År 2020 stannade i vårt minne som coronaåret. I mitten av mars övergick Statskontoret till att arbeta under undantagsförhållanden på samma sätt som hela statsförvaltningen och detta har sedan dess även präglat ledningen av Statskontoret. Statskontoret tog i bruk en ledningsmodell för kristid i mitten av mars, den avvecklades efter mitten av juni och därefter fortsatte man med en modell som innehåller omfattande distansarbete.

Coronakrisen medförde betydande konsekvenser för hållbarheten och statsskulden i den finländska offentliga ekonomin. I mars började staten öka sin kassabuffert med en betydande tilläggsupplåning. Budgetstatens nettoupplåning svällde till slut till 18,3 miljarder euro 2020.

På grund av pandemin gjordes en sammanfattande analys av statsfinansernas månadsrapportering för ministeriets bruk och under våren följde man intensivt upp statens betalningsrörelse.

Coronakrisen påverkade på ett betydande sätt uppgifterna inom sektorn Medborgartjänster. Våren fick Statskontoret i uppdrag att delta i beredningen av en lag om temporära kostnadsstöd för företag och bereda sig på att verkställa den vid Statskontoret. För att producera servicen skapades på kort tid funktioner för e-tjänster, tjänsteproduktion och rapportering i Statskontorets miljö och man satte samman en verkställande organisation dit 75 visstidsanställda tjänstemän rekryterades och introducerades. Beredningen av verkställandet lyckades utmärkt och Statskontoret började behandla kostnadsstöden i juli 2020 och största delen av de cirka 12 900 ansökningarna hade behandlats i september 2020. I slutet av året genomfördes på motsvarande sätt beredningen av kostnadsstöd 2 som ett nytt uppdrag och tjänsten öppnades före julen 2020.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2020 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2020 (på finska)

År 2021 stannade i vårt minne som det andra coronaåret. Statskontoret fortsatte det omfattande distansarbetet och det fanns försök att gå mot det normala, men man var tvungen att anpassa sig till att pandemin fortsatte. Som helhet flöt Statskontorets verksamhet mycket bra med tanke på såväl verksamhetsmålen, kundnöjdheten som personalnöjdheten.

Tillväxten i Finlands bruttonationalprodukt accelererade till 3,4 procent 2021 efter en måttlig minskning på 2,9 procent året innan. Trots den snabba återhämtningen hotades den ekonomiska bilden av att coronaviruspandemin förvärrades i slutet av 2021, den geopolitiska situationen och förändringarna i den globala inflationsmiljön och penningpolitiken. Risken är att rörelseutrymmet inom finanspolitiken minskar och att kostnaderna för skuldhanteringen ökar under de kommande åren. Statens budgeterade bruttoupplåningsbelopp för 2021 var 36 miljarder euro, varav nettoupplåningen var 11,6 miljarder euro. Statens utgifter täcktes och en tillräcklig likviditet tryggades genom 8 miljarder euro mindre nettoupplåning än budgeterat, delvis tack vare en bättre ekonomisk utveckling än väntat. Effekterna av coronapandemin ökade också arbetsbördan i anslutning till rådgivningen och förvaltningen av statens direkta utlåning samt räntestöds- och borgensstocken. Merarbete har också orsakats av en del stora lånekunders ekonomiska svårigheter.

Den fortsatta coronakrisen ledde till att Statskontoret fick i uppdrag att fortsätta betala kostnadsstöd, ersättning för stängning och evenemangsgarantin som betalas med stöd av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag i flera olika skeden. År 2021 betalades sammanlagt 780 miljoner euro i kostnadsstöd.  Utbetalningen av företagsstödet lyckades bra och man fick bra respons på hur snabbt verkställandet gick och om den smidiga kundservicen, kommunikationen och rapporteringen om stöden. Vid sidan av genomförandet av kostnadsstödet har man lyckats främja digitaliseringen, men på grund av kostnadsstöden har det gått långsammare än vad man ursprungligen hade för avsikt.

I Kommunekonomins tjänst lyckades man ta emot och rapportera e ekonomiska uppgifter kommunerna lämnade in och man började förbereda sig för behandlingen av välfärdsområdenas uppgifter. Utvecklingen av koncernredovisningen framskred betydligt och produktionen av tjänsten Suomi.fi-betalningar konkurrensutsattes. Projektet Företagets digitala ekonomi, där vi är en aktör, inleddes.

