• Om jag lämnar in testamentet personligen vid Statskontoret, kan det behandlas medan jag väntar?

    Tyvärr inte. Testamenten behandlas i den ordning de lämnas in. Ett testamente kan lämnas in på Statskontoret. Det kan lämnas till informationen i nedre entrén varifrån det skickas vidare till registratorskontoret. Om du själv vill hämta testamentet ska du nämna det i följebrevet till delgivningen. Statskontoret meddelar när du kan hämta testamentet från informationen.

  • Vem är arvingar?

    Arvingarna är bröstarvingarna, dvs. barn, make/maka, föräldrar, syskon och deras barn, far- och morföräldrar, fastrar, mostrar, farbröder och morbröder, samt sekundära arvingar (tidigare avliden makes/makas far, mor, bror och syster samt brors- eller systerbarn). Om det varken finns arvingar eller testamente, tillfaller arvet staten. När en person avlider utan vare sig arvingar eller testamente ska Statskontoret underrättas skriftligen om dödsfallet.

  • Vem sköter om begravningen av en person som avlidit utan arvingar?

    Kostnader för begravningen betalas med medel ur dödsboet. Om det finns medel i dödsboet, får den avlidnes anhöriga om de vill ordna en med tanke på den avlidnes tillgångar rimlig begravning. Om inga begravningsarrangemang görs eller om det saknas medel, bör man kontakta den avlidnes senaste hemkommun som enligt 23 § i begravningslagen i sista hand ansvarar för begravningsarrangemangen.

  • Vem gör släktutredningen, på vems ansvar är det?

    Vem som helst kan göra en släktutredning. Ämbetsbetyg kan samlas in av var och en i vars intresse det är att hitta dödsboets rättsinnehavare som kan fatta beslut i ärenden som rör dödsboet. Man kan själv skaffa fram en släktutredning eller låta någon som tillhandahåller släktutredningstjänster göra den (se nästa fråga). I sista hand är det polisen som, om ingen annan sköter ärendet, är skyldig att vidta åtgärder för att hitta rättsinnehavaren (ärvdabalken 18 kap. 4 §).

  • Änkan/änklingen lever fortfarande. Ska ett inbördes testamente efter maken/makans död delges Statskontoret om det inte finns sekundära arvingar?

    Ett testamente delges Statskontoret endast då det inte finns några arvingar. Änkan/änklingen ärver sin make/maka enligt 3 kap. 1 § i ärvdabalken, och Statskontoret nämns inte heller bland de sekundära arvingar som räknas upp i 2 momentet i samma paragraf. I detta fall behöver testamentet inte delges Statskontoret.

  • Egendom har testamenterats till mig. Ska Statskontoret delges testamentet?

    Testamentet ska alltid delges arvingarna. Syftet med delgivningen är att arvingarna ska få kontrollera huruvida testamentet har upprättats i lagstadgad form. Om det inte finns några arvingar, ska Statskontoret delges testamentet.

  • Hur görs en släktutredning?

    Släktutredningen består av en obruten kedja av ämbetsbevis från den avlidnes 15:e levnadsår till och med hens död. Det måste också finnas en motsvarande utredning för alla avlidna arvingar så att man får fram eventuella andra arvingar i stället för den avlidne arvtagaren. Man kan själv skaffa fram en släktutredning eller låta någon som tillhandahåller släktutredningstjänster göra den. Släktutredningar görs bland annat av advokater och andra jurister. En släktutredning kan också beställas från den avgiftsbelagda tjänsten www.sukuselvitykset.fi. Kostnaderna för släktutredningen betalas med medel ur dödsboet om sådana finns.

  • Vad betyder delgivning av testamente?

    Testamentet delges arvingarna. Syftet med delgivningen är att arvingarna ska få kontrollera huruvida testamentet har upprättats i lagstadgad form. Om det inte finns några arvingar, ska Statskontoret delges testamentet.

  • Jag har upprättat ett testamente. Ska jag skicka det till Statskontoret?

    Nej. Testamentet delges först efter att den som upprättat det har avlidit.

  • Ska Statskontoret kallas till bouppteckningen om det finns ett testamente men inga arvingar?

    I princip ska Statskontoret då kallas till bouppteckningen. I praktiken har vi inte ansett detta nödvändigt i de fall då hela egendomen har testamenterats. För Statskontoret räcker det om testamentet delges Statskontoret efter bouppteckningen. Ett bouppteckningsinstrument är en förutsättning för att Statskontoret ska kunna godkänna testamentet.

  • Min kusin/bekant/klient inom socialväsendet/patient/hyresgäst/huvudman för intressebevakning har avlidit, vad ska jag göra?

    Efter att en person har avlidit ska hens arvingar klarläggas. Arvingarna klarläggs genom en komplett släktutredning. Förvaltningen av dödsboet överlåts till de arvingar som släktutredningen visat. Om det inte finns några arvingar, ska Statskontoret underrättas skriftligen om dödsfallet.

  • Behöver jag skicka en fullständig släktutredning till Statskontoret i samband med delgivningen av testamentet? Utreder Statskontoret huruvida den som upprättat testamentet har avlidit utan arvingar?

    Statskontoret kontrollerar inte släktutredningar i ärenden som gäller testamenten. Den som sköter delgivningen ansvarar för att ta reda på vem testamentet ska delges. Till Statskontoret skickas med testamentet förutom en kopia av bouppteckningsinstrumentet dessutom en kopia av arvlåtarens ämbetsbetyg av vilket framgår att arvlåtaren har avlidit samt en kopia av en universell testamentstagares ämbetsbetyg av vilket framgår att hen lever (kopia av registerutdrag om det är fråga om en sammanslutning).

  • Vår hyresgäst har avlidit. Vem sköter om att säga upp hyresavtalet och att tömma bostaden?

    Efter att en person har avlidit ska hens arvingar klarläggas. Arvingarna klarläggs genom en komplett släktutredning. Vem som helst kan göra en släktutredning. Ämbetsbetyg kan samlas in av var och en i vars intresse det är att hitta dödsboets rättsinnehavare som kan fatta beslut i ärenden som rör dödsboet. Den arvinge som hittas i samband med släktutredningen sköter uppsägningen av hyresavtalet och tömningen av bostaden. Om det i samband med släktutredningen framkommer att det inte finns några arvingar, ska en anmälan om person som avlidit utan arvingar göras till Statskontoret. Statskontoret utser en förvaltare för dödsboet som också sörjer för åtgärder i anslutning till hyresbostaden.