Dokumentversioner:

Bakgrund

Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP, Recovery and Resilience Plan) är Finlands nationella plan för utnyttjande av finansieringen i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Syftet med denna anvisning är att ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ska rapportera till Statskontoret på vederbörligt och enhetligt sätt om de gemensamma indikatorerna för åtgärderna i Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP), vilket är en förutsättning för att den kravenliga rapporteringen till EU ska kunna genomföras i enlighet med RRF-förordningen ^[2]. Med hjälp av de gemensamma indikatorerna följer man upp och utvärderar de allmänna resultaten av RRF-faciliteten samt uppnåendet av allmänna och särskilda mål. ^[3]

Vilka är de gemensamma indikatorerna?

Europeiska kommissionen och EU:s medlemsländer har tillsammans kommit överens om gemensamma indikatorer för rapporteringen av RRF-faciliteten. En förteckning över dem finns i nedanstående tabell.

Kommissionen har utarbetat beskrivningar ^[4] av innehållet i de gemensamma indikatorerna och anvisningar ^[5] för rapporteringen av dem. De indikatorspecifika sammandragen som gjorts utifrån dessa finns i bilaga 1.

Sambandet mellan åtgärderna i Finlands RRP-plan och de gemensamma indikatorerna

Finlands RRP-plan bygger på fyra pelare:

• Pelare 1: Grön omställning stöder ekonomisk omstrukturering och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle
• Pelare 2: Digitaliseringen och dataekonomin kommer att öka produktiviteten och göra tjänsterna tillgängliga för alla
• Pelare 3: Höja sysselsättningsgraden och kompetensnivån för att främja hållbar tillväxt
• Pelare 4: Förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster och öka kostnadseffektiviteten

Varje pelare delas in i åtgärder som ministerierna, övriga statliga ämbetsverk och inrättningar (nedan stödmyndigheten) vidtar i enlighet med sin egen mer detaljerade handlingsplan. Åtgärderna är till sin natur antingen investeringar eller reformer.

Med åtgärderna i Finlands RRP-plan tas information fram för de sammanlagt 12 gemensamma indikatorerna. ^[6] En åtgärd kan gälla fler än en gemensam indikator. För varje gemensam indikator kan det alltså finnas flera åtgärder som bidragsmyndigheten ansvarar för. Det bör dock observeras att man inte har identifierat någon gemensam indikator som ska rapporteras, som skulle gälla alla åtgärder i Finlands RRP-plan. I bilaga 2 finns en förteckning över åtgärder som inte rapporterar om gemensamma indikatorer.

Bild 1: Samband på allmän nivå mellan gemensamma indikatorer och åtgärder

Sambandet mellan åtgärderna i Finlands RRP-plan och de gemensamma indikatorerna gicks igenom med de ministerier som ansvarar för åtgärderna och stödmyndigheterna före den första rapporteringen av de gemensamma indikatorerna (februari 2022). Dessutom har Europeiska kommissionen kommenterat Finlands förslag till indikatorrapportering.

Uppföljningsmätare för de gemensamma indikatorerna

Beträffande de gemensamma indikatorerna rapporteras uppföljningsmätare som fastställts för varje indikator (t.ex. MWh/år, antal företag, antal personer). Uppföljningsmätarna är antingen kumulativa (stock) (de gemensamma indikatorerna 1–5 samt 12 och 13) eller kontinuerliga (flow) (de gemensamma indikatorerna 6–11 och 14). Stock-mätarens värde är noll i utgångsläget och under de följande rapporteringsperioderna används som jämförelsevärde värdet för den föregående rapporteringsperioden (“Initially 0, subsequently adjusted to the achieved value of the previous reporting round”). Flow-mätarens värde är noll i utgångsläget och under de följande rapporteringsperioderna nollställs jämförelsevärdet (“Baseline 0, reset every reporting round”). I praktiken rapporteras alltså endast den ändring som skett i värdet under rapporteringsperioden.

