Dokumentversioner:

1. Bakgrund

Finlands återhämtnings- och resiliensplan (RRP, Recovery and Resilience Plan) är Finlands nationella plan för utnyttjande av finansieringen i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF, Recovery and Resilience Facility).

Syftet med denna anvisning är att ministerier, ämbetsverk, inrättningar och juridiska personer som sköter uppgifter som enligt lagen hör till statsbidragsmyndigheten på ett vederbörligt och enhetligt sätt ska rapportera uppgifter om de verkliga ägarna och förmånstagarna för stödmottagare eller entreprenörer inom projekt som förverkligas med medel från Finlands återhämtnings- och resiliensplan (RRP). Detta är en förutsättning för att rapporteringen till EU ska ske enligt kraven i RRF-förordningen ^[1]. Uppgifter om de verkliga ägarna och förmånstagarna samlas in bland annat för att möjliggöra övervakning och bekämpning av intressekonflikter, bedrägerier och penningtvätt.

2. Vilka uppgifter ska samlas in om stödmottagarna?

För att genomföra Finlands RRP-plan finansieras åtgärder i form av antingen investeringar eller reformer som genomförs av ministerier, andra statliga ämbetsverk, inrättningar och juridiska personer (nedan stödmyndighet) som sköter uppgifter som enligt lagen hör till statsbidragsmyndigheten.

Åtgärder genomförs:

• genom att bevilja understöd till stödmottagare för att genomföra projekt i enlighet med varje stödmyndighets finansieringsvillkor
• genom att bevilja stöd för upphandling av varor och tjänster som gjorts till fördel för en stödmottagare (t.ex. stöd för behandling av jordbruksmark med gips inom ramen för Finlands plan, då stödet beviljas som en avgiftsfri gipsbehandlingstjänst på ansökan av odlaren)
• genom projekt som stödmyndigheten själv utför.

För alla ovannämnda stödåtgärder ska stödmyndigheten identifiera och samla in uppgifter om stödmottagarna, såsom

• namn (företagets namn)
• identifierande uppgift (FO-nummer).

Organisationens namn och FO-nummer ska skrivas på samma sätt som i Företags- och organisationsdatasystemets register. En organisation som är registrerad i ett EU-land och som saknar finskt FO-nummer ska rapportera EU-landets mervärdesskattenummer. Med stödmottagare avses en juridisk person som stödmyndigheten beviljar stöd eller till vars förmån varu- eller tjänsteupphandlingen har gjorts. Stödmottagaren kan också vara en myndighet i en annan stat.

Därtill ska stödmyndigheten också identifiera och samla in uppgifter om stödmottagarens verkliga ägare och förmånstagare. Med detta avses en eller flera fysiska personer, som äger eller har bestämmande inflytande över det samfund eller den juridiska person (företag, förening eller stiftelse) som är stödmottagare. Uppgifterna om verkliga ägare och förmånstagare samlas inte in när stödmottagaren är ett offentligrättsligt samfund eller en offentligrättslig juridisk person (t.ex. en kommun, en samkommun eller ett universitet).

Uppgifter som samlas in:

Tabell 1: Uppgifter som samlas in för varje stödmottagare.

Om stödmottagaren är en upphandlande enhet som avses i 5 § i lagen om offentlig upphandling och koncession ^[2] (upphandlingslagen) och den upphandlande enheten för att genomföra en åtgärd i anknytning till RRP-planen skaffar varor eller tjänster i enlighet med upphandlingslagen, måste stödmyndigheten samla in uppgifter om leverantören av en tjänst eller en vara i anknytning till åtgärden (entreprenör) och dennes eventuella underleverantörer (t.ex. en systemleverantör och dennes underleverantörer för ett datasystemprojekt som stödmyndigheten genomför).

