Från och med den 1 november 2019 blev frontveteranernas tjänster som stöder boendet i hemmet lagstadgade. Efter ändringen av lagen kommer frontveteranernas och krigsinvalidernas hemtjänster att vara identiska i innehåll och omfattning. Den aktuella anvisningen finns på fliken Anvisningar till kommuner.
Det kom inga förändringar i rehabiliteringen av frontveteraner.
-
Allmänt om tjänsten
En frontveteran är en person som har deltagit i Finlands krig åren 1939–1944 och som har tilldelats frontmanna-, fronttjänst- eller fronttecken. Man kan inte längre ansöka om dessa tecken. Det är i regel kommunerna som ordnar de tjänster som hör till frontveteranerna.
Statskontoret delar årligen ut anslag till välfärdsområdena för rehabilitering och hemservice. Rehabiliteringsanslaget fördelas i relation till antalet veteraner som bor i välfärdsområdet. Gällande anslaget för frontveteranernas tjänster som stöder boendet i hemmet skall välfärdsområdet själv uppskatta behovet av anslag för det kommande året. Statskontoret utbetalar det uppskattade beloppet åt välfärdsområdet i januari.
Tjänster för krigsinvalider, det vill säga personer som har skadats i krig, ordnas på annat sätt.
Frontveteranernas rehabilitering regleras i Lag om rehabilitering av frontveteraner. Lagen gäller inte s.k. krishanteringsveteraner.
Begränsningar i rätten till rehabilitering
Rätten till rehabilitering enligt lagen om rehabilitering av frontveteraner är sekundär i förhållande till lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48), trafikförsäkringslagen (460/2016), lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) eller en tidigare lag som motsvarar dessa. Den sökandes möjligheter att få rehabilitering med stöd av dessa lagar ska först utredas.
Rehabiliteringen är kostnadsfri för frontveteranen och hens make/maka. Även frontveteranens maka/make kan delta i slutenvårds- och dagrehabilitering, men hen har inte rätt till öppenvårdsrehabilitering.
Tilläggsinformation:
Kundtjänst tfn. 0295 50 3070
soveinfo@valtiokonttori.fi -
Slutenvårdsrehabilitering
Per kalenderår kan frontveteraner få slutenvårdsrehabilitering enligt följande:
Slutenvårdsrehabilitering (funktionsduglighetsklass III): Högst 10 dygn per kalenderår Slutenvårdsrehabilitering för frontveteraner med en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan (funktionsduglighetsklass I eller II): 2–4 veckor per kalenderår om det är ändamålsenligt med tanke på målen med rehabiliteringen Rehabilitering av frontveteraner och deras makor/makar
En frontveterans maka/make har möjlighet att delta i slutenvårdsrehabilitering tillsammans med frontveteranen på samma inrättning enligt följande:
Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass III: Samtidigt som frontveteranen vid samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst tio dygn. Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass I eller II: Samtidigt som frontveteranen vid samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 14 dygn. En gemensam rehabiliteringsperiod för frontveteranen och frontveteranens maka eller make kan till exempel ordnas på följande sätt:
Funktionsduglighetsklass III: Frontveteranen 10 dygn Makan/maken samtidigt högst 10 dygn Funktionsduglighetsklass I eller II: Frontveteranen högst 4 veckor Makan/maken samtidigt högst 2 veckor Makans/makens rehabiliteringsperiod får inte vara längre än frontveteranens.
Syftet med gemensamma rehabiliteringsperioder
Den sändande hälsocentralen eller en tjänsteinnehavare som välfärdsområdet har utsett prövar huruvida en gemensam rehabiliteringsperiod behövs och är ändamålsenlig. Samma instans fattar beslutet om rehabilitering. Syftet med en gemensam rehabiliteringsperiod är att förbättra resultatet av frontveteranens rehabilitering och främja veteranens förmåga att klara sig hemma, bland annat genom att stödja makans/makens välbefinnande.