Exempel 1 (kumulativ mätare):

• Genom stödåtgärden för åtgärd 3 (Infrastruktur för alternativa bränslen) – offentlig infrastruktur för laddning och tankning av el och gas – tas de 15 första högspänningsladdarna i bruk den 1 november 2023 och den 1 mars 2024 har antalet högspänningsladdare ökat till sammanlagt 27.
• Den myndighet som ansvarar för åtgärden rapporterar den 31 december 2023 att värdet för den gemensamma indikatorn 3 är 15 och den 30 juni 2024 att värdet för den gemensamma indikatorn är 12.

Exempel 2 (kontinuerlig mätare):

• Åtgärden – cybersäkerhetsutbildning för tjänstemän – som anknyter till den gemensamma indikatorn 10 (Antal deltagare i utbildning) inleds den 1 maj 2022. I den första utbildningen (5/2022) deltar 100 tjänstemän och i den andra utbildningen (09/2022) deltar 250 tjänstemän
• Den myndighet som ansvarar för åtgärden rapporterar den 30 juni 2022 att värdet för den gemensamma indikatorn är 100 och den 31 december 2022 att värdet för den gemensamma indikatorn är 250. (Obs! Deltagarna i utbildningen ska också rapporteras enligt kön och ålder).

Om den information som rapporteras inte har samlats in så att den kan indelas i underklasser som rapporteras (t.ex. olika åldersklasser), ska indelningen göras utifrån en bedömning, statistik eller motsvarande och en beskrivning av den metod som använts ska bifogas rapporteringen.

Datasystem som används i rapporteringen

För uppföljningen och rapporteringen av genomförandet av Finlands RRP-plan används två datasystem:

• Med hjälp av RRP-systemet, som upprätthålls av Statskontoret, följer man upp projekt, för vilka stödmottagare har beviljats stöd.

· Med hjälp av statens gemensamma
projektportföljsystem följer man upp projekt som stödmyndigheten själv genomför, såsom förvaltningsinterna reformer och investeringar.

• Åtgärder som inbegriper både understödd verksamhet och förvaltningsintern utvecklings- och reformverksamhet, som stödmyndigheten själv genomför, följs upp i RRP-systemet.

Uppgifterna om genomförandet av de gemensamma indikatorerna sparas i ovan nämnda system i enlighet med stödformen.

Utfallsuppgifterna rapporteras som värden för rapporteringsperioden i fråga enligt anvisningarna för respektive indikator. Om rapporteringsperiodens värde är noll ska en kort förklaring till detta ges i kommentarsfältet i systemet. Dessutom är det möjligt att i samband med rapporteringen av indikatorvärdet bifoga dokument som vid behov verifierar det rapporterade värdet. Om verifieringshandlingarna inte bifogas till rapporteringen ska de kunna lämnas in på begäran, till exempel i samband med tillsyn eller revision. Verifieringshandlingen ska alltid bifogas när det rapporterade värdet grundar sig på en uppskattning. I verifieringshandlingen beskrivs då den bedömningsmetod som använts för att få det uppskattade rapporteringsvärdet.

En separat anvisning har skapats för användningen av RRP-datasystemet och projektportföljsystemet. Anvisningen innehåller instruktioner om hur datafälten ska fyllas i. Systemanvisningar finns på webbplatsen för genomförande och uppföljning av Finlands plan för återhämtning och resiliens.

Varje stödmyndighet rapporterar i enlighet med anvisningarna om de gemensamma indikatorer för de åtgärder som den har ansvar för. De ansvariga ministerierna granskar de uppgifter som stödmyndigheten rapporterat. Statskontoret sammanställer uppgifterna om de gemensamma indikatorerna och lämnar dem till finansministeriet för EU-rapporteringen.

De gemensamma indikatorerna för åtgärderna i Finlands RRP-plan, de ansvariga myndigheterna och rapporteringsanvisningarna finns i bilaga 1.

Tidsplan för rapporteringen

Framstegen i de gemensamma indikatorerna i RRP-planen rapporteras till Europeiska unionen två gånger per år. En lägesöversikt över uppdateringen av de gemensamma indikatorerna görs årligen senast den 28 februari och senast den 31 augusti. Under varje rapporteringsperiod rapporteras utfallet för de gemensamma indikatorerna senast den 31 december och senast den 30 juni.

