• Ansvarsrapporteringen inom statsförvaltningen

    Statskontoret publicerade i september 2021 anvisningen om ansvarsrapportering inom statsförvaltningen. Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen som publicerades i november 2020. Statskontoret rekommenderar att alla ministerier, ämbetsverk och inställningar årligen utarbetar en ansvarsrapport om sin verksamhet med hjälp av denna anvisning.

    Rapporteringsramen som presenteras i anvisningen har utarbetats i samarbete med många olika aktörer inom statsförvaltningen. Genom att utnyttja rapporteringsramen kan organisationer inom statsförvaltningen signalera om sin ansvarighetsarbete till det övriga samhället och intressentgrupper.

    Finland har förbundit sig till att genomföra Förenta nationernas (FN) handlingsprogram Agenda2030 i både hemlandet och internationellt samarbete. Därmed bildar FN:s mål för hållbar utveckling en naturlig referensram också för rapporteringen om ansvarighet.

    Kompletterande material till anvisningen om ansvarsrapportering

  • Ändringar till anvisningsutkastet

    Statskontoret skickade skissversionen till anvisningen Ansvarsrapportering i statsförvaltningen via registratorskontoren till alla ministerier, ämbetsverk och inrättningar för att bekantas sig med. Mottagare ombads att om så önskas kommentera anvisningsskissen senast 24.6. Kommentarer erhölls från 5 ministerier och 11 ämbetsverk eller inrättningar. Vi tackar varmt för kommentarer och observationer och har försökt att beakta dem i finslipandet av anvisningen så långt som möjligt. Den erhållna responsen kommer att utnyttjas i anvisningens framtida utveckling i möjligaste mån.

    Centralaste uppdateringar gjorda till anvisningen

    • Notis om möjligheten att rapportera på nivån av förvaltningsområde
    • Ansvarsfördelningen gällande rapporteringen om fotavtrycket har preciserats med respekt till funktioner som koncernaktörer bär ansvaret för
        • information gällande påbörjandet av databankens uppbyggnad
    • Anvisningens författningsgrund
    • Anvisningens uttryck har preciserats för betoning att det är frågan om Statskontorets rekommendation istället för plikt gällande bl.a.
        • rapporternas publiceringstidpunkt
        • grundandet av en arbetsgrupp för ansvarsrapportering
    • Kommunikation
        • FN:s instruktioner gällande användningen visuellt material
        • precisering till formen av ledningens bekräftelse

    Man har utöver gjort en del mera detaljerade preciseringar till anvisningen.

  • Så här hos oss – Statskontorets tankar om ansvarsfullhet i rapporteringen

    Statskontoret har utarbetat en sammanställning över hur ämbetsverket har börjat planera och utarbeta en ansvarsrapport som ska publiceras våren 2022. Utarbetandet av rapporten styrs av en enhetlig ram för statsförvaltningen som grundar sig på Förenta Nationernas (FN) mål för hållbar utveckling, genom vilken Statskontoret också ger ministerier, ämbetsverk och inrättningar anvisningar om ansvarighet.

    Vid Statskontoret har man kunnat samla redskap för ansvarsresan genom att identifiera ansvarigheten som en del av organisationens strategi samt det sättet hur lagstadgade uppgifter utförs. Att ämbetsverkets ledning förbinder sig att främja ansvarsarbetet visar också riktning för utvecklingen av organisationens ansvarsarbete. Som första etapp identifierades vid Statskontoret de ur verksamhetens synpunkt viktigaste målen för hållbar utveckling som Statskontoret kan genom sin verksamhet främja.

    Statskontorets ansvarsrapportering

  • Aktuellt

    Rapporteringen av fotavtryck

    Bekanta dig med vanliga frågor om rapportering av fotavtryck och hur byggandet av databanken framskrider.

    Mer information om databanken

    Kliniker för ansvarsrapportering

    Dessutom har vi fått en fråga om huruvida Statskontoret tillsammans med intresserade skulle kunna ordna klinikliknande stöd, en halvtimme per organisation. Vid stödtillfället skulle organisationen kunna berätta hur beredningen av rapporten framskrider och få respons och hjälp med konkreta utmaningar.