Uppgifterna om entreprenören och underleverantörerna samlas in omedelbart av leverantörerna av tjänster eller varor i anknytning till verkställandet av en åtgärd, dock inte av leverantörer av stödtjänster (t.ex. resetjänster, översättningstjänster eller mötesservering). Uppgifterna om entreprenörer och underleverantörer ska samlas in också för små anskaffningar som inte överskrider de nationella tröskelvärdena som fastställs i upphandlingslagen eller EU:s tröskelvärden, om anskaffningarna utgör kärnan i åtgärden.

Uppgifterna om entreprenörens förmånstagare rapporteras med de uppgifter som gäller vid tidpunkten för upphandlingen när det är fråga om en varu- eller tjänsteupphandling av engångskaraktär i anslutning till kärnverksamheten. Om upphandlingen dock genomförs under en längre tid, till exempel utveckling av ett informationssystem, är det inte fråga om en engångsupphandling.

Stödmyndigheten ska samla in namnet (för- och efternamnet eller företagets namn) och en
identifikationsuppgift (födelsetid eller FO-nummer) om både entreprenören och underleverantörerna. Organisationens namn och FO-nummer ska skrivas på samma sätt som i Företags- och organisationsdatasystemets register. En organisation som är registrerad i ett EU-land och som saknar finskt FO-nummer ska rapportera EU-ländernas mervärdesskattenummer. Om entreprenören är en juridisk person, ska stödmyndigheten utöver ovannämnda uppgifter även samla in uppgifter om den juridiska personens verkliga ägare och förmånstagare.

Upphandlande enheter är statens, välfärdsområdenas, välfärdssammanslutningarnas, kommunernas och samkommunernas myndigheter, evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan samt deras församlingar och övriga myndigheter, statliga affärsverk, offentligrättsliga organ som avses i upphandlingslagen samt varje upphandlare, om upphandlaren för upphandlingen har fått understöd av en sådan upphandlande enhet som avses ovan till ett belopp som överstiger hälften av upphandlingens värde. Ett företag eller ett samfund kan alltså vara upphandlande enhet, om det offentliga stöd ^[3] som erhållits för upphandlingen är mer än hälften av upphandlingens värde.

Uppgifter som samlas in:

Tabell 2: Uppgifter som samlas in om en entreprenör och dennes underleverantörer, om stödmottagaren är en upphandlande enhet.

3. Vem är verklig ägare och förmånstagare?

Med verkliga ägare och förmånstagare avses de aktörer som definieras i EU:s penningtvättsdirektiv ^[4] och Finlands lag om penningtvätt ^[5]. Samfundets verkliga ägare och förmånstagare är en eller flera fysiska personer, som i sista hand äger samfundet och utövar bestämmande inflytande över samfundet eller för vilken en affärstransaktion utförs eller verksamheten utövas.

Med samfundets ägare och förmånstagare avses en eller flera fysiska personer, som

• direkt eller indirekt äger över 25 procent av samfundets aktier, rösträtter eller ägarandelar, eller
• utövar bestämmande inflytande över samfundet på annat sätt, till exempel utifrån ett delägaravtal.

Om samfundets ägare och förmånstagare inte kan definieras (t.ex. tröskeln på 25 procent inte överskrids), avses med verklig ägare och förmånstagare en eller flera fysiska personer, som är

• styrelsemedlem i samfundet, eller
• ansvarig bolagsman i samfundet, eller
• verkställande direktör eller en fysisk person i motsvarande ställning i samfundet.

Ett offentligrättsligt samfund eller en offentligrättslig juridisk person (t.ex. en kommun, en samkommun, ett universitet eller ett statligt forskningsinstitut) har ingen verklig ägare eller förmånstagare. Ett bolag som ägs av ett offentligt samfund (till exempel staten eller kommunen) har i allmänhet inga verkliga förmånstagare, varvid förmånstagare är styrelsen, verkställande direktören eller andra personer i motsvarande ställning.

Obs!

• Verkliga ägare och förmånstagare till universitet ^[6] som är stiftelser är de styrelse- och förvaltningsrådsmedlemmar som antecknats i stiftelseregistret
• I yrkeshögskolor som är aktiebolag är aktiebolagets faktiska ägare och förmånstagare de verkliga ägarna och förmånstagarna (se avsnitt 1.4).

