Hoppa innehåll

Tjänster för frontveteraner

  • Från och med den 1 november 2019 blev frontveteranernas tjänster som stöder boendet i hemmet lagstadgade. Efter ändringen av lagen kommer frontveteranernas och krigsinvalidernas hemtjänster att vara identiska i innehåll och omfattning. Den aktuella anvisningen finns på fliken Anvisningar till kommuner.

    Det kom inga förändringar i rehabiliteringen av frontveteraner.

  • Allmänt om tjänsten

    En frontveteran är en person som har deltagit i Finlands krig åren 1939–1944. Det är i regel kommunerna som ordnar de tjänster som hör till frontveteranerna.

    Statskontoret delar årligen ut anslag till kommunerna för rehabilitering och hemservice. Anslagen fördelas i relation till antalet veteraner som bor i kommunen. Öppna kommunala tjänster ersätts till kommunerna med stöd av militärskadelagen, vilket betyder att kommunerna bedömer behovet av anslag i förväg. Pengarna jämnas ut följande år genom att Statskontoret betalar underskottet eller tar ut överskottet av kommunen.

    Tjänster för krigsinvalider, det vill säga personer som har skadats i krig, ordnas på annat sätt.

  • Slutenvårdsrehabilitering

    Per kalenderår kan frontveteraner få slutenvårdsrehabilitering enligt följande:

    Slutenvårdsrehabilitering (funktionsduglighetsklass III): Högst 10 dygn per kalenderår
    Slutenvårdsrehabilitering för frontveteraner med en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan (funktionsduglighetsklass I eller II): 2–4 veckor per kalenderår om det är ändamålsenligt med tanke på målen med rehabiliteringen

    Rehabilitering av frontveteraner och deras makor/makar

    En frontveterans maka/make har möjlighet att delta i slutenvårdsrehabilitering tillsammans med frontveteranen på samma inrättning enligt följande:

    Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass III: Samtidigt som frontveteranen vid samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst tio dygn.
    Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass I eller II: Samtidigt som frontveteranen vid samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 14 dygn.

    En gemensam rehabiliteringsperiod för frontveteranen och frontveteranens maka eller make kan till exempel ordnas på följande sätt:

    Funktionsduglighetsklass III: Frontveteranen 10 dygn Makan/maken samtidigt högst 10 dygn
    Funktionsduglighetsklass I eller II: Frontveteranen högst 4 veckor Makan/maken samtidigt högst 2 veckor

    Makans/makens rehabiliteringsperiod får inte vara längre än frontveteranens.

    Syftet med gemensamma rehabiliteringsperioder

    Den sändande hälsocentralen eller en tjänsteinnehavare som kommunen har utsett prövar huruvida en gemensam rehabiliteringsperiod behövs och är ändamålsenlig. Samma instans fattar beslutet om rehabilitering. Syftet med en gemensam rehabiliteringsperiod är att förbättra resultatet av frontveteranens rehabilitering och främja veteranens förmåga att klara sig hemma, bland annat genom att stödja makans/makens välbefinnande.

    Att makan eller maken deltar i rehabiliteringen innebär inte att veteranens rehabiliteringsperiod förkortas. Den instans som fattar rehabiliteringsbeslutet bedömer längden på, behovet av och ändamålsenligheten hos en gemensam rehabiliteringsperiod. Villkoret för en gemensam rehabiliteringsperiod är att båda makarna enhälligt önskar en sådan.

  • Dagrehabilitering

    Per kalenderår kan frontveteraner få dagrehabilitering enligt följande:

    Dagrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass III och maka/make: Högst 10 dagar per kalenderår
    Dagrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass I och II och maka/make: Högst 20 dagar per kalenderår

    Makans/makens rehabiliteringsperiod får inte vara längre än frontveteranens.

    Syftet med gemensamma rehabiliteringsperioder

    Den sändande hälsocentralen eller en tjänsteinnehavare som kommunen har utsett prövar huruvida en gemensam rehabiliteringsperiod behövs och är ändamålsenlig. Samma instans fattar beslutet om rehabilitering. Syftet med en gemensam rehabiliteringsperiod är att förbättra resultatet av frontveteranens rehabilitering och främja veteranens förmåga att klara sig hemma, bland annat genom att stödja makans/makens välbefinnande.

    Att makan eller maken deltar i rehabiliteringen innebär inte att veteranens rehabiliteringsperiod förkortas. Den instans som fattar rehabiliteringsbeslutet bedömer längden på, behovet av och ändamålsenligheten hos en gemensam rehabiliteringsperiod. Villkoret för en gemensam rehabiliteringsperiod är att båda makarna enhälligt önskar en sådan.

  • Öppenvårdsrehabilitering

    Maken eller makan har inte rätt till öppenvårdsrehabilitering.