    Eftersom Statskontorets team är litet går det inte nödvändigtvis att förverkliga denna idé som sådan, men vi utreder saken! I mars ordnas dock öppna rapporteringskliniker till vilka man kan ansluta sig utan separat anmälan. På klinikerna kan man ställa frågor och framföra funderingar som Statskontorets och Gaia Consulting Oy:s experter svarar på. Organisationen är också välkommen att delta i kliniken för att lyssna på svaren även om den inte själv har några särskilda frågor i åtanke.

    Klinikerna ordnas virtuellt på Teams:

    • torsdagen den 10 mars kl. 13–15 Teams / Kod för eTUVE-videokonferens: 11010257, pin: 1861
    • måndagen den 14 mars kl. 13–15 Teams / Kod för eTUVE-videokonferens: 11012466, pin: 2664

     

    Evenemang och workshoppar

    Statskontoret organiserar evenemang relaterade till ansvarsrapportering, till vilka alla företrädare för ministerier, myndigheter och institutioner har fri tillgång. Vid evenemangen hörs också korta experttal från ansvariga aktörer som arbetar utanför staten.

    Kommunikation gällande ansvarsrapportering inom staten

    Under hösten 2021 kommer Statskontoret att sammanföra kommunikatörer och experter som är intresserade av ansvar och hållbar utveckling för att dela erfarenheter och åsikter och göra statens ansvarsarbete mer effektivt.

  • Nyhetsbrev

    Nyhetsbrev för statens ansvarsrapportering publiceras två till fyra gånger om året. I nyhetsbrevet hittar du aktuella nyheter om projektet Ansvarighet synliggjord och utvecklingsarbetet för de riktlinjer för ansvarsrapportering som utarbetats av Statskontoret. I nyhetsbrevet publiceras också blogginlägg om teman ansvar och hållbar utveckling.

  • Kontaktuppgifter

    Hittade du inte de data på sidan som du sökte efter? Vill du tipsa oss om ett tema för en verkstad i höst som du skulle vilja ha? Projektet för rapportering om statlig ansvarighet koordineras av Katri och Henni – du kan kontakta oss!

    Förfrågningar: vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi

    Henni Purtonen Katri Kanerva
    Henni Purtonen
    kommunikationsspecialist
    tfn. 0295 50 2017
    henni.purtonen(at)valtiokonttori.fi
    Katri Kanerva
    ansvarighetsspecialist
    tfn. 0295 50 3364
    katri.kanerva(at)valtiokonttori.fi
  • FN:s mål och indikatorer för hållbar utveckling

    Hur samordnar man målen så att FN:s mål och den egna organisationens naturliga verksamhet överensstämmer? Om vi funderade på vår organisations ansvarsfulla verksamhet och framtida riktlinjer utan att känna till FN:s mål, skulle vi lyfta fram lite andra synvinklar/tyngdpunkter än det görs i FN:s mål. Hur noggrant ska man i rapporten alltså fokusera på formuleringarna i FN:s mål och delmål osv., och i hur hög grad kan man lyfta fram ansvarsfull verksamhet så att säga ”vid sidan av” dessa mål?

    Svar: I synnerhet vad gäller delmålen finns det med största sannolikhet något som kan tillämpas i rapporteringen. FN:s Agenda 2030 och dess 17 mål för hållbar utveckling är en global kompromiss om vilka utmaningar kring hållbar utveckling man tillsammans förbinder sig att lösa. Målen och deras delmål är således inte som sådana heltäckande och lämpar sig inte till fullo som sådana för alla organisationer, till exempel då organisationen ställer upp mål för ansvarsfullhet eller i ansvarsrapporteringen.

    I ansvarsrapporteringen är det viktigt att informera intressentgrupperna om vilka av organisationens åtgärder som är mest betydelsefulla då det handlar om att främja hållbar utveckling. Om det inte finns något undermål som lämpar sig för den egna verksamheten, men ni identifierar verksamhet med anknytning till det övre målet, ska detta arbete rapporteras. Då rapporterar man ”bredvid delmålen” i syfte att ge en heltäckande bild av verksamheten och i stället för att låsa sig vid formuleringarna i delmålen.