Att makan eller maken deltar i rehabiliteringen innebär inte att veteranens rehabiliteringsperiod förkortas. Den instans som fattar rehabiliteringsbeslutet bedömer längden på, behovet av och ändamålsenligheten hos en gemensam rehabiliteringsperiod. Villkoret för en gemensam rehabiliteringsperiod är att båda makarna enhälligt önskar en sådan.
-
Dagrehabilitering
Per kalenderår kan frontveteraner få dagrehabilitering enligt följande:
Dagrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass III och maka/make: Högst 10 dagar per kalenderår Dagrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass I och II och maka/make: Högst 20 dagar per kalenderår Makans/makens rehabiliteringsperiod får inte vara längre än frontveteranens.
Syftet med gemensamma rehabiliteringsperioder
Den sändande hälsocentralen eller en tjänsteinnehavare som välfärdsområdet har utsett prövar huruvida en gemensam rehabiliteringsperiod behövs och är ändamålsenlig. Samma instans fattar beslutet om rehabilitering. Syftet med en gemensam rehabiliteringsperiod är att förbättra resultatet av frontveteranens rehabilitering och främja veteranens förmåga att klara sig hemma, bland annat genom att stödja makans/makens välbefinnande.
Att makan eller maken deltar i rehabiliteringen innebär inte att veteranens rehabiliteringsperiod förkortas. Den instans som fattar rehabiliteringsbeslutet bedömer längden på, behovet av och ändamålsenligheten hos en gemensam rehabiliteringsperiod. Villkoret för en gemensam rehabiliteringsperiod är att båda makarna enhälligt önskar en sådan.
-
Öppenvårdsrehabilitering
Maken eller makan har inte rätt till öppenvårdsrehabilitering.
Om frontveteranen har en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan kan rehabilitering beviljas enligt följande:
Öppenvårdsrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass III: Högst 20 behandlingstillfällen per kalenderår Öppenvårdsrehabilitering för frontveteraner i funktionsduglighetsklass I och II: Högst 30 behandlingstillfällen per kalenderår Öppenvårdsrehabilitering kan till exempel ordnas på följande sätt:
- Frontveteraner i funktionsduglighetsklass III:
Öppenvårdsrehabilitering i serier på 2 x 10 behandlingstillfällen - Frontveteraner i funktionsduglighetsklass I och II:
Öppenvårdsrehabilitering i serier på 3 x 10 eller 2 x 15 behandlingstillfällen
Rehabiliteringsperiodernas längd fastställs i förordningen om rehabilitering av frontveteraner.
Ansökningsblanketter och information om resekostnader finns i fliken Ansökan.
- Frontveteraner i funktionsduglighetsklass III:
-
Tjänster som stöder boende hemma
Syftet med de tjänster som stöder frontveteranens boende i hemmet är att ge ett mångsidigt stöd så att hen klarar sig hemma. Anslaget används för tjänster som stödjer frontveteranens förmåga att klara sig självständigt och för att ersätta de kostnader som dessa tjänster föranleder.
Tjänsterna ska basera sig på en kartläggning av servicebehovet. Frontveteranens inkomster behöver inte redas ut, utan det är behovet av service som avgör.Välfärdsområdet är den instans som bär ansvaret för att ordna tjänster som stöder frontveteranens hemmaboende. Välfärdsområdet kan producera tjänsterna själv eller skaffa dem av en valfri serviceproducent. Tjänsterna kan även ordnas genom servicesedlar. Användningen av servicesedlar förutsätter att frontveteranen själv eller med hjälp av en närstående kan skaffa tjänsterna med hjälp av servicesedlar.
Tjänster som stöder boende i hemmet skall beviljas även åt en frontveteran som får boendeservice och bor på familjeboende. Dessa kan till exempel vara städ-, måltids-, transport- eller omsorgstjänster. Hyra, el- och vattenavgifter ersätts inte.