Rapporteringen av medlemsländernas gemensamma indikatorer fortsätter under genomförandet av hela RRF-faciliteten. Uppgifter om de finansierade projekten samlas in tills projektfinansieringen upphör. Den sista rapporteringen av de gemensamma indikatorerna till EU görs i februari 2027.

Till vad används uppgifterna?

Uppgifterna om utfallen av de gemensamma indikatorerna i Finlands RRP-plan lämnas till Europeiska kommissionen, som upprätthåller en resultattavla för återhämtning och resiliens baserad på uppföljningen av RRF-faciliteten. Syftet med resultattavlan är att på ett transparent sätt ge sammanfattande information om framstegen i genomförandet av medlemsstaternas RRP-planer. Resultattavlan är tillgänglig för allmänheten på webben och uppdateras två gånger om året på grundval av medlemsstaternas halvårsvisa rapporter.

Länk till resultattavlan: https://ec.europa.eu/economy_finance/recovery-and-resilience-scoreboard/index.html

Vem ansvarar för att uppgifterna är riktiga?

Stödmyndigheten ansvarar för att de uppgifter som sparas i RRP-systemet och projektportföljsystemet är riktiga. Statskontoret övervakar att rapporteringen av de gemensamma indikatorerna är adekvat. Om uppgifterna är bristfälliga kontaktar Statskontoret stödmyndigheten för att utreda och korrigera bristfälliga eller felaktiga uppgifter. Statskontoret kan vid behov ålägga stödmyndigheten att vidta korrigerande åtgärder.

Bilaga 1: Anvisningar för rapportering av de gemensamma indikatorerna

1. Besparingar i årsförbrukningen av primärenergi

Beskrivning:

Total årlig minskning av förbrukningen av primärenergi för stödmottagande enheter till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Utgångsläget ska vara den årliga förbrukningen av primärenergi före insatsen, och det uppnådda värdet ska avse den årliga förbrukningen av primärenergi året efter insatsen.

När det gäller byggnader ska det finnas tillräcklig dokumentation avseende insatserna för att det ska vara möjligt att beräkna dessa värden, till exempel med hjälp av energicertifikat eller andra övervakningssystem som beaktar de kriterier som anges i artikel 10.6 i direktivet om byggnaders energiprestanda*. När det gäller processer i företag ska den årliga förbrukningen av primärenergi dokumenteras genom energibesiktningar i enlighet med artikel 8 i energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU) eller andra relevanta tekniska specifikationer.

* 2010/31/EU, ändrat genom förordning (EU) 2018/844

Offentliga byggnader ska definieras som byggnader som ägs av offentliga myndigheter och byggnader som ägs av ideella organisationer, förutsatt att dessa eftersträvar mål av allmänt intresse såsom utbildning, hälsa, miljö och transport. Det kan till exempel vara byggnader som hyser offentlig förvaltning, skolor, sjukhus osv.

Rapporteringstidpunkt:

Efter att stödåtgärden slutförts och energieffektivitetscertifikat, energikartläggning eller någon annan relevant teknisk specifikation (som fastställs i den allmänna beskrivningen) utfärdats.

Beräkningsmetod:

Det uppnådda värdet ska beräknas genom att den nya faktiska energiförbrukningen efter åtgärden subtraheras från energiförbrukningen före åtgärden. Den renoverade enhetens energibesparing beräknas endast en gång efter att åtgärden har slutförts.

Mätare:

MWh/år (typ: stock)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

2. Ytterligare operativ kapacitet installerad för förnybar energi

Beskrivning:

Ytterligare kapacitet som installerats för förnybar energi till följd av stödet från åtgärder under faciliteten och som är operativ (dvs. i tillämpliga fall ansluten till elnätet och som kan producera, eller redan producerar, energi). Under rapporteringsperioden rapporteras ytterligare kapacitet som tagits i bruk utöver den som rapporterades under föregående rapporteringsperiod.

Indikatorn ska samlas in och rapporteras separat

i) för kapacitet att producera förnybar energi och

ii) elektrolyskapacitet för vätgasproduktion.

