Den övre åldersgränsen för BSP-sparande slopas.

Tidigare har 15–45-åriga förstabostadsköpare kunnat bli BSP-sparare. Den övre åldersgränsen för BSP-sparande slopas och i fortsättningen kan vem som helst som fyllt 15 år ingå ett BSP-avtal med sin bank, förutsatt att personen inte tidigare har ägt en bostad.

För en BSP-sparare i åldern 15–18 år har det förutsatts att de medel som sätts in på BSP-kontot består av medel som BSP-spararen intjänat genom eget arbete, såsom lön. Till denna del förblir bestämmelserna oförändrade. Inte heller i fortsättningen kommer det att vara möjligt att sätta in exempelvis medel som erhållits som gåva på en minderårigs BSP-konto.

Insättningarna granskas framöver per månad.

BSP-sparandet ändras från sparande per kvartal till sparande per månad.

Tidigare granskades BSP-sparandet i perioder på tre månader, dvs. insättningar på 150–4 500 euro skulle göras på BSP-kontot per kvartal, dvs. i perioder på tre månader. När minst åtta kvartalsinsättningar hade gjorts och 10 procent av den anskaffade bostadens pris (sparandel) hade sparats, hade BSP-spararen möjlighet att få BSP-räntestödslån.

Framöver granskas insättningarna per månad och det ska göras minst 20 månadsinsättningar på BSP-kontot, varefter BSP-spararen har möjlighet att få BSP-räntestödslån. Beloppen för månadsinsättningarna är 50-1500 euro per månad, den egna sparandelen på 10 procent förblir oförändrad. Även om sparandet ändras från kvartalsinsättningar till månadsinsättningar, sker det i praktiken inga ändringar i deponeringstidens minimilängd, dvs. som snabbast kan minimiantalet insättningar göras på drygt ett och ett halvt år.

Personer som har blivit BSP-sparare innan den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juni 2026 kan dock fortsätta spara per kvartal, övergå till månadssparande eller spara med en kombination av dessa. Som kvartalsinsättning betraktas alla sådana insättningar som är minst 150 euro. Om en enskild insättning understiger 150 euro är det fråga om en månadsinsättning enligt det nya systemet. En kvartalsinsättning motsvarar tre månadsinsättningar.

Se mer: Tre exempel på hur sparande per kvartal kan se ut >

I fortsättningen blir det obligatoriskt att göra den första insättningen i samband med att BSP-kontot öppnas, dvs. det är inte möjligt att öppna ett BSP-konto utan att BSP-spararen också gör den första månadsinsättningen.

Precis som tidigare kan man även i fortsättningen ta pauser i BSP-sparandet, dvs. insättningarna behöver inte göras under på varandra följande månader. BSP-spararen kan således om han eller hon så önskar låta bli att göra en månadsinsättning, varvid månaden i fråga inte räknas med bland de 20 minimimånadsinsättningar som krävs, och återuppta sparandet senare.

Samdeponenternas ålder eller familjeförhållanden har ingen betydelse i fortsättningen.

Det är möjligt att börja BSP-spara tillsammans med en annan person eller ansluta en annan person till ett befintligt BSP-konto enligt både det tidigare och det nya BSP-systemet.

När den övre åldersgränsen för BSP-sparande slopas har samdeponenternas ålder eller familjeförhållanden ingen betydelse i fortsättningen, utan det enda villkoret för gemensamt BSP-sparande är att ingendera av samdeponenterna har ägt en bostad tidigare. Att bli samdeponent eller ansluta sig till ett BSP-konto under det gamla systemet förutsatte antingen att båda BSP-spararna eller den ena av dem var under 44 år och att de var gifta eller i ett registrerat partnerskap, eller de har eller haft ett gemensamt barn eller tidigare varit gifta eller i ett registrerat partnerskap.

För att köpa en gemensam bostad är det inte nödvändigt att BSP-kontot har öppnats tillsammans eller att två personers separata BSP-konton slås samman, utan två BSP-sparare kan också köpa en gemensam bostad på basis av separata BSP-avtal. Avtalen behöver slås samman till exempel när det blir aktuellt att köpa en bostad men den ena av BSP-spararna ännu inte har deponerat de månadsinsättningar som krävs.

