Anvisning till stödmyndigheten om iakttagandet av RRF-facilitetens princip om att inte orsaka betydande skada (Do No Significant Harm, DNSH)

Bakgrund

Finlands program för hållbar tillväxt stöder en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Programmet för hållbar tillväxt främjar konkurrenskraft, investeringar, höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. Programmet finansieras ur EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Återhämtningsinstrumentet indelas i sju program av vilka faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) är det största. För att kunna få finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens måste en medlemsstat lägga fram en nationell återhämtnings- och resiliensplan (RRP). Finlands återhämtnings- och resiliensplan är en del av Finlands program för hållbar tillväxt. ^[2]

I EU:s återhämtningsinstrument finns ett krav på att inga åtgärder får innebära betydande skada för miljön. Faciliteten stöder endast projekt där ”principen om att inte orsaka betydande skada” (nedan DNSH-principen) iakttas. Det verifierande material som behövs fastställs åtgärdsvis i de operativa överenskommelserna angående faciliteten för återhämtning och resiliens mellan Finland och kommissionen. Det är Statskontorets uppgift att säkerställa att genomförandet av DNSH-principen rapporteras på ett uppdaterat sätt och med tillräcklig noggrannhet, eftersom varje medlemsstat i sin betalningsbegäran ska leverera separat dokumentation om hur DNSH-principen har iakttagits och DNSH-bedömningen har utförts. De uppgifter som krävs åtgärdsvis sparas i statens gemensamma projektportföljsystem eller i RRP-datasystemet och sänds till kommissionen i enlighet med separata instruktioner.

Kommissionen har publicerat en teknisk vägledning ^[3] om tillämpningen av DNSH-principen inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Den tekniska vägledningen är avsedd för nationella myndigheter när de bereder de återhämtnings- och resiliensplaner som avses i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. I vägledningen ges konkreta exempel på hur principen bör ges uttryck i återhämtnings- och resiliensplanerna.

Finlands miljöcentral (nedan SYKE) har på nationell nivå utvecklat vägledning och metoder för utförandet av DNSH-bedömning som stöd för olika projektansökningar som finansieras via investerings- och finansieringsprogram för hållbar tillväxt samt som bakgrundsmaterial för instanser som ansvarar för finansieringsprogram. De utvecklade bedömningsmetoderna fokuserar speciellt på investeringsprojekt inom industrin samt forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt inom Finlands program för hållbar tillväxt. Utöver projekten inom Finlands återhämtnings- och resiliensplan kan de utvecklade bedömningsmetoderna även tillämpas inom andra projekt som förutsätter DNSH-bedömning. ^[4]

Syftet med denna anvisning är att säkerställa enhetlig praxis för iakttagandet av DNSH-principen och utförandet av DNSH-bedömningen i förvaltningsinterna reformprojekt och investeringar samt när stödmyndigheterna i ansökningsmeddelanden vägleder sökande om tillgängliga finansieringsinstrument och i samband med handläggningen av finansieringsansökningar bedömer huruvida en finansieringsansökan iakttar DNSH-principen. I ett projekt som stödmyndigheten själv utför, det vill säga i förvaltningsinterna reformprojekt och investeringar, samt i samband med finansieringsansökningar ska stödmyndigheten vid handläggningen av finansieringsansökan och finansieringsbeslutet säkerställa att projektet inte går emot DNSH-principen och verifiera det använda bedömningssättet i finansieringsbeslutet eller i ett separat dokument.

Vad avses med DNSH-principen?

Enligt RRF-förordningen ^[5] bör faciliteten stödja verksamhet som till fullo respekterar unionens normer och prioriteringar för klimat och miljö och principen om att inte orsaka betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (9). I artikeln i fråga definieras vad som avses med ”betydande skada” med avseende på de sex miljömålen i taxonomiförordningen.

Varje medlemsstat ska i sina återhämtnings- och resiliensplaner visa att åtgärderna är förenliga med DNSH-principen. För detta har kommissionen utarbetat en checklista för principen om att inte orsaka betydande skada ^[6]. Syftet med checklistan är att underlätta bedömningen av DNSH-principen i medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner och påvisandet av att principen iakttas. Medlemsstaterna ska använda checklistan som stöd för sina DNSH-bedömningar för att verifiera hur åtgärderna uppfyller kraven på DNSH-principen. Kommissionen använder denna information för att bedöma om och hur varje åtgärd i återhämtnings- och resiliensplanen respekterar DNSH-principen, i enlighet med de kriterier som fastställs i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Vägledande principer för bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada

Följande vägledande principer ska beaktas i alla bedömningar av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada:

– De direkta och primära indirekta konsekvenserna av en åtgärd. ^[7]

– Livscykeln för den verksamhet som åtgärden resulterar i. ^[8]

– Bedömningen bör omfatta produktions-, användnings- och slutfaserna – där den största skadan kan förväntas.