Statskontoret deltog i finansministeriets projekt för att utveckla och digitalisera statsunderstödsverksamheten. Statskontoret fick som ny lagstadgad uppgift att producera webbtjänster för dem som ansöker om och de som beviljas statsunderstöd samt de myndigheter som beviljar understöd. I helheten ingår tre webbtjänster: Administreraunderstod.fi, Sokundertod.fi och Granskaunderstod.fi. I fråga om projektet Statsunderstödstjänster organiserades den enhet som genomför projektet och datasystemetets ägarskap överfördes till Statskontoret. En ny uppgift var också att upphandla en kanal för anmälan om missbruk i enlighet med EU-direktivet och att under året genomföra uppgifter i anslutning till övervakningen och rapporteringen av EU:s stimulansfond med en ytterst strikt och kritisk tidtabell.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2021 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2021 (på finska)

År 2022 gick till minnet i Europa som det första krigsåret då man återhämtade sig från coronaviruset. Som helhet flöt Statskontorets verksamhet mycket bra iden svåra verksamhetsmiljön med tanke på såväl verksamhetsmålen, kundnöjdheten som personalnöjdheten.

Utsikterna för världsekonomin har varit dystra under hela 2022 då Rysslands anfallskrig och energikrisen i Europa fortsatte. Inflationen har fortsatt exceptionellt snabbt. Utsikterna för euroområdet är svåra på grund av energikrisen och konsumenternas rekordsvaga förtroende. Centralbankerna har skärpt sin penningpolitik för att förhindra att inflationen sprids och att en allt snabbare spiral med pris- och kostnadsökningar uppstår. Den allt strängare penningpolitiken har höjt räntorna överlag och ökat den allmänna osäkerheten på finansmarknaden.

Upprepade kriser har lämnat spår efter sig i statens ansvar och risker. Såväl nominellt som i förhållande till ekonomins storlek har statsskulden ökat betydligt under det senaste dryga decenniet. År 2008 hade staten en skuld på 54 miljarder euro, vilket motsvarar 28 procent av totalproduktionen. År 2022 tog staten 12,7 miljarder euro i ny skuld, vilket höjde skuldbeloppet till 140 miljarder euro.

Coronakrisens ekonomiska konsekvenser och uppkomsten av en energikris ledde till att Statskontoret under 2022 fick i uppdrag att verkställa kostnadsstöd 5 och 6, ersättning för stängningen, de fasta kostnaderna som inte täcktes samt bränslestödet. Sammanlagt cirka 26 600 ansökningar om ovan nämnda stöd togs emot och totalt betalades cirka 260 miljoner euro ut i stöd. Vid sidan av genomförandet av kostnadsstöden har man också lyckats främja digitaliseringen av många ersättningsslag.

Den långsiktiga och omfattande utvecklingen av statens ekonomiförvaltning fortsatte inom projektet Företagets digitala ekonomi, beredskapen för Peppol-uppgifter och statens upphandlingsverksamhet. Samtidigt har man sörjt för upprättandet av det statliga bokslutet, styrningen av ekonomiförvaltningen och utvecklandet av koncernredovisningen. Inom arbetslivstjänsterna publicerades webbplatsen Valoa och helheten Levande i ekosystem, båda som en del av helheten Valtiolla.fi. Statsförvaltningen har fått anvisningar för utarbetandet av ämbetsverkens ansvarsrapportering och sammandraget av ämbetsverkens ansvarsrapportering för 2021 kunde publiceras enligt planerna. I fråga om informationsledningstjänsterna har man fortsatt att producera analystjänster, samla in statens gemensamma uppgifter och genomföra ett utredningsarbete om situationen för statens informationsledning.

År 2022 förberedde man sig på välfärdsområdenas ekonomiska rapportering som inleds 2023, dock senare än planerat på grund av prestanda- och funktionsproblem i anslutning till kommunekonomins informationstjänst. I kommunernas och välfärdsområdenas ekonomitjänst övergick man till att använda Suomi.fi-identifikationstjänsten för autentisering av användare. Inom delområdet utveckling av informationsledningen producerades en lagstadgad analys- och rapporteringstjänst för statsrådet samt en sammanställning av statens gemensamma uppgifter i anslutning till detta.