Den tillfälliga finansieringen ska framöver omvandlas till ett BSP‑räntestödslån inom två år.

Om det blir aktuellt att köpa en bostad innan det har gjorts tillräckligt med insättningar på BSP-kontot är det möjligt att använda tillfällig finansiering. Med tillfällig finansiering avses ett annat lån än ett BSP-räntestödslån som lyfts hos banken för att tillfälligt finansiera skaffandet av en bostad. BSP-spararen fortsätter spara på BSP-kontot efter att ha köpt bostaden. Den tillfälliga finansieringen omvandlas till BSP-räntestödslån när de nödvändiga kvartals- eller månadsinsättningar samt den egna sparandelen på 10 procent har sparats.

Enligt nuvarande BSP-system har det varit möjligt att få tillfällig finansiering om minst hälften av insättningsposterna har sparats på BSP-kontot vid tidpunkten för skaffandet av bostaden. Enligt det nya systemet, skall förutom häften av insättningsposterna, även fem procent av bostadens anskaffningspris vara sparat på BSP-kontot.

Eftersom den tillfälliga finansieringen är avsedd som ett tillfälligt arrangemang har man i det nya systemet fastställt en tidsfrist på två år för att omvandla den tillfälliga finansieringen till ett BSP-räntestödslån. Om den tillfälliga finansieringen inte omvandlas inom två år efter att bostaden köpts, hävs BSP-avtalet och rätten till BSP-räntestödslånet upphör. BSP-spararen ska se till att de insättningar som saknas görs samt att han eller hon i tid ansöker hos den bank som beviljat lånet om att den tillfälliga finansieringen omvandlas till ett reciprocitetslån när förutsättningarna uppfylls.

Den bank som beviljar BSP-lånet ansvarar för betalningen av tilläggsräntan.

Bestämmelserna om betalning av tilläggsränta har till många delar preciserats i det nya systemet, men dess grundprincip förblir densamma. Tilläggsräntan betalas fortfarande från och med det år då BSP-sparandet inleds och därefter högst för de fem följande kalenderåren. Om sparandet har inletts innan BSP-spararen har fyllt 18 år, kan spararen och banken dock komma överens om att tilläggsränta betalas för det år då spararen fyller 18 år och därefter för högst fem följande kalenderår.

En precisering i lagen är att den bank som beviljar BSP-lånet ansvarar för betalningen av tilläggsräntan. Den bank som beviljar lånet ansvarar för tilläggsräntan för hela deponeringstiden, även om BSP-kontot har överförts till en annan bank under spartiden.

Eftersom det inte tidigare har funnits bestämmelser om vem som ska betala tilläggsräntan har detta ibland kunnat leda till oklara situationer om BSP-lånet beviljas av en annan bank än den där BSP-avtalet har ingåtts. Det är dock fortfarande möjligt att det är en annan bank som betalar tilläggsräntan än den som beviljar lånet, om annat har avtalats i ett BSP-avtal som ingåtts före den 1 juni 2026. Då iakttas villkoren i BSP-avtalet. I BSP-avtal som ingås efter att den nya lagen trätt i kraft kan man inte längre avtala om vem som ska betala tilläggsräntan på ett sätt som avviker från lagen.

Tilläggsräntans belopp är minst två och max fyra procent. I fortsättningen konstateras i lagen för tydlighetens skull att om två bostadssparare skaffar en gemensam bostad utifrån separata sparavtal, betalas tilläggsräntan separat till vardera utifrån de egna insättningarna.

Tilläggsräntan endast betalas för BSP-besparingar som används för att skaffa bostad.

Dessutom har det i lagen lagts till ett omnämnande om att tilläggsräntan endast betalas för BSP-besparingar som används för att skaffa bostad. Om BSP-spararen har deponerat mer än de tio procent av bostadens anskaffningspris som krävs och vill använda en del av besparingarna till annat än att finansiera bostaden, betalas tilläggsränta endast på de besparingar som används för att finansiera skaffandet av bostaden. Avsikten är dock inte att helt förhindra att extra insättningar används till exempel för renovering av bostaden som ska köpas eller för något annat ändamål, om BSP-spararen vill göra så trots att tilläggsränta inte betalas på denna del av insättningarna.