4. Verkliga ägare och förmånstagare enligt bolagsform

Aktiebolag (Ab), publikt aktiebolag (Abp), europabolag (SE), försäkringsaktiebolag, publikt försäkringsaktiebolag:

• Personer som direkt eller indirekt äger 25 procent ^[7] av bolagets aktier eller rösträtt. Om företaget har olika aktieslag, är förmånstagare de personer som har över 25 procent av rösterna.

Om ovannämnda saknas,

• personer som utövar bestämmande inflytande på annat sätt, till exempel utifrån ett delägaravtal.

Om ovannämnda saknas,

• aktiebolagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör.

Börsbolag:

• bolagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör. Obs! Onoterade dotterbolag i ett börsbolag: enligt den allmänna regeln (kapitel 1.3).

Öppet bolag:

• bolagsmän (fysiska personer)
• om bolagsmannen är en juridisk person, de fysiska personer som direkt eller indirekt äger den juridiska personen eller i övrigt utövar faktiskt bestämmande inflytande i bolaget.

Kommanditbolag:

• ansvariga bolagsmän (fysiska personer)
• om den ansvariga bolagsmannen är en juridisk person, de fysiska personer som direkt eller indirekt äger den juridiska personen eller i övrigt utövar faktiskt bestämmande inflytande i bolaget.

Andelslag, andelsbank:

• personmedlemmar i andelslag med högst tre medlemmar. Om till exempel ett aktiebolag är medlem i ett sådant andelslag och en fysisk person utövar bestämmande inflytande i aktiebolaget, är den fysiska personen också verklig förmånstagare i andelslaget. Oberoende av antalet medlemmar i andelslaget, är andelslagets verkliga förmånstagare också en sådan personmedlem som har mer än 25 procent av rösterna enligt stadgarna.
• andelslagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör, om andelslaget har mer än tre medlemmar.

Företagare med firma: en fysisk person som idkar näringsverksamhet

Bostadsaktiebolag: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Ömsesidigt fastighetsaktiebolag: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Bostadsrättsförening: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Förening: styrelsemedlemmar som antecknats i föreningsregistret.

Stiftelse: styrelsemedlemmar och förvaltningsrådsmedlemmar som antecknats i stiftelseregistret.

Religionssamfund: styrelsemedlemmar som antecknats i registret över religionssamfund.

Andra bolagsformer som inte nämns: se den allmänna regeln i kapitel 1.3.

Exempel på verkliga förmånstagare i olika ägarsituationer och exempel på beräkningar av ägarandelar finns på Patent- och registerstyrelsens webbplats:
https://www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/formanstagaruppgifter/vem_ar_formanstagare/exempel_formanstagare.html

5. Hur får stödmyndigheten uppgifter om verkliga ägare och förmånstagare?

Stödmyndigheten ska samla in alla nödvändiga uppgifter om stödmottagare, entreprenörer och underleverantörer i enlighet med egen understöds-, finansierings- och upphandlingspraxis, när stödmyndigheten fattar beslut om upphandling, finansiering eller understöd. Om stödmyndigheten får kännedom om ändringar i uppgifterna under projektets gång, ska stödmyndigheten samla in och spara de ändrade uppgifterna i datasystemet (se avsnitt 6). Uppgifterna om förmånstagare uppdateras inte efter att projektet avslutats.

Uppgifterna om verkliga ägare och förmånstagare samlas in genom att begära uppgifterna av stödmottagarna eller entreprenörerna. Uppgifterna ska också begäras av företag/sammanslutningar som är registrerade utomlands.