Tjänster som stöder frontveteranens hemmaboende Tjänster Ersätts Ersätts inte Måltidsservice Måltidsservice, lunchkuponger, mellanmålspåse, transportkostnader för inköp Matinköp Hemservise och hemvård Badningsservice, städ- och klädvårdstjänster, hemsjukvård, fotvård hemma, terminalvård hemma Inköp av lakan och handdukar mm. skönhetstjänster, fysikalisk vård, massage (öppen rehabilitering), läkemedel, terminalvård på anstalt, administrativa kostnader Gårdsarbete Klippning av gräsmatta, snöskottning, rengöring av rännor, vedhuggning. Gårdens och trädgårdens uppehålls/reparationsarbeten, materialkostnader Hjälpmedel Installering av stödräcken, slänt till trappa, borttagning av golvtrösklar Glasögon, tandvård, besök till tandhygienist, hörapparater och andra motsvarande hjälpmedel. Sitthissar som kan installeras i trappuppgångar. Transporttjänster Uträttande av ärenden Resekostnader som uppkommer i samband med hälsovård som FPA ersätter. Kostnader p.g.a. färdtjänst i enlighet med lagen om service och stöd på grund av handikapp. Andra tjänster Trygghetstelefoner, fördelning av mediciner som sker på apoteket, tjänster gällande uträttande av ärenden, butikstjänster och tjänster gällande följeslagare. Hårklippning hemma. Renoverings och ändringsarbeten i hemmet, t.ex. köks-bastu-badrumsrenovering, målande av in- och utsidan av lägenheten, hyra-, el- och vattenräkning, tömning av avloppsbrunn, skaffande av sitthiss till trappuppgången. För större ändringsarbeten kan ansökas om bidrag från Miljöministeriet (Finansierings- och utvecklingscentralen för boende). Rekreationsutflykter och dagverksamhet Transporter, mat- och kaffeservering, följeslagarens resekostnader Följeslagarens matkostnader Stöd för närståendevård Närståendevårdarens vårdarvode samt pensions- och olycksfallsförsäkringsskyddskostnader, frontveteranens vårddyngskostnader under närståendevårdarens lagstadgade lediga dagar Närståendevårdarens extra lediga dagar Stödd rehabilitering i hemmet Sådant som stöder den fysiska funktionsförmågan, utomhusvistelser, matlagning eller bakning hemma tillsammans med veteranen, tidningsläsande eller andra vardagliga sysslor. Verksamheten ska vara planerad och ske tillsammans med hemvårdens arbetare Köp av livsmedel, tidningar eller annat dylikt.
-
Rehabilitering av frontveteraner som bor utomlands
Frontveteraner som bor utomlands kan få rehabilitering antingen i det land där de bor eller i Finland. En frontveteran kan emellertid få rehabilitering i Finland endast i det fall att hans hälsotillstånd tillåter resa.
Ansökan om rehabilitering, frontveteran
Frontveteraner som inte är fast bosatta i Finland ska ansöka om rehabilitering hos Statskontoret på följande blankett: Rehabilitering för frontveteraner
Rehabiliteringsformer
Frontveteraner som bor utomlands kan varje kalenderår beviljas slutenvårdsrehabilitering enligt följande:
slutenvårdsrehabilitering (funktionsduglighetsklass III) Högst 10 dygn per kalenderår Slutenvårdsrehabilitering för frontveteraner med en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan (funktionsduglighetsklass I eller II) 2–4 veckor per kalenderår om det är ändamålsenligt med tanke på målen med rehabiliteringen Öppenvårdsrehabilitering kan ges frontveteraner enligt följande:
Dagrehabilitering Högst 10 dagar per kalenderår Annan öppenvårdsrehabilitering Högst 20 behandlingstillfällen per kalenderår Om frontveteranen har en skada eller sjukdom som sänker funktionsförmågan kan Statskontoret bevilja
Dagrehabilitering 20 dagar per kalenderår Annan öppenvårdsrehabilitering Högst 30 behandlingstillfällen per kalenderår Rehabiliteringsperiodernas längd fastställs i förordningen om rehabilitering av frontveteraner.