– Åtgärder som främjar ökad elektrifiering (t.ex. industri, transporter och byggnader) anses vara förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada vad gäller miljömålet om att begränsa klimatförändringar. Medlemsstaterna bör ändå visa att åtgärderna inte orsakar betydande skada för de övriga fem miljömålen. ^[9]

– För ekonomiska verksamheter där det finns ett tekniskt och ekonomiskt genomförbart alternativ med låg miljöpåverkan bör bedömningen av de negativa miljökonsekvenserna av varje åtgärd göras mot ett scenario ”utan insatser” genom att åtgärdens miljöpåverkan beaktas i absoluta termer. ^[10] En åtgärds påverkan bedöms alltså inte jämfört med påverkan av någon annan befintlig eller planerad verksamhet som åtgärden i fråga skulle kunna ersätta.

– Vid ekonomisk verksamhet där det inte existerar något tekniskt och ekonomiskt genomförbart alternativ med låg miljöpåverkan, får medlemsstaterna visa att en åtgärd inte orsakar någon betydande skada genom att anta de bästa tillgängliga miljöprestandanivåerna inom sektorn. Bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada skulle i stället göras i förhållande till de bästa tillgängliga miljöprestandanivåerna inom sektorn. Detta tillvägagångssätt bör tillämpas på sektorsnivå, det vill säga alla alternativ inom sektorn bör undersökas.

Hur utförs DNSH-bedömningen?

DNSH-bedömningen utförs i två faser. Genom DNSH-bedömningen säkerställs att varje projekt som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens iakttar DNSH-principen vad gäller alla sex miljömål:

a) begränsning av klimatförändringar

b) anpassning till klimatförändringar

c) hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

d) omställning till en cirkulär ekonomi

e) förebyggande och begränsning av föroreningar

f) skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

I första fasen görs DNSH-bedömningen i
förenklad form, utifrån vilken man identifierar miljömålen för den förvaltningsinterna reformen, investeringen eller projektet som stödmyndigheten finansierar. Utifrån miljömålen uppgörs en detaljerad bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada. I andra fasen behövs
en detaljerad, preciserad bedömning jämte motiveringar av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada för de miljömål som kan vara förenade med betydande konsekvenser.

I DNSH-bedömningen ska man beakta konsekvenserna i projektets alla skeden, inklusive de direkta och indirekta miljökonsekvenserna både av genomförandet av projektet och av tillämpandet av projektets resultat för uppfyllandet av miljömålen i DNSH-kriterierna.

DNSH-bedömningen ska med en förenklad bedömningsmetod även tillämpas på projekt som är små räknat i euro, projekt som inte inkluderar någon miljöaspekt och inte antas orsaka någon betydande skada för ett enda miljömål samt alla RRF-finansierade förvaltningsinterna reformer och investeringar. För reformer och investeringar ^[11], som inte inkluderar någon miljöaspekt och inte antas orsaka någon betydande skada för ett enda miljömål i enlighet med den åtgärdsspecifika bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada som presenteras i bilaga 3 till Finlands återhämtnings- och resiliensplan, utförs i sin helhet (t.ex. P3C1R1) en bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada
med en förenklad bedömningsmetod, som kan skräddarsys utifrån åtgärdens innehåll. I alla ovan nämnda fall ska det i DNSH-bedömningen verifieras att ingen betydande skada orsakas för något av miljömålen. Då kan åtgärden/projektet påvisas i tillräcklig grad uppfylla kraven i anknytning till DNSH-bedömningen.