Tidpunkten för betalning av tilläggsräntan har preciserats. Om man skaffar en färdig bostad betalas tilläggsräntan i samband med köpet. Om man däremot skaffar en bostad som blir färdig vid en senare tidpunkt, såsom en bostadsaktie i ett bostadsaktiebolag som är under byggnad eller ett egnahemshus som ska byggas, betalas tilläggsräntan när medel för bostaden första gången lyfts från bostadssparkontot. Tidigare betalades förskaffandet av ett egnahemshus som skulle byggas tilläggsränta först när byggnadstillsynsmyndigheten hade förrättat slutsynen av och godkänt den bostad som deponenten byggt eller låtit bygga. Till denna del tidigareläggs betalningstiden för tilläggsräntan. Således finns det i fortsättningen alltid tilläggsränta för finansiering av bostaden till förfogande, eftersom den i praktiken betalas i samband med att lånet lyfts och köpet görs eller i samband med att byggprojektet för en bostad som finansieras med reciprocitetslån inleds.

Om BSP-medel lyfts i delar, meddelas BSP-kontouppgifter till Statskontoret i det skede, då alla insättningar har lyfts och kontot avslutas. Datum för avslutande av konto, är den dag, då det sista gången lyfts medel från kontot för köp av bostad med BSP-lån. BSP-lån lyfts först då alla BSP-kontots medel lyfts samt övriga egna medel använts.

Bostadsköp eller slutsyn som görs den 1 januari 2028 eller senare ger inte längre rätt till bostadssparpremie.

I gamla BSP-avtal som ingåtts den 31 december 1992 eller tidigare har det i vissa situationer ännu funnits möjlighet till en bostadssparpremie, som har varit ett arvode till BSP-spararenseparat från den depositions- och tilläggsränta som betalas ur statens medel. Bostadssparpremien har betalats när köpebrevet för bostaden upprättas eller om det är fråga om byggande av ett egnahemshus när byggnadstillsynsmyndigheten utför slutsynen av bostaden.

Bostadsköp eller slutsyn som görs den 1 januari 2028 eller senare ger inte längre rätt till bostadssparpremie. Om man utifrån ett BSP-avtal som ingåtts den 31 december 1992 eller tidigare vill ha en bostadssparpremie, ska BSP-villkoren uppfyllas och bostaden skaffas eller slutsynen slutföras före utgången av 2027. Syftet med övergångsperioden är att de nuvarande BSP-spararna som är berättigade till bostadssparpremie ska hinna skaffa en första bostad med BSP-lån under övergångsperioden och genomföra köpet senast den 31 december 2027.

BSP-spararen kan välja bankens ränteskyddsprodukt för sitt lån i stället för statens BSP-räntestöd.

En central fördel med BSP-systemet är räntestödet för BSP-lån, som täcker en del av räntekostnaderna när en viss räntenivå för lånet överskrids. Räntestödet beaktas i lånet så att banken debiterar låntagaren en lägre ränta än räntestödets belopp, varefter Statskontoret betalar räntestödets andel till banken som räntegottgörelse. Verksamhetsmodellen för räntestöd förblir oförändrad även i fortsättningen, och räntestöd betalas 70 % av den del av den årliga räntan för räntestödslånet som överstiger 3,8 %.

På grund av räntestödet för BSP-lån har möjligheterna att använda bankens övriga egna ränteskyddsprodukter tidigare varit begränsade under räntestödstiden och det har inte varit möjligt att använda till exempel räntetak eller räntekorridorer. I det nya systemet ges BSP-spararen dock möjlighet att i samband med att BSP-lånet lyfts välja mellan statens BSP-räntestöd och bankens ränteskyddsprodukter.

BSP-spararen kan i fortsättningen välja bankens ränteskyddsprodukt för sitt lån i stället för statens BSP-räntestöd och ändå få alla andra förmåner av BSP-lånet, såsom avgiftsfri statsborgen med förhöjt belopp och tilläggsränta. Då betalar staten inget räntestöd för lånet och räntestödet kan inte heller sättas i kraft senare, dvs. valet är bindande. Det är dock möjligt att byta bankens ränteskyddsprodukt, om bankens lånevillkor tillåter, genom avtal med banken. Bankens ränteskyddsprodukter kan vara avgiftsbelagda.

