Statskontoret ordnade måndagen den 4 maj ett avslutningsseminarium för utvecklingsprojektet för statens bokslut. I seminariet deltog medarbetare vid Statskontoret som medverkat i projektet samt företrädare för statens affärsverk och Palkeet. Under tillfället delade deltagarna med sig av erfarenheter och lärdomar från projektet, och tack framfördes till alla som deltagit i det lyckade och omfattande utvecklingsarbetet.

Målet var tillförlitliga och öppna bokslutsuppgifter

Biträdande direktör Riitta Rosenberg öppnade tillfället. I sitt anförande betonade hon den exceptionellt engagerade och yrkeskunniga personalen.

”Jag har varit mycket glad över att få stödja detta projekt och på nära håll följa det så kallade avgörande ögonblicket våren 2026. Det här året har varit viktigt för mig. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som är här för ert hårda arbete, de otaliga projektmötena och alla arbetstimmar. Ni har genomfört en mycket betydande förändring och arbetat för att säkerställa att bokslutsuppgifterna är tillförlitliga och öppna. Tack vare resultaten av utvecklingsarbetet kan statsrådet, riksdagen och den bredare allmänheten bilda sig en mer heltäckande helhetsbild av statsfinanserna.”

Generaldirektör Liisa Räsänen lyfte i sin videohälsning till seminariet fram lyckade resultat från projekttiden. Inom projektet utvecklades kompetensen i stor omfattning både på individ- och organisationsnivå. Samarbetet mellan organisationerna inom statsförvaltningen stärktes, och de nätverk som skapades stöder utvecklingen också i framtiden.

Kvaliteten på den ekonomiska information som produceras om helheten inom statsfinanserna förbättrades. ”Projektets framgångar vittnar om det långsiktiga arbete som mycket kompetenta experter har utfört under flera års tid.”

Direktör Jaakko Eskola vid Statens revisionsverk lyfte i sitt anförande fram att utvecklingsarbetet kring bokslutsrapporteringen är en investering i att öka den gemensamma förståelsen. I projektet har man utvecklat en gemensam uppfattning om vad helheten bestående av budgetekonomin, fondekonomin och affärsverkens ekonomi innebär.

”I utvecklingsarbetet har det behövts många olika typer av yrkeskompetens: kunnande inom bokföring och koncernredovisning, men framför allt förmågan att samordna olika synsätt för att skapa enhetliga och jämförbara beräkningar av statsfinanserna.”

Samarbetet lyckades och budgeten underskreds

Finansministeriet tillsatte utvecklingsprojektet för statens bokslut i slutet av 2022 och projektet avslutas i slutet av maj 2026. Projektgruppen vid Statskontoret och Palkeet utförde ett omfattande definitionsarbete som gällde de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna.

De sammanställda kalkylerna ger en mer heltäckande helhetsbild av statsfinanserna och ökar transparensen i rapporteringen om statsfinanserna. Kalkylerna bildas genom att sammanställa bokföringsuppgifterna för statens budgetekonomi, statliga fonder utanför budgeten samt statens affärsverk.

Målet med projektet var också att bredda helhetsbilden av statsfinanserna genom att utveckla koncernkalkyler som omfattar den helhet som staten och statsägda bolag bildar.

Utvecklingsarbetet genomfördes i samarbete med statens affärsverk, fonderna och de ministerier som styr affärsverken. Samarbetet med de olika intressentgrupperna fungerade utmärkt och stämningen var god under hela arbetet. Dessutom deltog Statskontoret aktivt i det lagberedningsarbete som leddes av finansministeriet.

De sammanställda kalkylerna över statsfinanserna upprättades vid Statskontoret för första gången för år 2025 i mars 2026. Målen uppnåddes enligt tidtabellen och budgeten underskreds.

Mer omfattande och transparent rapportering

Betydelsen av statsfinanserna utanför budgetekonomin har ökat gradvis. Staten har organiserat sin verksamhet så att en del av de uppgifter som staten tidigare skötte har överförts utanför statens budgetekonomi. Dessutom förvaltar statliga fonder utanför budgeten betydande tillgångar. Statens bokslutsrapportering har dock tidigare endast omfattat statens budgetekonomi.

Bland annat riksdagens revisionsutskott[1] och Statens revisionsverk[2] har tidigare lyft fram att rapporteringen om statsfinanserna inte har varit tillräcklig för att ge en transparent och heltäckande bild av statsfinanserna som helhet eller för att åstadkomma en helhetsstyrning av statsfinanserna.

Den utredning om behovet och genomförandet av statens koncernkalkyler som tillsattes 2019 hade till uppgift att ta fram en helhetsbedömning av informationsbehoven i fråga om koncerninformation och att utarbeta en preliminär plan för genomförandefasen i utvecklingsarbetet. Centrala informationsbehov för intressentgrupperna var information om statens tillgångar, skulder och ansvar som helhet. Målet uppnåddes, och en mer omfattande helhetsbild av den ekonomiska ställningen presenteras i bokslutet för 2025.

Mer information:
Riitta Rosenberg, biträdande direktör, tfn 0295 502 219, riitta.rosenberg(at)statskontoret.fi

[1]Publikation 1/2016, Riksdagens budget- och tillsynsbefogenheter 1990–2020
[2]Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2016

Text: Veera Mäki

Titta på generaldirektör Liisa Räsänens videohälsning från seminariet. Du kan välja svensk textning via inställningsikonen under Textning → svenska.