Produktionskapacitet ska definieras som ”största nettoelkapacitet” enligt Eurostats definition*.

* Den maximala aktiva effekt, vid uttagspunkten, som kan levereras kontinuerligt när hela anläggningen är i drift (dvs. minus den effekt som används i stationens hjälputrustning och med beaktande av förluster i transformatorer som anses vara väsentliga för stationen)

Förnybar energi ska definieras som energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas” (se direktiv 2018/2001). Indikatorn ska även omfatta elektrolyskapacitet för vätgasproduktion som byggts upp till följd av stödet från åtgärder under faciliteten.

Mätare:

MW (typ: stock)

Vid rapportering av värden ska Eurostats metod* användas vid beräkningen av enheterna.

*
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Tonnes_of_oil_equivalent_(toe)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

3. Infrastruktur för alternativa bränslen (tank- eller laddningsstationer)

Beskrivning:

Antal tank- eller laddningsstationer (nya eller uppgraderade) för rena fordon som fått stöd genom åtgärder under faciliteten. Under rapporteringsperioden rapporteras det antal som tagits i bruk utöver det antal som rapporterades under föregående rapporteringsperiod.

En laddningsstation ska definieras som ett gränssnitt där ett elfordon i taget kan laddas eller där ett batteri på ett elfordon i taget kan bytas ut.

Med tankstation avses en anordning för tankning som tillhandahåller alternativa bränslen via en fast eller en rörlig anläggning.

Alternativa bränslen ska definieras som bränslen eller kraftkällor som, åtminstone delvis, fungerar som ersättning för fossila oljekällor för energiförsörjning till transporter och som kan bidra till utfasning av fossila bränslen och förbättring av miljöprestandan inom transportsektorn, samt är i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001*.

* I synnerhet artikel 29 i direktiv 2018/2001, i vilken fastställs hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.

Indikatorn ska samlas in och rapporteras separat

i) för laddningsstationer och

ii) tankstationer.

Som en del av det sistnämnda ska även iii) tankstationer för vätgas rapporteras separat.

Rapporteringstidpunkt:

En tank- och laddningsstation inkluderas i beräkningen genast när den är operativ (dvs. den är klar för produktion eller producerar bränsle).

Mätare:

Antal tank- och laddningsstationer indelat i stationer för laddning, tankning och tankning av vätgas (typ: stock)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

4. Antal människor som omfattas av åtgärder för skydd mot översvämningar, okontrollerade skogsbränder och andra klimatrelaterade naturkatastrofer

Beskrivning:

Antal människor som är bosatta i områden där skyddsinfrastruktur (inbegripet grön infrastruktur och naturbaserade lösningar för klimatanpassning) byggs eller i betydande utsträckning uppgraderas till följd av stödet från åtgärder under faciliteten för att minska sårbarheten för översvämningar, skogsbränder och andra klimatrelaterade naturliga risker (stormar, torka och värmeböljor).

Indikatorn ska omfatta skyddsåtgärder som är tydligt lokaliserade till högriskområden och direkt hanterar konkreta risker, till skillnad från mer allmänna åtgärder som genomförs på nationell eller regional nivå. När det gäller översvämningar ska indikatorn räkna antal bofasta i riskzonen.

Mätare:

Antal personer (typ: stock)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

Finlands RRP-plan innehåller inga åtgärder med anknytning till denna indikator.

5. Ytterligare bostäder med internetanslutning via nät med mycket hög kapacitet

Beskrivning:

Totalt antal bostäder med tillgång till nät med mycket hög kapacitet, såsom de definieras i “BEREC Guidelines on Very High Capacity Networks (BoR (20) 165)”*, som bara hade tillgång till långsammare anslutningar eller ingen tillgång till internet alls före stödet från åtgärder under faciliteten.

* I artikel 2.2 i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation (EECC) definieras för närvarande begreppet ”nät med mycket hög kapacitet” på följande sätt: ”nät med mycket hög kapacitet” är antingen ett elektroniskt kommunikationsnät som helt består av fiberoptiska element åtminstone fram till distributionspunkten på betjäningsplatsen eller ett elektroniskt kommunikationsnät som under normala högtrafikförhållanden kan erbjuda liknande nätprestanda i fråga om tillgänglig ned- och upplänksbandbredd, resiliens, felrelaterade parametrar samt fördröjning och jitter.