DNSH-principen ska iakttas också i projekt som genomförs i form av köptjänst. I upphandlingsförfaranden ska man beakta genomförandet av DNSH-principen genom att i anbudsbegäran inkludera specialvillkoren i anknytning till DNSH-principen, utifrån vilka de som lämnar anbud bör inkludera DNSH-bedömning i sina anbud. Den som handlägger anbudsbegäran bedömer DNSH-bedömningen och ger motiveringar i upphandlingsbeslutet. När finansiering beviljas till ett projekt som inkluderar upphandling, kan en DNSH-bedömning inkluderas i det skede då finansiering ansöks. I bilagan till kommissionens SWD-dokument ^[12] finns ett exempel på hur DNSH-bedömning beaktas i ett anbudsförfarande. I bilagan har ärendet i fråga angetts i målen för åtgärden P1C4I1 ^[13]. Exempel på DNSH-bedömning vid anskaffning av utrustning i anknytning till forskningsinfrastrukturprojekt finns i SYKE:s rapport. [12: Bilaga till Förslag till rådets genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:4f35ed0f-252e-11ec-bd8e-01aa75ed71a1.0021.02/DOC_2&format=PDF]

Om kommissionens vägledning om DNSH-bedömning ändras, kommer anvisningen att preciseras i framtiden.

Faser för bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada

Den första fasen är en så kallad förenklad form. Om det i första fasen av bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada (bild 1) har konstaterats att åtgärden eller projektet medför eventuella negativa konsekvenser, övergår man till en detaljerad bedömning av förenligheten med principen i andra fasen (bild 2).

Bild 1 DNSH-bedömningens första fas, det vill säga den förenklade fasen, Finlands miljöcentrals rapporter 3/2022.

Bild 2 DNSH-bedömningens andra fas, det vill säga den detaljerade fasen, Finlands miljöcentrals rapporter 3/2022.

Förenklad bedömningsmetod för vissa åtgärder

Bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada kan göras i förenklad form för åtgärder eller projekt som har få eller inga förutsebara konsekvenser för alla eller några av de sex miljömålen. Vissa åtgärder eller projekt kan genom sin utformning ha begränsad inverkan på ett eller flera miljömål. Medlemsstaterna kan i dessa fall lämna en
kortfattad motivering till miljömålen
och inrikta den materiella bedömningen på de miljömål där konsekvenserna kan bli betydande. Motiveringen ska göras på grundval av ett av fallen nedan.

• Åtgärden har få eller inga förutsebara konsekvenser för miljömålet i samband med åtgärdens direkta och primära indirekta effekter under hela dess livscykel, med tanke på åtgärdens karaktär, och anses därför vara förenlig med DNSH-principen för det relevanta målet.
• Åtgärden konstateras genom spårning stödja ett klimatförändringsmål med en koefficient på 100 % och anses därför vara förenlig med DNSH-principen för det relevanta målet.
• Åtgärden bidrar väsentligt till ett miljömål, i enlighet med taxonomiförordningen, och anses därför vara förenlig med DNSH-principen för det relevanta målet.

Bilden nedan visar ett exempel på en investering vars DNSH-bedömning har grundat sig på att investeringen medför obetydliga eller få förutsebara konsekvenser för miljömålen.

1. Främja genomförandet av vårdgarantin och minska eftersläpningen i tjänster som orsakats av covid-19-pandemin

Bild 3 Exempel på motiveringar till den förenklade bedömningsmetoden, Finlands återhämtnings- och resiliensplan, bilaga 3.

Detaljerad bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada

Om det i första fasen av bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada konstateras att åtgärden eller projektet medför eventuella negativa konsekvenser, övergår man till en detaljerad bedömning av förenligheten med principen i andra fasen. I andra fasen svarar man på frågorna i den andra delen av checklistan genom att precisera de miljömål som man har svarat ”ja” på i den första fasen. I den andra bedömningsfasen svarar man “nej” på frågorna på checklistan och motiverar svaret.

Bilden nedan visar ett exempel på en reform där man har konstaterat eventuella negativa konsekvenser för ett miljömål.

Reform 1: Betydande minskning av användningen av stenkol för energi

Bild 4 Exempel på förenklad bedömningsmetod i anknytning till en reform, Finlands återhämtnings- och resiliensplan, bilaga 3.

Bilden nedan visar ett exempel där man i den första fasen av bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada har konstaterat eventuella negativa konsekvenser för ett miljömål. I den andra fasen av bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada motiveras att inga betydande konsekvenser uppstår för miljömålet i fråga.

Bild 5 Exempel på detaljerad bedömningsmetod i anknytning till en reform, Finlands återhämtnings- och resiliensplan, bilaga 3.

Fler exempel på förenklad bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada, detaljerad bedömning av förenligheten med principen, bedömning för olika typer av projekt samt hjälptabeller för bedömningen finns i kommissionens tekniska vägledning, bilaga 3 till Finlands återhämtnings- och resiliensplan och SYKE:s rapport.

