systemet upphörde i början av 2020).

    Målet är att alla kommuner inom några år skickar sin ekonomiska information till Kommunekonomins informationstjänst i XBRL-format via Suomi.fi-tjänsten direkt från sina egna system. Till en början kan dock rapporteringen av uppgifterna göras på flera olika sätt genom att använda det för kommunen lämpligaste sättet att överföra uppgifter.

    Informationstjänsten behandlar och validerar uppgifterna uttryckligen i XBRL-format och erbjuder dem också utåt för användning i samma format i det öppna gränssnittet.

    Hittills har kommunerna lämnat in sin ekonomiska information till Statistikcentralen. Från och med bokföringsåret 2021 överförs ansvaret för datainsamlingen till Statskontoret.

    OBS! Det är bra att observera att Statistikcentralen ännu fram till slutet av maj 2021 samlar in ekonomiska uppgifterna för år 2020. Samtidigt skickar kommunerna sina kvartalsuppgifter för år 2021 på det nya sättet till Statskontoret. Kommunerna måste alltså förbereda sig för det nya och samtidigt säkerställa det gamla sättet att samla in information fram till utgången av 2021.

    Läs mer:

    Rapportering av ekonomisk information till Kommunekonomins informationstjänst >
    Om kommunekonomins informationsmodell >

  • Informationens kvalitet

    En förutsättning för att uppgifterna ska kunna utnyttjas är att de är jämförbara och av hög kvalitet. Kommunekonomins informationstjänst utför automatiska kontroller av den inlämnade informationen, men kommunen/samkommunen ansvarar själv för att informationen är korrekt.

    Under de senaste åren har man i arbetet med den offentliga förvaltningens rekommendationer (JHS) satsat särskilt på jämförbarheten.  Alla JHS-rekommendationer som gäller kommunernas och samkommunernas kontoplaner, serviceklassificeringar samt rapporteringen av ekonomiska uppgifter inklusive uppgifterna i budget och ekonomiplan har röjts upp och uppdaterats så att de motsvarar framtidens behov. I XBRL-taxonomin som riktar sig till kommuner och samkommuner har man sammanställt innehållet i de behövliga rekommendationerna till helheter som rapporteras från och med år 2021. JHS, som tidigare fungerat som rekommendationer, blir nu förpliktande för kommuner och samkommuner. Själva JHS-systemet upphörde från början av 2020 och nu kommer finansministeriet att ge separata förordningar och anvisningar om motsvarande uppgifter.

  • Fördelar

    Mindre hantverk och överlappande arbete

    Det viktigaste målet med att automatisera kommunernas ekonomiförvaltning är att underlätta ekonomi- och personalförvaltningens arbetsbörda. Reformen ger en möjlighet att allokera resurser dit var de behövs mest.

    Pålitligare kunskapsunderlag, bättre beslut

    I och med reformen kan man effektivera ekonomiplaneringen, minska felen och lättare göra jämförelser med andra kommuner. Jämförelsedata kan utnyttjas till exempel i samband med budgetberedningen.

    Resultatet av den förnyade informationsinsamlingen är ett enhetligt, aktuellt och tillförlitligt kunskapsunderlag. Du får snabbare information som stöd för dina beslut och med mindre besvär. Kunskapsbaserade ledningen blir lättare och du kan övergå till förutseende verksamhet

    Visuella jämförelserapporter alltid redo att användas

    Kommunekonomins information publiceras som visuella och jämförbara rapporter i tjänsten Granskaförvaltningen.fi. Du kommer direkt till informationen om den kommunala ekonomin också via adressen granskakommuner.fi.

    granskakommuner.fi >

  • Kommuninformationsprogrammet och samarbetsorganisationer

    Syftet med programmet för utveckling av statistikföring och informationsförsörjning i fråga om kommunernas ekonomiuppgifter (Kommuninformationsprogrammet) är att utveckla produktionen av och tillgången till sådana ekonomiuppgifter som gäller kommuner och samkommuner och som behövs för beslutsfattande om planen för de offentliga finanserna, kommunekonomiprogrammet samt kommunernas eget beslutsfattande.

    Det funktionella målet med Kommuninformationsprogrammets uppnås med följande åtgärder:

    Samarbetsorganisationer

    • Finansministeriet
    • Statskontoret
    • Statistikcentralen
    • Kommunförbundet
    • Tieke rf
    • CSC Ab

Målgrupp: Myndigheter

Annat som anknyter till detta

◄ Alla nyheter