Även 5G-nättäckning och uppgradering till gigabithastighet ska beaktas. Den förbättrade internetanslutningen måste vara en direkt följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska mäta bostäder med möjlighet att ansluta till internet, inte de som faktiskt utnyttjar denna möjlighet.

En bostad ska definieras som ”ett eller flera rum i en permanent byggnad eller separat del därav som (…) är avsedda för åretruntboende för ett enskilt hushåll” (se kommissionen** (Eurostat)).

** https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Dwelling

Sjukhus, äldreboenden, vårdhem, fångvårdsanstalter, garnisoner, religiösa samfund, internat, arbetarbostäder osv. räknas inte in i indikatorn.

Mätare:

Antal bostäder (typ: stock)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

6. Företag som får stöd att utveckla eller införa digitala produkter, tjänster och tillämpningsprocesser

Beskrivning:

Antalet företag ^[7] som får stöd för att utveckla eller anta nya eller avsevärt uppgraderade tjänster, produkter och processer baserade på digital teknik genom åtgärder under faciliteten. Häri ingår avancerad digital teknik* såsom automatisering, artificiell intelligens, cybersäkerhet, blockkedjor, moln- och edgeinfrastrukturer och dataområden, kvantteknik och högpresterande datorsystem. Betydande uppgraderingar ska endast omfatta nya funktioner.

* rapporteringen begränsas dock inte till avancerad digital teknik, utan i rapporteringen beaktas alla digitala produkter, tjänster och applikationer

Informationen ska därför samlas in separat för

i) företag som får stöd för att utveckla digital teknik och digitala lösningar och

ii) företag som får stöd för att införa digitala lösningar* för att omvandla sina tjänster, produkter eller processer.

* även digitala lösningar av utomstående producenter

Informationen ska även samlas in utifrån företagets storlek. Företagsklassificering (enligt 2 och 3 artikeln i bilagan till kommissionens (Eurostat) rekommendation 2003/361/EY):

• Små företag, inbegripet mikroföretag: 0–49 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning ≤ = 10 miljoner euro eller balansomslutning ≤ = 10 miljoner euro;
• Medelstora företag: 50–249 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 10 miljoner euro ≤ 50 miljoner euro eller balansomslutning över 10 miljoner euro ≤ 43 miljoner euro;
• Stora företag: 0–250 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 50 miljoner euro eller balansomslutning > 43 miljoner euro;

Om något av de två gränsvärdena (antal anställda och egenföretagare respektive årlig omsättning/balansomslutning) överskrids ska företagen tillhöra storlekskategorin över. Storleken på det företag som får stöd ska mätas när stödet inleds.

Ett företag ska räknas en gång oavsett hur många gånger det får digitaliseringsstöd genom åtgärder under faciliteten.

Mätare:

Antal företag som får stöd för utveckling och uppgradering utifrån företagets storlek. (typ: flow)

Beräkningsmetod:

Företaget räknas med från den tidpunkt då stödet beviljas företaget. Företaget räknas med en gång per åtgärd, även om åtgärden skulle pågå i flera år. Om företaget får stöd från flera åtgärder under faciliteten, räknas varje åtgärd separat.

Denna indikator ingår i den gemensamma indikatorn 9, dvs. det rapporterade värdet i denna indikator ska vara mindre än det rapporterade värdet i indikator 9.

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

7. Användare av nya och uppgraderade offentliga digitala tjänster, produkter och processer

Beskrivning:

Antal användare av digitala offentliga tjänster, produkter och processer som är nya eller har uppgraderats betydligt till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Betydande uppgraderingar ska endast omfatta nya funktioner.

Indikatorn ska bara ha utgångsvärdet 0 om den digitala tjänsten, produkten eller processen är ny.