    Om frontveteranen har en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan kan rehabilitering beviljas enligt följande:

    Öppenvårdsrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass III: Högst 20 behandlingstillfällen per kalenderår
    Öppenvårdsrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass I och II: Högst 30 behandlingstillfällen per kalenderår

    Öppenvårdsrehabilitering kan till exempel ordnas på följande sätt:

    • Frontveteraner i funktionsduglighetsklass III:
      Öppenvårdsrehabilitering i serier på 2 x 10 behandlingstillfällen
    • Frontveteraner i funktionsduglighetsklass I och II:
      Öppenvårdsrehabilitering i serier på 3 x 10 eller 2 x 15 behandlingstillfällen

    Rehabiliteringsperiodernas längd fastställs i förordningen om rehabilitering av frontveteraner.

    Ansökningsblanketter och information om resekostnader finns i fliken Ansökan.

  • Tjänster som stöder boende hemma

    Syftet med de tjänster som stöder frontveteranens boende i hemmet är att ge ett mångsidigt stöd så att hen klarar sig hemma. Anslaget används för tjänster som stödjer frontveteranens förmåga att klara sig självständigt och för att ersätta de kostnader som dessa tjänster föranleder.
    Tjänsterna ska basera sig på en kartläggning av servicebehovet. Frontveteranens inkomster behöver inte redas ut, utan det är behovet av service som avgör.

    Kommunen är den instans som bär ansvaret för att ordna tjänster som stöder frontveteranens hemmaboende. Kommunen kan producera tjänsterna själv eller skaffa dem av en valfri serviceproducent. Tjänsterna kan även ordnas genom servicesedlar. Användningen av servicesedlar förutsätter att frontveteranen själv eller med hjälp av en närstående kan skaffa tjänsterna med hjälp av servicesedlar.

    Om anslaget räcker till kan även en frontveteran som bor på serviceboende eller på effektiverat serviceboende få tjänster som stöder hemmaboende. Dessa kan till exempel vara städ-, måltids-, transport- eller omsorgstjänster. Hyra, el- och vattenavgifter ersätts inte. Även en frontveteran som bor på ett grupphem eller i hemvård kan få tjänster som stöder hemmaboende.

    Intervallvård är anstaltsvård och ersätts inte.

    Tjänster som stöder frontveteranens hemmaboende

    Tjänster Ersätts Ersätts inte
    Måltidsservice Måltidsservice, lunchkuponger Matinköp
    Hemservise och hemvård Badningsservice, städ- och klädvårdstjänster, hemsjukvård, fotvård, terminalvård hemma Inköp av lakan och handdukar mm. skönhetstjänster, fysikalisk vård, massage (öppen rehabilitering), läkemedel, terminalvård på anstalt, administrativa kostnader
    Gårdsarbete Klippning av gräsmatta, snöskottning, rengöring av rännor, vedhuggning (enda uppvärmningssätt) Gårdens och trädgårdens uppehålls/reparationsarbeten, materialkostnader
    Hjälpmedel Installering av stödräcken, slänt till trappa, borttagning av golvtrösklar Glasögon, tandvård, besök till tandhygienist, hörapparater och andra motsvarande hjälpmedel. Sitthissar som kan installeras i trappuppgångar. Sådana hjälpmedel som kan fås av kommunens hjälpmedelsuthyrning.
    Transporttjänster Uträttande av ärenden Resekostnader som uppkommer i samband med hälsovård som FPA ersätter. Kostnader p.g.a. färdtjänst i enlighet med lagen om service och stöd på grund av handikapp.
    Andra tjänster Trygghetstelefoner, fördelning av mediciner som sker på apoteket, tjänster gällande uträttande av ärenden, butikstjänster och tjänster gällande följeslagare. Renoverings och ändringsarbeten i hemmet, t.ex. köks-, bastu-, badrumsrenovering, målande av in- och utsidan av lägenheten, hyra-, el- och vattenräkning, tömning av avloppsbrunn, skaffande av sitthiss till trappuppgången. För större ändringsarbeten kan ansökas om bidrag från ARA (Finansierings- och utvecklingscentralen för boende)
    Rekreationsutflykter och dagverksamhet Transporter, mat- och kaffeservering, följeslagarens resekostnader Följeslagarens matkostnader
    Stöd för närståendevård Närståendevårdarens vårdarvode samt pensions- och olycksfallsförsäkringsskyddskostnader, frontveteranens vårddygnskostnader under närståendevårdarens lediga dagar Närståendevårdarens extra lediga dagar
    Stödd rehabilitering i hemmet Sådant som stöder den fysiska funktionsförmågan, utomhusvistelser, matlagning eller bakning hemma tillsammans med veteranen, tidningsläsande eller andra vardagliga sysslor. Verksamheten ska vara planerad och ske tillsammans med hemvårdens arbetare. Köp av mat, tidningar eller annat dylikt.