På sommaren öppnades de första pilotansökningarna i tjänsten Sokunderstod.fi och sökandena gav positiv respons på de nya tjänsterna. I egenskap av den myndighet som ansvarar för förvaltningen och tillsynen av verkställandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) kunde Statskontoret framskrida till det egentliga verkställandet. Konkurrensutsättningen av anmälningskanalen Whistleblower för statsförvaltningen blev klar enligt tidtabellen i början av året och anmälningskanalerna var färdiga att tas i bruk.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2022 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2022 (på finska)

År 2023 var verksamhetsmiljön svår. Trots det flöt Statskontorets verksamhet som helhet mycket bra iden svåra verksamhetsmiljön med tanke på såväl verksamhetsmålen, kundnöjdheten som personalnöjdheten. Resultaten från Statskontorets kundnöjdhetsmätningar uppnådde 2023 en utmärkt nivå (medeltal 4,2 på skalan 1–5).

Världsekonomins tillväxt bromsades upp 2023 av inflation och höjda räntor samt geopolitiska spänningar. Att inflationen snabbt saktade upp på hösten fick marknadsräntorna att vända neråt då förväntningarna på en underlättad penningpolitik hade tidigarelagts. Finlands Natomedlemskap realiserades i april 2023 och de geopolitiska spänningarna var höga bl.a. på grund av situationen i Ukraina, Mellanöstern och Taiwan.

De ryska internationella sanktionerna har medfört mycket extra arbete för Statskontoret. Om ämbetsverkens sanktionsöverträdelser realiseras kan de medföra en allvarlig ryktesrisk för staten och försvåra dess medelanskaffning. Inom förvaltningen av statens utlåning, utbetalningen av företagsstöd och statens upphandlingsverksamhet har det blivit vardag att systematiskt utreda förmånstagarnas bakgrund.

Statsskulden uppgick i slutet av 2023 till 156,2 miljarder euro, dvs. 55,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den högre räntenivån än tidigare har kraftigt ökat statens finansieringskostnader jämfört med nollräntemiljön under de senaste åren.

Trots den försvagade verksamhetsmiljön kunde statens likviditet tryggas och statens finansieringsbehov tillgodoses 2023. Även de statliga ämbetsverkens betalningsrörelse har fungerat i en mycket krävande omvärld och lägesbilden för betalningsrörelsen har följts upp och rapporterats intensivt.

I utlåningsuppgifterna ökade den snabba räntehöjningen arbetsbördan vid Statskontoret i anslutning till förvaltningen av statens direkta utlåning samt räntestöds- och borgensstocken. Det nya låneskötselsystemet för utlåningen blev klart och ibruktagandet lyckades vid årsskiftet 2023/2024.

Välfärdsområdena inledde sin verksamhet i full omfattning i början av 2023. Finansieringen av välfärdsområdenas verksamhet och deras underskott i ekonomin har bidragit till att försvaga statsfinanserna. Kommunernas veterantjänster överfördes till de välfärdsområden som inledde sin verksamhet i början av 2023. Övergången har ökat Statskontorets rådgivningsuppgifter.

Effekterna av de höjda el- och gödselpriserna kompenserades från Statskontorets ersättningstjänster i enlighet med den nya lagstiftningen. Vid enheten för kostnadsstöd till företag verkställdes i början av året en retroaktiv elkompensation till elbolagen till ett belopp av 223,1 miljoner euro och på sommaren betalades 28,0 miljoner euro i el- och gödselstöd till jord- och vattenbrukare. Dessutom utvecklades ersättningsverksamheten genom att man deltog i arbetet i flera lagberedningsarbetsgrupper, i beredningen av Nato SOFA-anslutningen samt även i arbetsgruppen för utveckling av statens ersättningsfunktion vid kriser och störningar.

Inom statens koncerntjänster har året åter varit livligt. Den långsiktiga och omfattande utvecklingen av statens ekonomiförvaltning fortsatte inom projektet Företagets digitala ekonomi, beredskapen för Peppol-uppgifter och statens upphandlingsverksamhet. Inom arbetslivstjänsterna publicerades webbplatsen Valoa och helheten Levande i ekosystem, båda som en del av helheten Valtiolla.fi. Statsförvaltningen har fått anvisningar för utarbetandet av ämbetsverkens ansvarsrapportering och sammandraget av ämbetsverkens ansvarsrapportering för 2021 kunde publiceras enligt planerna.

I statsunderstödsprojektet förverkligades Statskontorets roll som ansvarig myndighet för digitala tjänster och administratör för ibruktagningshelheten på det sätt som man kommit överens om med finansministeriet. På sommaren öppnades de första pilotansökningarna i tjänsten Sokunderstod.fi och sökandena gav positiv respons på de nya tjänsterna.