Med användare avses kunderna för de offentliga tjänster och produkter som utvecklats eller uppgraderats genom åtgärder som fått stöd från faciliteten, samt den personal på den offentliga institutionen som använder de digitala processer som är nya eller har uppgraderats betydligt genom stödet från åtgärder under faciliteten.

Precisering av beskrivningen:

Beroende på tjänstens karaktär och mål kan användaren vara antingen en person eller ett samfund.

Om tjänsten är riktad till samfund, räknas samfundet som en användare. Exempel: Om tjänsten för registrering av bokslut har digitaliserats, räknas endast bokföraren i samfundet eller en representant för samfundets bokföringsteam som användare.

Om tjänsten är avsedd att underlätta arbetet för de anställda i ett företag, räknas de anställda som använder tjänsten som användare. Exempel: Om ett företag erbjuds en digital tjänst för möten med myndigheter räknas alla de anställda i företaget som använder tjänsten som användare.

Företagets storlek beaktas inte i beräkningen.

Mätare:

Användare/år (typ: flow)

Beräkningsmetod:

Om användare rapporteras flera gånger per år ska endast användarna under rapporteringsperioden i fråga rapporteras. Användarna/år beräknas i kommissionens system.

Det anses inte som dubbelräkning att räkna en och samma användare som använder en onlinetjänst flera gånger.

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

* rapportering möjlig tidigast 2026

8. Forskare som arbetar vid forskningsanläggningar som får stöd

Beskrivning:

Antal forskare som inom ramen för sin verksamhet direkt använder den offentliga eller privata forskningsanläggning eller den utrustning som fått stöd genom åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska mätas i årliga heltidsekvivalenter enligt den metod som anges i OECD:s Frascatimanual 2015.

* Även utomstående forskare som använder forskningsutrustning i företag som får stöd, ifall det går att få information om dem.

Stödet måste förbättra forskningsanläggningen eller kvaliteten på forskningsutrustningen. Utbyten som inte innebär en höjning av kvaliteten samt underhåll ska inte ingå. Lediga FoU-tjänster ska inte räknas och inte heller stödpersonal för FoU-verksamhet (dvs. tjänster utan direkt anknytning till FoU-verksamhet).

Årliga heltidsekvivalenter för FoU-personal ska definieras som förhållandet mellan antalet arbetstimmar som faktiskt ägnats FoU-verksamhet under ett kalenderår, dividerat med den totala normala arbetstiden för en person eller en grupp under samma period. Enligt vedertagen praxis kan en person inte utföra mer än en heltidsekvivalent (FTE) inriktad på FoU-verksamhet på halvårsbasis. Den normala arbetstiden ska fastställas på grundval av normal/lagstadgad arbetstid. En heltidsanställd ska identifieras med hänvisning till anställningsstatus, typ av avtal (hel- eller deltid) och graden av deltagande i FoU-verksamhet (se OECD:s Frascatimanual 2015, kapitel 5.3).

Indikatorn ska vara uppdelad på kön.

Mätare:

Årlig arbetstid omvandlad till heltid och uppdelad på kön (typ: flow)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

9. Företag som får stöd (varav: små (däribland mikroföretag), medelstora och stora företag)

Beskrivning:

Indikatorn ska räkna alla företag som får ekonomiskt stöd eller stöd in natura genom åtgärder under faciliteten.

Företaget ska definieras som den minsta kombination av rättsliga enheter som är en organisatorisk enhet vilken producerar varor eller tjänster och har en viss grad av självständigt beslutsfattande, särskilt i fråga om användningen av sina resurser i den löpande driften, och som bedriver en eller flera verksamheter på en eller flera platser. Ett företag kan bestå av en enda rättslig enhet. Rättsliga enheter ska omfatta juridiska personer vars existens erkänns i lag oberoende av vilka fysiska personer eller institutioner som är ägare eller delägare, såsom öppna bolag, kommanditbolag, bolag med begränsat ansvar, aktiebolag osv. Rättsliga enheter ska även omfatta fysiska personer som själva bedriver en näringsverksamhet, till exempel butiksinnehavare, bilverkstadsägare, advokater eller hantverkare (kommissionen (Eurostat)), på grundval av rådets förordning (EEG) nr 696/93 (15.3.1993), avsnitt III. När det gäller denna indikator ska företag definieras som vinstdrivande organisationer som producerar varor och tjänster för att tillgodose behov på marknaden.