Stödmyndighetens roll i anknytning till DNSH-principen

När DNSH-bedömningen utförs är det viktigt att fästa vikt vid att DNSH-principen och bedömningskraven är kopplade till stödmyndighetens ansökningsmeddelanden för finansieringsansökningar, handläggningen av finansieringsansökningar, handläggningen av finansieringsbeslut samt åtgärderna för tillsyn och revision av de finansierade projekten. Processen ska vara heltäckande och stödmyndigheten ska kunna verifiera hur bedömningen av DNSH-kraven har utförts.

• Stödmyndigheten ska grundligt sätta sig in i de krav som hänför sig till DNSH-principen inom det egna förvaltningsområdet och säkerställa kompetensen om DNSH-bedömning bland de personer som handlägger finansieringsansökningar.
• Stödmyndigheten ska i ett tillräckligt tidigt skede ge de sökande anvisningar om DNSH-bedömningen i varje ansökningsmeddelande som gäller finansieringsansökan.
• Det är bra att göra DNSH-bedömningen till en del av ansökningsskedet, så att den som ansöker om stöd tar ställning till frågorna om varje miljömål i samband med finansieringsansökan och anger de motiveringar som behövs.
• Om en förenklad bedömning inte räcker till och ett eller flera miljömål dessutom förutsätter en detaljerad bedömning, ska den som ansöker om stöd svara på en preciserande fråga om miljömålet i fråga och ange motiveringar till detta.
• Den som handlägger finansieringsansökan/föredrar finansieringsbeslutet hos stödmyndigheten ska ta ställning till den sökandes bedömningar av miljömålen och ange motiveringarna i finansieringsbeslutet eller i en separat promemoria. Om stödmyndigheten behöver mer information för att göra sin egen bedömning eller motivering, begärs mer information i anknytning till DNSH-bedömningen av den sökande.
• Om arbetet som planerats inom ramen för projektet inte är förenligt med DNSH-principen i fråga om något miljömål, kan projektet inte finansieras ur Finlands program för hållbar tillväxt. Finansieringsansökan kan då avslås genom att fatta ett negativt finansieringsbeslut (se kommissionens förteckning över undantagna projekt, exclusion list).

Stödmyndigheten ska i samband med uppföljningen och övervakningen av hur stödet används i sitt datasystem eller i något annat datasystem som stödmyndigheten använder registrera de uppgifter som behövs för bedömningen av hur DNSH-principen har förverkligats både i fråga om de förvaltningsinterna reformprojekt och investeringar som stödmyndigheten själv genomfört och i fråga om de projekt som stödmyndigheten har finansierat. Uppgifterna i fråga ska trots sekretessbestämmelserna anmälas till Statskontoret för centraliserad nationell uppföljning och övervakning av verkställandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

Övrigt som bör beaktas i DNSH-bedömningen

När finansiering beviljas är kommissionens så kallade förteckning över undantagna projekt en väsentlig del av bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada. I förteckningen anges de åtgärder som inte alls kan finansieras samt olika ansökningsspecifika kriterier som ingår i textavsnitten i Finlands återhämtnings- och resiliensplan.

Kommissionens förteckning över undantagna projekt

Vid finansieringsansökan ska stödmyndigheten beakta vilka åtgärder som finns i kommissionens förteckning över undantagna projekt.
^[14] Ett projekt kan inte finansieras alls om det innehåller åtgärder som finns i kommissionens förteckning över undantagna projekt.

Följande verksamheter omfattas av kommissionens förteckning över undantagna projekt:

· verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led ^[15]

· verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena ^[16]

· verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar ^[17] och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar ^[18]

• verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.

Beaktande av ansökningsspecifika kriterier, koefficient för beräkning av stöd och koder för insatsområden i DNSH-bedömningen

I Finlands program för hållbar tillväxt har man för vissa reformer och investeringar satt upp ansökningsspecifika kriterier i anknytning till klimatförändringar och digitalisering, till exempel ett kriterium bundet till att främja koldioxidsnåla ekonomier. När stödmyndigheten startar en finansieringsansökan ska myndigheten alltid försäkra sig om
vilket ansökningsspecifikt kriterium och vilken koefficient för beräkning av stöd som iakttas i varje finansieringsansökan. Om kriteriet som satts upp för finansieringsansökan inte uppfylls, kan den planerade åtgärden/det planerade projektet inte finansieras, även om DNSH-bedömningen skulle uppfyllas. I bilagan till arbetsdokumentet för kommissionens avdelningar (SWD) ^[19] finns en förteckning över koefficienten för beräkning av stöd och koden för insatsområden för det stöd som beviljas för mål i anknytning till klimatförändringar för alla investeringar samt koefficienten för beräkning av stöd och koden för insatsområden för det stöd som beviljas för en digital förändring. I DNSH-tabellerna i bilaga 3 till återhämtnings- och resiliensplanen i Finlands program för hållbar tillväxt finns färdiga motiveringstexter som stöd för DNSH-bedömningen.