  • Frontunderstöd till utländska frivilliga frontveteraner

    Frontunderstöd kan beviljas till en utländsk frivillig frontsoldat som

    • frivilligt har deltagit i Finlands krig och som
    • är fast bosatt i Ryssland, Estland eller på annat håll i före detta Sovjetunionen och lever under svåra ekonomiska förhållanden.

    Frontunderstödet kan även beviljas till:

    Frontunderstödet kan även beviljas till frivilliga som inte har ansökt om frontsoldattecknet för utländska frivilliga, men som uppfyller kraven för beviljande av detta tecken.

    Beloppet på ersättningen

    Understödet år 2021 är en engångsersättning på 2 000 euro.

    Ansökan

    Ansökan om understödet ska göras före utgången av 2021.

    Ansökan om frontunderstöd kan göras hos Statskontoret på följande blankett:

    Ansökningsblankett för frontunderstöd till frivilliga som bor i Finland (på finska) >
    Ansökningsblankett för frontunderstöd till frivilliga som bor utomlands (på finska) >

  • Rehabilitering av frontveteraner som bor utomlands

    Frontveteraner som bor utomlands kan få rehabilitering antingen i det land där de bor eller i Finland. En frontveteran kan emellertid få rehabilitering i Finland endast i det fall att hans hälsotillstånd tillåter resa.

    Slutenvårdsrehabilitering kan ges i Pärnu i Estland och i Sudbury i Kanada.
    Dagrehabilitering kan ges i Sudbury i Kanada.
    Öppenvårdsrehabilitering (till exempel fysikalisk behandling) kan ges i frontveteranens bosättningsland.

    Ansökan om rehabilitering, frontveteran

    Frontveteraner som inte är fast bosatta i Finland ska ansöka om rehabilitering hos Statskontoret på följande blankett: Rehabilitering för frontveteraner

    Rehabiliteringsformer

    Frontveteraner som bor utomlands kan varje kalenderår beviljas slutenvårdsrehabilitering enligt följande:

    slutenvårdsrehabilitering (funktionsduglighetsklass III) Högst 10 dygn per kalenderår
    Slutenvårdsrehabilitering för frontveteraner med en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan (funktionsduglighetsklass I eller II) 2–4 veckor per kalenderår om det är ändamålsenligt med tanke på målen med rehabiliteringen

    Öppenvårdsrehabilitering kan ges frontveteraner enligt följande:

    Dagrehabilitering Högst 10 dagar per kalenderår
    Annan öppenvårdsrehabilitering Högst 20 behandlingstillfällen per kalenderår

    Om frontveteranen har en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan kan Statskontoret bevilja

    Dagrehabilitering 20 dagar per kalenderår
    Annan öppenvårdsrehabilitering Högst 30 behandlingstillfällen per kalenderår

    Rehabiliteringsperiodernas längd fastställs i förordningen om rehabilitering av frontveteraner.

    Rehabilitering av frontveteraner som bor utomlands och deras makor/makar

    Frontveteraner och deras makor/makar som bor utomlands kan få slutenvårdsrehabilitering i det land där de bor. Dessutom kan utomlands bosatta frontveteraner få öppenvårdsrehabilitering (till exempel fysikalisk vård). Makorna/makarna har inte rätt till öppenvårdsrehabilitering och dagrehabilitering.

    Slutenvårdsrehabilitering kan ges i Pärnu i Estland och i Sudbury i Kanada.

    En frontveterans maka/make har möjlighet att delta i slutenvårdsrehabilitering på samma inrättning enligt följande:

    Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass III Samtidigt med frontveteranen på samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 7 dygn
    Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass I eller II Samtidigt med frontveteranen på samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 14 dygn

    Ansökan om rehabilitering, maka/make

    Rehabilitering ska sökas hos Statskontoret med följande blankett: Ansökningsblankett för rehabilitering av frontveteran och maka/make som bor utomlands (på finska) >

    I Sudbury i Kanada

    Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass III Samtidigt som frontveteranen på samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 10 dygn

    Resekostnader

    Folkpensionsanstalten ersätter resekostnader för rehabilitering enligt det billigaste färdsättet. I fråga om resor från utlandet kan kostnaderna för en tur- och returresa betalas genast efter avslutad rehabilitering, om frontveteranen företer en tillräcklig utredning över resekostnaderna (till exempel en tur- och returbiljett). Folkpensionsanstaltens byrå avgör på vilket sätt ersättningen betalas, antingen kontant eller till det bankkonto som har uppgetts.

    Var ansöker man om ersättning?

    Utomlands bosatta veteraner som har deltagit i rehabilitering i Finland kan ansöka om reseersättning på vilken som helst av Folkpensionsanstaltens byråer. Veteraner som har deltagit i rehabilitering utomlands ska skicka en ansökan om ersättning för resekostnaderna till Folkpensionsanstaltens byrå i Karis.

    Reseräkningarna skickas till adressen:
    Folkpensionsanstalten, Karis, PB 44, 10301 KARIS, Finland