Indikatorn ska samlas in och rapporteras utifrån företagsstorlek. Storleken på det företag som får stöd ska mätas när stödet inleds.

Företagsklassificering (enligt 2 och 3 artikeln i bilagan till kommissionens (Eurostat) rekommendation 2003/361/EY):

Små företag, inbegripet mikroföretag:

• 0–49 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning ≤ = 10 miljoner euro eller balansomslutning ≤ = 10 miljoner euro;

Medelstora företag:

• 50–249 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 10 miljoner euro ≤ 50 miljoner euro eller balansomslutning över 10 miljoner euro ≤ 43 miljoner euro;

Stora företag:

• 0–250 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 50 miljoner euro eller balansomslutning > 43 miljoner euro;

Om något av de två gränsvärdena (antal anställda och egenföretagare respektive årlig omsättning/balansomslutning) överskrids ska företagen tillhöra storlekskategorin över.

Mätare:

Antal företag specificerat utifrån företagsstorlek (typ: flow)

Beräkningsmetod:

Företaget räknas med från den tidpunkt då stödet beviljas företaget. Om stödformen är sådan att rätten till stöd förfaller om projektet inte har genomförts inom utsatt tid, räknas företaget med från den tidpunkt då stödet betalas till företaget. Företaget räknas med en gång per åtgärd, även om åtgärden skulle pågå i flera år. Om företaget får stöd från flera åtgärder under faciliteten, räknas varje åtgärd separat.

Denna indikator inbegriper de värden som rapporterats i indikator 6. Det rapporterade värdet i denna indikator ska vara större än det rapporterade värdet i indikator 6.

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

10. Antal deltagare i utbildning

Beskrivning:

Indikatorn ska ta hänsyn till antalet deltagare i allmän utbildning (ISCED 0–6, ISCED 7–8, vuxenutbildning) och yrkesutbildning (utanför/på arbetsplatsen, fortbildning etc.) som stöds genom åtgärder under faciliteten, inbegripet deltagare i utbildning i digitala färdigheter.

Uppgifter samlas in och rapporteras

i) om deltagare i utbildning och

ii) dessutom separat (ingår i det föregående): deltagare i utbildning i digitala färdigheter.

Med utbildning i digitala färdigheter avses utbildning på alla nivåer och den inbegriper högspecialiserade utbildningsprogram för att utbilda digitala specialister (dvs. teknikinriktade program), utbildning av lärare, utveckling av digitalt innehåll för utbildningsändamål och relevant organisatorisk kapacitet. Den inbegriper också åtgärder och program för att förbättra digitala grundfärdigheter.

Om utbildningen eller utbildningsinsatsen fanns innan faciliteten infördes och den har uppgraderats eller utvecklats genom åtgärder under faciliteten, räknas endast de personer som deltar i utbildningen efter att stöd erhölls under faciliteten.

Uppgifterna ska också uppdelas på kön och ålder (0–17, 18–29, 30–54, 55 och äldre).

Deltagarna räknas när de börjar utbildningen.

Mätare:

Antal personer uppdelat på kön (typ: flow)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

11. Antal personer som är anställda eller arbetssökande

Beskrivning:

Personer som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften, som har fått stöd genom åtgärder under faciliteten för återhämtning och resiliens och är anställda, inbegripet egenföretagare, eller som stod utanför arbetskraften när de fick stödet och som omedelbart efter detta stöd blivit arbetssökande. Detta inbegriper följande fall:

• en person som tidigare var arbetslös får stöd via faciliteten och börjar arbeta
• en person som tidigare stod utanför arbetskraften får stöd via faciliteten och börjar arbeta
• en person som tidigare stod utanför arbetskraften får stöd via faciliteten och blir arbetslös arbetssökande

Med ”arbetssökande” avses personer som normalt saknar arbete, är tillgängliga för anställning och aktivt söker arbete enligt definitionen av “arbetslösa”. Dessutom beaktas personer som har registrerat sig som arbetslösa arbetssökande enligt nationell praxis.