Koden för insatsområden och koefficienten för beräkning av stöd kan också kontrolleras i bilaga VI till RRF-förordningen, där en metod för klimatspårning samt koefficienten för beräkning av stöd (0, 40 eller 100 %) anges och i bilaga VII, där en metod för digital märkning och koefficienten för beräkning av stöd (0, 40 eller 100 %) anges.

· När det konstateras att en åtgärd eller ett projekt stöder ett av de sex miljömålen i så betydande grad att dess koefficient är 100 %, anses åtgärden eller projektet överensstämma med DNSH-principen
för målet i fråga.

· Om åtgärden eller projektet som ska finansieras stöder ett klimatförändringsmål med en koefficient på 100 %, anses åtgärden eller projektet överensstämma med DNSH-principen
för målet i fråga (begränsning av eller anpassning till klimatförändringar).

· Om åtgärden eller projektet stöder ett annat miljömål än ett klimatförändringsmål med en koefficient på 100 %, anses åtgärden eller projektet överensstämma med DNSH-principen
för miljömålet i fråga (dvs. vatten och marina resurser, den cirkulära ekonomin, förebyggande och begränsning av föroreningar eller biologisk mångfald och ekosystem).

I varje enskilt fall måste medlemsstaterna identifiera och motivera vilket av de sex miljömålen i taxonomiförordningen som åtgärden eller projektet stöder. Medlemsstaterna behöver dock visa att åtgärden eller projektet inte i betydande grad skadar
de resterande miljömålen.

Om koefficienten för beräkning av stöd är 40 %, ska man ge en utredning om varför åtgärden eller projektet överensstämmer med DNSH-principen. Om åtgärden eller projektet med en beräkningskoefficient på 40 % har obetydlig eller ingen förutsebar inverkan på ett specifikt miljömål, eller om åtgärden eller projektet ”bidrar väsentligt” till ett specifikt miljömål enligt taxonomiförordningen, kan man tillämpa en förenklad bedömning för miljömålet i fråga.

Bilden nedan visar ett exempel på den första delen av bedömningen av att investeringen är förenlig med principen att inte orsaka betydande skada, där åtgärden vad gäller miljömålet “begränsning av klimatförändringar” utnyttjar stödkod 032 Annan förnybar energi, vars koefficient för beräkningen av det stöd som beviljas för målen i anslutning till klimatförändringen är 100 %.

Investering 1: Koldioxidsnål vätgas samt avskiljning och användning av koldioxid inom industrin

Bild 6 Exempel på bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada, där en kod för insatsområden och en koefficient för beräkning av stöd har använts som motivering, Finlands återhämtnings- och resiliensplan, bilaga 3.

Hur informationen lämnas

När stödmyndigheten beviljar finansiering säkerställer myndigheten i samband med ansökan om finansiering att DNSH-principen förverkligas genom att ta ställning till sökandens DNSH-bedömning. Stödmyndigheten anger uppgifterna om verifieringen av DNSH-principen i RRP-datasystemet, antingen i strukturerad form som tabellbaserade uppgifter eller som en separat bilaga, dvs. som dokumentbaserade uppgifter. Uppgifterna kan överföras från stödmyndighetens eget datasystem till den del det är möjligt.

I förvaltningsinterna reform- eller investeringsprojekt anger en representant för ministeriet uppgifterna om DNSH-bedömningen i projektportföljsystemet i strukturerad form som tabellbaserade uppgifter och kompletterar vid behov uppgifterna i verifieringsdelen med en separat dokumentbilaga.

En separat anvisning har skapats för användningen av RRP-datasystemet och projektportföljsystemet. Anvisningen innehåller instruktioner om hur datafälten ska fyllas i.