Finska sammanslutningars förmånstagaruppgifter har samlats i handelsregistret som förvaltas av Patent- och registerstyrelsen (PRS). De uppgifter som förts in i registret kan utnyttjas vid rapporteringen av verkliga ägare och förmånstagare om det finns skäl att kontrollera om de uppgifter som stödmottagaren eller entreprenören meddelat är riktiga. Samtidigt bör det dock beaktas att det register som PRS förvaltar inte innehåller alla förmånstagaruppgifter. PRS beviljar tillstånd att använda uppgifterna om förmånstagare som sparats i handelsregistret. Mer information om PRS’ uppgifter om förmånstagare finns på webbplatsen:
https://www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/formanstagaruppgifter.html

Stödmyndigheten ska i enlighet med dataskyddslagstiftningen meddela dem som ansöker om stöd och dem som deltar i upphandlingar om insamlingen av och användningssyftet för personuppgifter om verkliga ägare och förmånstagare i finansieringsmeddelanden och upphandlingsannonser, till exempel genom att hänvisa till dataskyddsbeskrivningen.

6. Var sparas uppgifterna?

För uppföljningen och rapporteringen av genomförandet av Finlands RRP-plan används två datasystem:

• Med hjälp av RRP-systemet som upprätthålls av Statskontoret följer man upp projekt där stöd beviljas till en stödmottagare för att genomföra projektet.
• Med hjälp av statens gemensamma projektportföljsystem följer man upp projekt som stödmyndigheten själv utför.

Uppgifter om stödmottagare, entreprenörer, entreprenörernas underleverantörer samt verkliga ägare och förmånstagare sparas i ovannämnda system i enlighet med stödformen. Utöver ovannämnda uppgifter ska dokument om beviljande av stöd bifogas i systemen. Av dokumenten ska framgå stödmottagare och entreprenörer (finansieringsbeslut och upphandlingsbeslut). Stödmyndigheten ska säkerställa att uppgifter som omfattas av spärrmarkering, som gäller stödmottagare med spärrmarkering, inte sparas eller fogas till systemen ^[8].

Separata anvisningar har skapats för användningen av RRP-datasystemet och projektportföljsystemet. Anvisningarna innehåller instruktioner om hur datafälten ska fyllas i. Anvisningarna finns på webbplatsen för Finlands plan för återhämtning och resiliens (genomförande och uppföljning av Finlands plan för återhämtning och resiliens – Statskontoret)

Stödmyndigheten ansvarar för insamlingen av uppgifter och för att uppgifterna sparas i datasystem. Om stödmyndigheten upptäcker brister eller fel i de uppgifter som erhålls från stödmottagaren, bör stödmyndigheten kontakta stödmottagaren och begära att denne lämnar in korrekta uppgifter. Om stödmyndigheten upptäcker oegentligheter i stödmottagarens uppgifter eller misstänker brott på basis av uppgifterna, ska stödmyndigheten meddela om sina iakttagelser till finansministeriet, finanscontrollerfunktionen, Statskontoret och förvaltningsområdets ministerium samt statens revisionsverk och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Stödmyndigheten får låta bli att meddela om iakttagelserna, om gärningen med hänsyn till omständigheterna kan anses vara ringa.

7. Till vad används uppgifterna?

Statskontoret övervakar genomförandet av Finlands RRP-plan. Som en del av övervakningsuppdraget följer Statskontoret med uppgifter om stödmottagare, entreprenörer och underleverantörer samt uppgifter om stödmottagarnas eller entreprenörernas verkliga ägare och förmånstagare, för att förebygga missbruk av stöd eller grå ekonomi samt för att möjliggöra övervakningen av bedrägerier, korruption och intressekonflikter. Om uppgifterna är bristfälliga kontaktar Statskontoret stödmyndigheten för att utreda och korrigera bristfälliga eller felaktiga uppgifter.

Finansministeriets finanscontrollerfunktion (VVC) är en oberoende revisionsmyndighet som ansvarar för revisionen av RRP-planen. I samband med revisionen granskar VVC uppgifter om stödmottagare, entreprenörer och underleverantörer samt uppgifter om stödmottagarnas och entreprenörernas verkliga ägare och förmånstagare.