Om lånet får bankens ränteskyddsprodukt i stället för statens BSP-räntestöd, tillämpas inte de lagstadgade begränsningarna för BSP-räntestödslån, såsom det kommunspecifika maximibeloppet för lånet, kraven på räntekostnadernas belopp eller begränsningar för användning av bostaden. Lånetiden är dock begränsad, eftersom bestämmelserna om den maximala lånetiden också tillämpas på statsborgen. Lån som skyddats med andra ränteskyddsprodukter anmäls till Statskontoret på samma sätt som lån med statsborgen.

Om BSP-spararen vill ha statens BSP-räntestöd för sitt lån är det inte heller i fortsättningen möjligt att använda bankens övriga ränteskyddsprodukter. BSP-räntestödet gäller de första 10 låneåren från och med att lånet eller dess första post lyfts, så efter att räntestödstiden löpt ut kan BSP-låntagaren avtala med sin bank om att lägga till en ny ränteskyddsprodukt till sitt lån. Det är också möjligt att avtala med banken om att BSP-räntestödet återkallas i förtid innan räntestödstiden på 10 år går ut, men det är inte möjligt att sätta räntestödet i kraft på nytt efter detta.

På grund av amorteringsfrihet eller amorteringssättet kan lånetiden förlängas till högst 29 år.

Den maximala lånetiden för tidigare BSP-räntestödslån har varit 25 år från det att lånet eller dess första rat lyfts. Det har inte varit möjligt att förlänga lånetiden till över 25 år på någon grund.

BSP-räntestödslånet har beviljats amorteringsfrihet i högst två år. Amorteringsfriheten har dock inte fått förlänga lånetiden över den maximala lånetiden 25 år.

I det nya systemet är den maximala lånetiden för BSP-lån fortfarande 25 år från det att lånet eller dess första rat lyfts, men senare under lånetiden är det möjligt att ändra lånetiden på grund av amorteringsfrihet eller till exempel amorteringssätt. I fortsättningen får låntagaren ha amorteringsfrihet i högst fyra år, varav den oavbrutna amorteringsfriheten får vara högst två år. I och med amorteringsfriheten får lånetiden således förlängas till högst 29 år. Dessutom är det möjligt att lånetiden även på grund av amorteringssättet (t.ex. jämna rater) blir längre än så.

Samma regler gäller i fortsättningen även lånetiden för vanliga bostadslån med statsborgen. I det gamla systemet var den maximala lånetiden för dessa lån 25 år från det att lånet eller dess första rat lyftes, men det var möjligt att under lånetiden på låntagarens begäran förlänga lånetiden till högst 27 år, om låntagarens förmåga att sköta lånet hade försämrats väsentligt på grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan därmed jämförbar orsak.

I fortsättningen kan också lånetiden för ett vanligt lån med statsborgen på grund av amorteringsfrihet förlängas till högst 29 år om amorteringsfriheten varar fyra år, varav högst två år kan vara utan avbrott. Framöver behövs ingen grund för amorteringsfrihet som hänför sig till att låntagarens betalningsförmåga försämras.

BSP-låntagaren kan på eget initiativ avsluta räntestödet genom att anmäla detta till Statskontoret.

Syftet med BSP-systemet är att uppmuntra till att skaffa en egen bostad, så rätten att hyra ut en BSP-bostad eller använda den som annan än egen bostad är begränsad. Tidigare fick man hyra ut en bostad som finansierats med BSP-räntestödslån tillfälligt och i högst två år av särskilda skäl, såsom studier eller arbete på en annan ort.

Den maximala hyrestiden på två år finns kvar även i fortsättningen, men det behövs inte längre något särskilt skäl, så bostaden kan hyras ut av vilken orsak som helst. Det är fortsättningsvis inte tillåtet att hyra ut bostaden eller använda den som annan än egen stadigvarande bostad i mer än två år.