Uppgifternas riktighet

Stödmyndigheten ansvarar för att uppgifterna om de projekt som myndigheten själv genomför, dvs. förvaltningsinterna reformprojekt och investeringar, är riktiga. Den som ansöker om finansiering ansvarar för att uppgifterna i finansieringsansökan är riktiga, liksom stödmyndigheten ansvarar för att uppgifterna i finansierings- och/eller utbetalningsbeslutet är riktiga. Den stödmyndighet som beviljar stöd säkerställer i enlighet med den nationella lagstiftningen att stödet används i enlighet med stödvillkoren i beslutet om beviljande av stöd inom ramen för EU:s rättsakter och nationella författningar som tillämpas. Stödmyndigheten ser också till att de uppgifter om åtgärder och stödmottagare som krävs finns tillgängliga i datasystemen.

Övervakning av DNSH-principen och -bedömningen

Statskontoret övervakar att DNSH-bedömningarna har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Om uppgifterna är bristfälliga kontaktar Statskontoret stödmyndigheten för att utreda och korrigera bristfälliga eller felaktiga uppgifter. Om det vid övervakningen framgår att stöd har beviljats i strid med DNSH-principen, kan projektet i fråga anses vara icke stödberättigat. I en sådan situation ska korrigerande åtgärder vidtas och eventuella återkravsprocesser inledas. Statskontoret kan vid behov ålägga stödmyndigheten att vidta korrigerande åtgärder. Statskontoret är skyldigt att övervaka verkställandet av de korrigerande åtgärderna och att verifiera de korrigerande åtgärderna för kommissionen.

BILAGA I

Checklista för principen om att inte orsaka betydande skada

1. Ange för varje åtgärd vilka av nedanstående miljömål, enligt definitionen i artikel 17 (”Betydande skada för miljömål”) i taxonomiförordningen, som kräver en detaljerad bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada:

2. För varje åtgärd, besvara frågorna nedan för de miljömål som enligt del 1 kräver en detaljerad bedömning:

(1) Naturresurser omfattar energi, material, metaller, vatten, biomassa, luft och mark.

(2) Ineffektivitet kan exempelvis minimeras genom att avsevärt öka produkternas hållbarhet, reparerbarhet, uppgraderbarhet och återanvändbarhet eller genom att avsevärt minska resursanvändningen genom utformning och materialval, underlätta användning för nya ändamål, demontering och isärtagning, i synnerhet för att minska användningen av och främja återanvändningen av byggnadsmaterial. Dessutom bör man övergå till affärsmodeller för produkter i form av tjänster och cirkulära värdekedjor, så att produkter, komponenter och material kan bibehålla högsta möjliga användbarhet och värde så länge som möjligt. I detta ingår också att få till stånd en betydande minskning av innehållet av farliga ämnen i material och produkter, bland annat genom att ersätta dem med säkrare alternativ. Till detta kommer insatser för att avsevärt minska livsmedelsavfallet vid produktion, bearbetning, tillverkning eller distribution av livsmedel.

(3) Se skäl 27 i taxonomiförordningen för mer information om målet om en cirkulär ekonomi.

(4) Med förorening avses ämne, vibration, värme, buller, ljus eller annan förorening i luft, vatten eller mark som kan skada människors hälsa eller miljön.

(5) I enlighet med artikel 2.16 i taxonomiförordningen innebär ”gott tillstånd”, i samband med ekosystem, att ekosystemet befinner sig i ett gott fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd eller har god fysisk, kemisk och biologisk kvalitet och är självreproducerbart eller kan återställa sig självt, i vilket artsammansättning, ekosystemstruktur och ekologiska funktioner inte är skadade.

Central lagstiftning

RRF-förordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens,
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32021R0241&from=SV

EU:s taxonomiförordning:
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088,
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020R0852&from=SV

Kommissionens delegerade förordning (EU 2021/2139) om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen,
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32021R2139&from=SV

Kommissionens delegerade förordning (EU C2021/2800) om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen,
https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:d84ec73c-c773-11eb-a925-01aa75ed71a1.0006.02/DOC_1&format=PDF

Kommissionens tillkännagivande Teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C 58/01) Bilagor till dokumentet
https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6179-2021-ADD-1/sv/pdf

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens

Planen för återhämtning och resiliens samt tillhörande förslag till genomförandebeslut:

Finlands program för hållbar tillväxt, Planen för återhämtning och resiliens samt tillhörande genomförandebeslut
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/163176/VN_2021_52.pdf?sequence=4&isAllowed=y

Finlands miljöcentrals rapporter 3/2022,
https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/339406/SYKEra_3_2022_DNSH_Suomen-elpymis-ja-palautumissuunnitelman-hankkeissa.pdf?sequence=1&isAllowed=y