     

    Hur ska man prioritera målen; är det nödvändigt att rapportera om alla identifierade mål som anmälts till Statskontoret?

    Svar: I anvisningen Förberedelse till statsförvaltningens enhetliga ansvarsrapporteringsom Statskontoret publicerade i november 2020 bad Statskotoret organisationerna att meddela vilka av FN:s mål för hållbar utveckling de valt senast den 15 maj 2021. Orsaken till begäran var att Statskontoret ville få mellaninformation om hur ansvarsarbetet inletts i olika organisationer. Således är de mål som anmälts till Statskontoret inte slutliga eller oföränderliga.

    Det viktigaste är att i ansvarsrapporterna beskriva den egna organisationens arbete kring de av FN:s mål för hållbar utveckling där organisationen har identifierat de största möjligheterna att påverka. Om de mål organisationen tidigare har identifierat som viktiga av någon anledning inte längre känns betydelsefulla när rapporteringsprocessen framskrider, är det ingen idé att inkludera dem i rapporten. Det lönar sig att i rapporten fokusera på de av FN:s mål för hållbar utveckling som är viktigast med tanke på den egna verksamheten.

    Alla delmål inom de identifierade huvudmålen behöver inte rapporteras. Delmålen är mycket omfattande och det finns ingen organisation som i väsentlig grad kan främja dem alla. Det lönar sig alltså att i rapporten fokusera på de delmål som organisationen kan påverka genom den egna verksamheten.

     

    Räcker det med en eller flera indikatorer per delmål och resultat för 2021? Borde man ha ställt upp ämbetsverkets egna mål för en del eller alla delmål för 2022?

    Svar: Det räcker definitivt. Det är fint om man vid den första rapporteringsomgången för 2021 hittar en indikator för varje identifierat huvudmål eller till och med för de delmål som identifierats. Eftersom anvisningarna för ansvarsrapporteringen publicerades mitt under rapporteringsåret 2021 och det är fråga om en ny rapporteringsform är det förståeligt om man under denna rapporteringsomgång ännu inte har indikatorer för alla mål. Efter att rapporten färdigställts lönar det sig dock att börja fundera på indikatorerna med tanke på verksamheten 2022.

    Ansvarsrapporteringen är framför allt ett sätt att påskynda arbetet för att främja hållbar utveckling, inte ett värde i sig. I rapporten är det viktigt att berätta hur man tänker främja en hållbar utveckling i framtiden så att utfallet kan jämföras med målen. Därför är det viktigt att ställa upp mål för 2022 så snart som möjligt. Det finns dock inget officiellt datum för detta.

     

    Jag skulle vilja fråga om hur noggrann rapporteringen ska vara: på vilken nivå öppnas målen upp och motiveras indikatorerna?

    Svar: Utan att känna till vilka av FN:s mål för hållbar utveckling som frågeställarens organisation identifierat som grund för sin rapportering och vilka mål som fastställts vad gäller framsteg i dessa är det svårt att ge ett uttömmande svar på frågan.

    Om frågeställaren hänvisar till FN:s mål för hållbar utveckling och identifieringen av de viktigaste av dem, lönar det sig att i rapporten beskriva hur den egna organisationens verksamhet främjar det identifierade målet för hållbar utveckling. Hur detaljerad beskrivningen behöver vara avgörs av på vilken nivå man måste berätta om verksamheten för att den ska vara begriplig för läsaren. Om man med mål här hänvisar till de mål som organisationen ställt upp för sig själv för att främja hållbar utveckling är det viktigt att beskriva vilken utveckling av verksamheten man strävar efter. Det tydligaste verktyget för detta är att utnyttja en indikator, det vill säga att i rapporten ange vilket utfall på indikatorn organisationen eftersträvar för ett visst delområde av sin verksamhet.

    I motiveringen till indikatorerna är det viktigt att göra läsaren införstådd med hur organisationens verksamhet främjar det valda FN-målet för hållbar utveckling och hur indikatorn beskriver verksamheten i fråga.