8. Ska stödmyndigheterna övervaka om de verkliga ägarna och förmånstagarna finns på EU:s sanktionslista?

Stödmyndigheten bör övervaka att stödmottagaren, stödmottagarens entreprenör eller dennes underleverantör inte är sådana företag eller verkliga ägare och förmånstagare som omfattas av EU:s sanktioner. Offentligt stöd får inte beviljas personer och företag som omfattas av EU-sanktioner.

9. Bilageblanketter till stödmyndigheten som stöd för insamlingen av uppgifter

Stödmyndigheten kan använda blanketterna som bifogats till denna anvisning för att samla in uppgifter om verkliga ägare och förmånstagare (Bilaga 1) och entreprenörer (Bilaga 2).

Bilaga 1: Blankett för anmälan om stödmottagarens förmånstagare

Bilaga 2: Blankett för anmälan om entreprenörens förmånstagare och underleverantörer

Bilaga 1 Blankett för anmälan om stödmottagarens förmånstagare

Anmälan om verkliga ägare och förmånstagare

Med denna blankett anmäler du uppgifter om organisationens verkliga ägare och förmånstagare till [stödmyndighetens namn, t.ex. Traficom]. Anvisningar om organisationens verkliga ägare och förmånstagare finns på sidorna 2–3 på blanketten.

Obs! Denna anmälan ersätter inte den anmälan om förmånstagare som organisationen ska göra till Patent- och registerstyrelsen.

Uppgifter om organisationen:

* eller annan identifikationsuppgift för företaget/sammanslutningen. Om du inte vet företagets/sammanslutningens identifikationsuppgift ska du skriva ”Okänd” i fältet. I EU-handeln meddelas mervärdesskattenumret som EU-mervärdesskattenummer (VAT number).

Anmälans innehåll:

* ändring av namnet på verklig ägare eller förmånstagare

Organisationens verkliga ägare och förmånstagare:

Dataskyddsbeskrivning: [hänvisning till stödmyndighetens eller
RRP-systemets dataskyddsbeskrivning]

Vem är verklig ägare och förmånstagare?

Med verkliga ägare och förmånstagare avses de aktörer som definieras i EU:s penningtvättsdirektiv ^[9] och Finlands lag om penningtvätt ^[10]. Samfundets verkliga ägare och förmånstagare är en eller flera fysiska personer, som i sista hand äger samfundet och utövar bestämmande inflytande över samfundet eller för vilken en affärstransaktion utförs eller verksamheten utövas.

Med samfundets ägare och förmånstagare avses en eller flera fysiska personer, som

· direkt eller indirekt äger över 25 procent av samfundets aktier, rösträtt eller ägarandelar, eller

· utövar bestämmande inflytande över samfundet på annat sätt, till exempel utifrån ett delägaravtal.

Om samfundets ägare och förmånstagare inte kan definieras (t.ex. tröskeln på 25 procent inte överskrids), avses med verklig ägare och förmånstagare en eller flera fysiska personer, som är

· styrelsemedlem i samfundet, eller

· ansvarig bolagsman i samfundet, eller

· verkställande direktör eller en fysisk person i motsvarande ställning i samfundet.

Ett offentligrättsligt samfund eller en offentligrättslig juridisk person (t.ex. en kommun, en samkommun eller ett universitet) har ingen verklig ägare eller förmånstagare. Ett bolag som ägs av ett offentligt samfund (till exempel staten eller kommunen) har i allmänhet inga verkliga förmånstagare, varvid förmånstagare är styrelsen, verkställande direktören eller andra personer i motsvarande ställning.

Verkliga ägare och förmånstagare enligt bolagsform

Aktiebolag (Ab), publikt aktiebolag (Abp), europabolag (SE), försäkringsaktiebolag, publikt försäkringsaktiebolag:

· personer som direkt eller indirekt äger mer än 25 procent av bolagets aktier eller rösträtt. Om företaget har olika aktieslag, är förmånstagare de personer som har över 25 procent av rösterna.

Om ovannämnda saknas,

· personer som utövar bestämmande inflytande på annat sätt, till exempel utifrån ett delägaravtal.