Rehabilitering av frontveteraner som bor utomlands och deras makor/makar
Frontveteraner och deras makor/makar som bor utomlands kan få slutenvårdsrehabilitering i det land där de bor. Dessutom kan utomlands bosatta frontveteraner få öppenvårdsrehabilitering (till exempel fysikalisk vård). Makorna/makarna har inte rätt till öppenvårdsrehabilitering och dagrehabilitering.
En frontveterans maka/make har möjlighet att delta i slutenvårdsrehabilitering på samma inrättning enligt följande:
Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass III Samtidigt med frontveteranen på samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 7 dygn Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass I eller II Samtidigt med frontveteranen på samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 14 dygn Ansökan om rehabilitering, maka/make
Rehabilitering ska sökas hos Statskontoret med följande blankett: Ansökningsblankett för rehabilitering av frontveteran och maka/make som bor utomlands (på finska) >
Maka/make till en frontveteran i funktionsduglighetsklass III Samtidigt som frontveteranen på samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 10 dygn Resekostnader
Folkpensionsanstalten ersätter resekostnader för rehabilitering enligt det billigaste färdsättet. I fråga om resor från utlandet kan kostnaderna för en tur- och returresa betalas genast efter avslutad rehabilitering, om frontveteranen företer en tillräcklig utredning över resekostnaderna (till exempel en tur- och returbiljett).
Reseräkningarna skickas till adressen:
FPA, PB 10, 00056 FPA
-
Ansökningsanvisningar och reseersättningar
Ansökan om rehabilitering
Rehabilitering av frontveteraner ansöks från behörig verksamhetsenhet i det egna välfärdsområdet (i praktiken oftast hälsocentralen). Blanketter fås på välfärdsområdets hälsocentraler.
Ansökan om rehabilitering görs av frontveteranen eller av en person som har utsetts av frontveteranen, även för makans eller makens del. Även en anhörig eller social- och hälsovårdsmyndigheterna kan göra en skriftlig ansökan på frontveteranens vägnar.
Bilagor till ansökan
En bedömning av frontveteranens behov av service räcker för att få rehabilitering. Ett läkarutlåtande ska skaffas om frontveteranens hälsotillstånd kräver eller om funktionsduglighetsklassen inte har fastställts eller om den måste fastställas på nytt.
Ett läkarutlåtande ska även fogas till makans eller makens ansökan. Utlåtandet får inte vara äldre än ett år.
Resekostnader
Frontveteraner kan ansöka om ersättning för resekostnader som har föranletts av rehabilitering från Folkpensionsanstalten.
Vid användning av taxi ska taxin alltid beställas via FPA:s regionala servicenummer, annars ersätter FPA inte resekostnaderna.
Till frontveteranen som genomgår rehabilitering och en maka eller make som tillsammans med veteranen har deltagit i rehabiliteringen betalar FPA de nödvändiga resekostnaderna i sin helhet.
När frontveteranen ansöker om reseersättning från FPA ska hen uppvisa:
- en betalningsförbindelse för rehabilitering eller en kopia av beslutet om godkännande från kommunen
- en utredning över deltagande i rehabilitering (utredningen kan till exempel göras med FPA:s blankett).
-
Ansökningsblanketter
-
Sökande av ändring
Det är inte möjligt att överklaga beslut av Statskontoret, det behöriga kommunala organet (tidigare hälsovårdsnämnden) och Folkpensionsanstalten. Ett undantag är beslut om resekostnader i anslutning till rehabilitering (10 § 3 mom. i lagen om rehabilitering av frontveteraner).
Om ett ärende som ska behandlas av ett organ har delegerats till en tjänsteman för avgörande, kan beslutet inte överklagas genom besvär. Tjänstemannen är dock skyldig att föra ärendet till avgörande av det delegerande organet, om den som är missnöjd med beslutet skriftligt kräver detta inom 14 dagar från delgivningen av beslutet.
Till beslutet om rehabilitering ska fogas anvisningar som redogör för vad den som är missnöjd med beslutet ska göra för att få ärendet omprövat.
-
Lagstiftning