Personer som har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetskraftsservicen ska alltid räknas med även om de inte är omedelbart tillgängliga för anställning.

En person kan rapporteras endast en gång under rapporteringsperioden. En person kan dock rapporteras under en annan rapporteringsperiod om han eller hon har fått ytterligare stöd från åtgärden under faciliteten och har börjat arbeta eller söka arbete.

Indikatorn ska uppdelas på kön (män/kvinnor/ickebinära) och ålder (0–17, 18–29, 30–54, 55 och äldre).

Mätare:

Antal personer uppdelat på kön och ålder (typ: flow)

Rapporteringstidpunkt:

Den dag då personen börjar söka arbete eller sysselsätts

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

12. Kapacitet hos nya eller moderniserade hälso- och sjukvårdsinrättningar

Beskrivning:

Det maximala årliga antal personer som kan tas emot på en ny eller moderniserad vårdinrättning till följd av stödet från åtgärder under faciliteten minst en gång under en ettårsperiod.

Modernisering ska inte omfatta energirenovering, underhåll eller reparationer. Vårdinrättningar ska omfatta sjukhus, kliniker, öppenvårdsmottagningar, specialistmottagningar etc. Moderniseringen kan omfatta även digitalisering, om åtgärderna har nära anknytning till inrättningen. Terminaler eller digitala tjänster som kan användas utanför inrättningarna räknas inte.

Kapaciteten hos en ny eller moderniserad sjukvårdstjänst eller vårdinrättning ska rapporteras endast en gång, när den används för första gången.

Rapporteringstidpunkt:

När sjukvårdstjänsterna i den nya eller moderniserade hälso- och sjukvårdsinfrastruktur som stöds via faciliteten är i drift.

Mätare:

Personer/år (typ: stock)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

13. Klassrumskapacitet hos nya eller moderniserade barnomsorgs- och utbildningsinrättningar

Beskrivning:

Klassrumskapacitet i termer av maximalt antal platser i de nya eller moderniserade inrättningarna för småbarnspedagogik och barnomsorg (ISCED 0–6) till följd av stödet från åtgärder under faciliteten.

Klassrumskapaciteten ska beräknas i enlighet med nationell lagstiftning, men inte omfatta lärare, föräldrar, stödpersonal eller andra personer som kanske också använder lokalerna.

Med inrättningar för småbarnspedagogik och barnomsorg, till exempel daghem och förskolor, avses sådana som är avsedda för barn från födseln fram till skolstart (ISCED 0). Utbildningsinrättningar ska omfatta skolor (ISCED 1–3, ISCED 4) och högre utbildning (ISCED 5–6). Indikatorn ska omfatta barnomsorgs- eller utbildningsinrättningar som är nybyggda eller moderniserade (för att till exempel förbättra hygien- och säkerhetsstandarder), men modernisering ska inte omfatta energirenovering, underhåll eller reparationer.

Mätare:

Personer

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

Finlands RRP-plan innehåller inga åtgärder med anknytning till denna indikator.

14. Antalet unga människor i åldern 15–29 år som får stöd

Beskrivning:

Antal deltagare i åldern 15–29 år som får ekonomiskt stöd eller stöd in natura till följd av åtgärder under faciliteten.

Stödet räknas en gång per beviljande åtgärd, även om åtgärden skulle pågå i flera år. Dessutom ska en ung person som får två olika stöd räknas med två gånger – en gång per åtgärd som beviljar stöd.

Indikatorn kan inbegripa samma personer som rapporterats i indikatorerna 10 och 11. De tal som anges för åldersgruppen 18–29 i indikatorerna 10 och 11 ska alltid vara mindre än det tal som rapporterats för denna indikator.

Indikatorn ska vara uppdelad på kön.

Mätare:

Antal personer uppdelat på kön (typ: flow)

Åtgärder och stödmyndigheter i anslutning till indikatorn:

Bilaga 2: Lista över åtgärder som inte rapporterar gemensamma indikatorer