Om ovannämnda saknas,

· aktiebolagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör.

Börsbolag:

· bolagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör. Obs! Onoterade dotterbolag i ett börsbolag: enligt den allmänna regeln.

Öppet bolag:

· bolagsmän (fysiska personer)

· om bolagsmannen är en juridisk person, de fysiska personer som direkt eller indirekt äger den juridiska personen eller i övrigt utövar faktiskt bestämmande inflytande i bolaget.

Kommanditbolag:

· ansvariga bolagsmän (fysiska personer)

· om den ansvariga bolagsmannen är en juridisk person, de fysiska personer som direkt eller indirekt äger den juridiska personen eller i övrigt utövar faktiskt bestämmande inflytande i bolaget.

Andelslag, andelsbank:

· personmedlemmar i andelslag med högst tre medlemmar. Om till exempel ett aktiebolag är medlem i ett sådant andelslag och en fysisk person utövar bestämmande inflytande i aktiebolaget, är den fysiska personen också verklig förmånstagare i andelslaget.

· Oberoende av antalet medlemmar i andelslaget, är andelslagets verkliga förmånstagare också en sådan personmedlem som har mer än 25 procent av rösterna enligt stadgarna.

· andelslagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör, om andelslaget har mer än tre medlemmar.

Företagare med firma: en fysisk person som idkar näringsverksamhet.

Bostadsaktiebolag: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Ömsesidigt fastighetsaktiebolag: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Bostadsrättsförening: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Förening: styrelsemedlemmar som antecknats i föreningsregistret.

Stiftelse: styrelsemedlemmar och förvaltningsrådsmedlemmar som antecknats i stiftelseregistret.

Religionssamfund: styrelsemedlemmar som antecknats i registret över religionssamfund.

Andra bolagsformer som inte nämns i förteckningen: se den allmänna regeln.

Exempel på verkliga förmånstagare i olika ägarsituationer och exempel på beräkningar av ägarandelar finns på Patent- och registerstyrelsens webbplats:
https://www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/formanstagaruppgifter/vem_ar_formanstagare/exempel_formanstagare.html

Bilaga 2: Blankett för anmälan om entreprenörens förmånstagare och underleverantörer

Anmälan om verkliga ägare och förmånstagare samt underleverantörer

Med denna blankett anmäler du uppgifter om verkliga ägare och förmånstagare för organisationen som levererar varor eller tjänster (med andra ord entreprenören) och entreprenörens underleverantörer till [upphandlingsmyndigheten, t.ex. Traficom]. Anvisningar om organisationens verkliga ägare och förmånstagare finns på sidorna 3–4 på blanketten.

Obs! Denna anmälan ersätter inte den anmälan om förmånstagare som organisationen ska göra till Patent- och registerstyrelsen.

Uppgifter om organisationen:

* eller annan identifikationsuppgift för företaget/samfundet. Om du inte vet företagets/sammanslutningens identifikationsuppgift ska du skriva ”Okänd” i fältet. I EU-handeln meddelas mervärdesskattenumret som EU-mervärdesskattenummer (VAT-number).

Anmälans innehåll:

* ändring av namnet på verklig ägare, förmånstagare eller underleverantör

Organisationens verkliga ägare och förmånstagare:

Underleverantörer:

* eller annan identifikationsuppgift för företaget/samfundet. Om du inte vet företagets/sammanslutningens identifikationsuppgift ska du skriva ”Okänd” i fältet. I EU-handeln meddelas mervärdesskattenumret som EU-mervärdesskattenummer (VAT number).

Dataskyddsbeskrivning: [hänvisning till stödmyndighetens eller RRP-systemets dataskyddsbeskrivning]

Vem är verklig ägare och förmånstagare?

Med verkliga ägare och förmånstagare avses de aktörer som definieras i EU:s penningtvättsdirektiv ^[11] och Finlands lag om penningtvätt ^[12]. Samfundets verkliga ägare och förmånstagare är en eller flera fysiska personer, som i sista hand äger samfundet och utövar bestämmande inflytande över samfundet eller för vilken en affärstransaktion utförs eller verksamheten utövas.