I det nya systemet kan BSP-låntagaren också på eget initiativ avsluta räntestödet genom att anmäla detta till Statskontoret, om låntagaren inte längre använder BSP-bostaden som sin egen bostad. Betalningen av räntestödet upphör från och med den månad då bostaden enligt anmälan inte är i låntagarens eget bruk. På detta sätt kan låntagaren lätt avsluta räntestödet i en situation där man i fortsättningen ämnar använda bostaden till exempel för placeringsändamål. Det är också skäl att lämna anmälan om avslutande av räntestödet till den bank som beviljat lånet, så att banken kan beakta detta när räntegottgörelsen räknas ut.

En ny ägarbostad som finansieras med räntestödslån ska köpas inom två år från försäljningen av den första bostaden.

Det har varit möjligt att överföra BSP-räntestödslånet som använts för skaffande av den första bostaden till en ny bostad om låntagaren har behov av att byta bostad, men han eller hon fortfarande vill behålla sina BSP-förmåner, såsom avgiftsfri statsborgen och räntestöd. Det är även i fortsättningen möjligt att överföra lånet till en ny bostad, men man har i lagen fastställt en tidsfrist för skaffande av en ny bostad. Om en första bostad som skaffats med BSP-lån säljs, måste den nya ägarbostaden ska som finansieras med räntestödslån köpas inom två år.

På motsvarande sätt kan ett vanligt bostadslån med statsborgen överföras till en ny bostad vid bostadsbyte. Då behöver låntagaren inte betala en ny borgensavgift, om det inte finns behov av att öka lånebeloppet på grund av bostadsbytet. Om lånebeloppet ökas, görs detta genom att ett nytt separat lån lyfts vid sidan om det gamla lånet, för vilket en borgensavgift betalas.

Om den gamla bostaden säljs, ska en ny bostad köpas inom två år även om man har ett bostadslån med statsborgen.

Ansökan om borgensersättning måste lämnas in senast tre månader efter att borgen har förfallit till betalning.

Betalningen av borgensersättning och lånebeviljarens förfarande i borgensersättningssituationer har preciserats i den nya lagen.

För tydlighetens skull har det till lagen fogats hänvisningar till lagen om borgen och tredjemanspant, som innehåller bestämmelser om när borgen förfaller till betalning. Tidigare har betalningen av borgensersättningen bundits till lånebeviljarens slutliga förlust, som i vissa situationer har kunnat anses vara ett oklart kriterium.

Borgensersättning kan sökas hos Statskontoret när borgen har förfallit. I fortsättningen ska ansökan om borgensersättning lämnas in senast tre månader efter att borgen har förfallit till betalning. Om borgensersättning söks senare än inom tre månader från det att borgen förfallit till betalning, betalas dröjsmålsränta när tidsfristen löpt ut först från det att ansökan blivit anhängig. Syftet är att uppmuntra lånebeviljarna att utan dröjsmål ansöka om borgensersättningar och förebygga situationer där dröjsmålsränta hinner inflyta för en lång tid på grund av att borgensersättning inte har sökts, även om förutsättningarna för betalning av den redan uppfylls.

Till lagen har dessutom fogats bestämmelser om hur medel från försäljningen av säkerheten ska fördelas. Liksom tidigare ska medlen i första hand användas till lån med statsborgen, men för tydlighetens skull har det lagts till en bestämmelse om att medel från försäljningen av bostaden först ska fördelas på försäljningskostnaderna, sedan på dröjsmålsräntan och räntan och till sist på lånets kapital.

Grunderna för sänkning av borgensersättningen har preciserats. Liksom tidigare kan borgensersättningen sänkas eller lämnas obetald, om lånebeviljaren vid beviljandet av lånet eller under lånetiden har underlåtit att iaktta bestämmelserna i lagen eller god banksed. I fortsättningen kan grunden också vara underlåtenhet att iaktta god kreditgivningssed eller att lånebeviljaren annars handlat på ett sätt som kan öka statens risk för borgensersättning.

En förutsättning är dock att det är fråga om en väsentlig försummelse eller något annat klandervärt förfarande från kreditgivarens sida. Borgensersättningen sänks inte på grund av en ringa förseelse (t.ex. en ringa överskridning av den maximala lånetiden). Däremot är kränkning av statens fördel inte längre en förutsättning för att borgensersättningen inte ska betalas ut, eftersom det i praktiken kan vara svårt att bedöma och påvisa det. Däremot bedöms riskexponeringen för statsborgensersättningen och hur lånebeviljarens förfarande påverkar den.