I egenskap av den myndighet som ansvarar för förvaltningen och tillsynen av verkställandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) kunde Statskontoret framskrida till det egentliga verkställandet genast då lagen trädde i kraft i juli. Under året lämnade finansministeriet uppgifter om de gemensamma indikatorerna och åtgärdsmålen som Statskontoret producerat till Europeiska kommissionen. Med hjälp av uppgifterna beskrivs genomförandet av återhämtningsplanen.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2023 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2023 (på finska)

Statskontoret fick en ny generaldirektör när statsrådet utnämnde politices magister Liisa Räsänen till Statskontorets generaldirektör från och med den 23 februari 2024.

Statskontorets verksamhetsmiljö överskuggades av osäkerheterna kring utsikterna för världsekonomin och finansmarknaden samt geopolitiken. Statsförvaltningens produktivitetsprogram och sparåtgärderna i planen för den offentliga ekonomin som publicerades våren 2024 påverkar Statskontorets förmåga att verkställa och utveckla sina lagstadgade uppgifter och servicenivån under ramperioden.

Trots utmaningarna i omvärlden klarade sig Statskontoret bra med tanke på såväl verksamhetsmålen, kundnöjdheten som personalnöjdheten 2024. Kundnöjdheten var fortsatt hög; 4,6 på skalan 1–5. I slutet av året genomfördes en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen där resultaten låg på en mycket hög nivå. Det allmänna indexet för arbetstillfredsställelse var 3,88 (2023: 3,98).

I slutet av året uppgick statsskulden till 169,4 miljarder euro (2023: 156,2 miljarder euro), vilket var 61,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den räntenivå som under de senaste åren varit högre än nollräntemiljön har ökat statens finansieringskostnader.

I statens skuldhantering tryggades statens likviditet och upplåningsoperationerna genomfördes planenligt. I enlighet med finansministeriets föreskrift som trädde i kraft i början av mars avstod man från att använda räntederivat och utökade kassabufferten i statens skuldhantering. Statskontoret utförde valutasäkringsåtgärder för Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet.

Genom effektiv förvaltning av statens utlåning och räntestöds- och borgensstock tryggades statens fordringar och kredit- och borgensförlusterna minimerades som planerat, trots att arbetsmängden ökade på grund av den höga räntenivån.

Statens betalningsrörelse fungerade tillförlitligt och upphandlingen av avtalet om betalningsrörelsetjänster bereddes i samarbete med finansministeriet. Statens centralbokföringssystem förnyades under ledning av servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet. Rapporteringen av kommunernas och välfärdsområdenas ekonomiska uppgifter effektiverades och uppgifternas användbarhet (granskaforvaltningen.fi) förbättrades under året. Statskontoret stödde och konsulterade ämbetsverken och nätverken i fråga om fenomenorientering och ansvarsfullhet.

Inom uppgiftsområdet ersättningstjänster inleddes en stor teknikreform som ersätter nödvändiga system som nått slutet av sin livscykel och bygger upp en effektiv systemhelhet som utnyttjar automatisering i så stor utsträckning som möjligt. Beredskapen för brottsskadehelheten vid dataintrånget i Psykoterapicentret Vastaamo utmanade utvecklings- och behandlingsarbetet under året.

Införandet av nya statsunderstödstjänster framskred väl i statsunderstödsverksamheten och datasystemet utvecklades i enlighet med färdplanen. Uppgifterna om statsunderstödsverksamheten enligt skyldigheten att lämna in minimiuppgifter samlades in framgångsrikt och publiceras i fortsättningen i tjänsten granskaunderstod.fi.

Administreringen och övervakningen av genomförandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) framskred planenligt och i gott samarbete med finansministeriet och stödmyndigheterna. Statskontorets övervakningsverksamhet har lett till att stödmyndigheternas verksamhet har förbättrats.

Lagen om Statskontoret reviderades hösten 2024. Statskontorets uppgifter uppdaterades och rätten till information för att sköta olika uppdrag preciserades. Som nya uppgifter i lagen föreskrivs om uppgifter i anslutning till verksamheten och användningen av nätverket för förmedling av elektroniska affärshandlingar (Peppol-funktionen) samt om underhåll av annonseringstjänsten för offentlig upphandling (Hilma).

På hösten inleddes ett internt reformarbete vid Statskontoret i syfte att stärka de statliga ekonomiförvaltnings- och ansvarsuppgifterna, förnya Statskontorets ledningsmodell och organisering av verksamheten samt intensifiera Statskontorets interna styrning så att den blir mer enhetlig och resurseffektiv. Den nya organisationen inledde sin verksamhet den 1 januari 2025.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2024 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2024 (på finska)