Med samfundets ägare och förmånstagare avses en eller flera fysiska personer, som

• direkt eller indirekt äger över 25 procent av samfundets aktier, rösträtt eller ägarandelar, eller
• utövar bestämmande inflytande över samfundet på annat sätt, till exempel utifrån ett delägaravtal.

Om samfundets ägare och förmånstagare inte kan definieras (t.ex. tröskeln på 25 procent inte överskrids), avses med verklig ägare och förmånstagare en eller flera fysiska personer, som är

• styrelsemedlem i samfundet, eller
• ansvarig bolagsman i samfundet, eller
• verkställande direktör eller en fysisk person i motsvarande ställning i samfundet.

Ett offentligrättsligt samfund eller en offentligrättslig juridisk person (t.ex. en kommun, en samkommun eller ett universitet) har ingen verklig ägare eller förmånstagare. Ett bolag som ägs av ett offentligt samfund (till exempel staten eller kommunen) har i allmänhet inga verkliga förmånstagare, varvid förmånstagare är styrelsen, verkställande direktören eller andra personer i motsvarande ställning.

Verkliga ägare och förmånstagare enligt bolagsform

Aktiebolag (Ab), publikt aktiebolag (Abp), europabolag (SE), försäkringsaktiebolag, publikt försäkringsaktiebolag:

• Personer som direkt eller indirekt äger 25 procent av bolagets aktier eller rösträtter. Om företaget har olika aktieslag, är förmånstagare de personer som har över 25 procent av rösterna.

Om ovannämnda saknas,

• personer som utövar bestämmande inflytande på annat sätt, till exempel utifrån ett delägaravtal.

Om ovannämnda saknas,

• aktiebolagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör.

Börsbolag:

• Inga verkliga ägare eller förmånstagare Bolagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör. Obs! Onoterade dotterbolag i ett börsbolag: enligt den allmänna regeln.

Öppet bolag:

• Bolagsmän (fysiska personer)
• Om bolagsmannen är en juridisk person, de fysiska personer som direkt eller indirekt äger den juridiska personen eller i övrigt utövar faktiskt bestämmande inflytande i bolaget.

Kommanditbolag:

• ansvariga bolagsmän (fysiska personer)
• om den ansvariga bolagsmannen är en juridisk person, de fysiska personer som direkt eller indirekt äger den juridiska personen eller i övrigt utövar faktiskt bestämmande inflytande i bolaget.

Andelslag, andelsbank:

• Personmedlemmar i andelslag med högst tre medlemmar. Om till exempel ett aktiebolag är medlem i ett sådant andelslag och en fysisk person utövar bestämmande inflytande i aktiebolaget, är den fysiska personen också verklig förmånstagare i andelslaget.
• Oberoende av antalet medlemmar i andelslaget, är andelslagets verkliga förmånstagare också en sådan personmedlem som har mer än 25 procent av rösterna enligt stadgarna.
• Andelslagets styrelsemedlemmar eller verkställande direktör, om andelslaget har mer än tre medlemmar.

Företagare med firma: en fysisk person som idkar näringsverksamhet.

Bostadsaktiebolag: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Ömsesidigt fastighetsaktiebolag: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Bostadsrättsförening: styrelsemedlemmar som antecknats i handelsregistret.

Förening: styrelsemedlemmar som antecknats i föreningsregistret.

Stiftelse: styrelsemedlemmar och förvaltningsrådsmedlemmar som antecknats i stiftelseregistret.

Religionssamfund: styrelsemedlemmar som antecknats i registret över religionssamfund.

Andra bolagsformer som inte nämns i förteckningen: se den allmänna regeln.

Exempel på verkliga förmånstagare i olika ägarsituationer och exempel på beräkningar av ägarandelar finns på Patent- och registerstyrelsens webbplats:
https://www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/formanstagaruppgifter/vem_ar_formanstagare/exempel_formanstagare.html