    Vi hjälper gärna med enskilda fall! Det enklaste sättet att kontakta oss är via Howspace-arbetsplattformen för Resurssmart ämbetsverk/nätverket för ansvarsfullhet eller genom att skicka e-post till adressen vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi.

     

    Hur formulera indikatorer; kvalitativt eller kvantitativt – eller båda? Hur ska indikatorerna beskrivas i rapporten, ska det ingå en tabell eller endast beskrivande text?

    Svar: Vilken form av indikator som väljs beror i hög grad på den verksamhet som beskrivs, och därför behövs det ofta både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Fördelen med kvantitativa mätare är att det med dem är lättare att följa verksamhetens utveckling i fortsättningen, och därför lönar det sig alltid att använda sig av sådana om det är möjligt. Man ska dock alltid försäkra sig om att den indikator som används genuint beskriver den önskade verksamheten och är ändamålsenlig. Därför ska man inte med våld skapa en kvantitativ indikator om en kvalitativ beskrivning av verksamheten passar bättre för att beskriva verksamheten i fråga.

    Organisationen måste själv besluta om hur indikatorerna ska beskrivas i rapporten och tillämpas på den egna situationen. Om det finns flera kvantitativa indikatorer för verksamheten kan det vara tydligast för läsaren att presentera dem i samma tabell. Å andra sidan är det också en godtagbar lösning att komplettera eller ersätta dessa med endast beskrivande text.

     

    Lönar det sig att fokusera mer på utgångsnivån eller prestationerna i rapporten? Hur lönar det sig att hantera utmaningar?

    Svar: Statskontoret uppmuntrar till regelbunden ansvarsrapportering: de första rapporterna utarbetas för 2021, och därefter önskar Statskontoret att rapporteringen upprepas årligen. När den första rapporten utarbetas finns det inte nödvändigtvis retroaktiv indikatorinformation om arbetet för hållbar utveckling från till exempel de senaste fem åren. Det här är inget problem vid den första rapporteringen, utan i den första rapporten kan man fokusera på att beskriva hur arbetet ser ut just nu. I följande rapport kan man redan ge läsaren uppföljningsinformation om hur en viss indikator har ändrats från 2021 till 2022. Med tiden blir rapporten ett verktyg för att följa utvecklingen.

    Man möter oundvikligen utmaningar i arbetet för en hållbar utveckling. Det är viktigt att förklara för den som läser rapporten varför ett visst mål inte har uppnåtts eller till exempel varför en god utveckling av någon anledning har stannat upp eller avtagit. Hur noggrann beskrivningen behöver vara beror helt på den utmaning som beskrivs, så det är svårt att ge ett uttömmande svar på frågan. Vi hjälper gärna med enskilda fall! Det enklaste sättet att kontakta oss är via Howspace-arbetsplattformen för Resurssmart ämbetsverk/nätverket för ansvarsfullhet eller genom att skicka e-post till adressen vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi.

  • Statskontorets anvisningar

    Hur noggrant ska Statskontorets anvisningar följas, det vill säga är de bindande eller kan de tillämpas?

    Svar: Statskontoret har gett en anvisning om ansvarsrapporteringen där man rekommenderar att alla statliga ministerier, ämbetsverk och inrättningar utarbetar en årlig ansvarsrapport om sin verksamhet med hjälp av anvisningen. Det är således inte fråga om en förpliktande eller bindande handling.

    Syftet med anvisningen är framför allt att uppmuntra organisationer inom statsförvaltningen att transparent och regelbundet beskriva sitt arbete för att främja hållbar utveckling för intressentgrupperna. Ett annat mål är att uppmuntra till en så enhetlig rapportering som möjligt inom hela statsförvaltningen, så att olika organisationers rapporter inte ser helt olika ut. Därför föreslår vi i anvisningen att man i rapporteringen ska utnyttja målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030. Agenda 2030 är ett globalt handlingsprogram som har uppstått som ett resultat av politiska förhandlingar. De 17 mål för hållbar utveckling som programmet omfattar är således inte helt förenliga med alla organisationers verksamhet, men de flesta organisationer kan genom sin verksamhet främja vissa av dess mål. I rapporteringen lönar det sig således att rapportera om det arbete som gjorts för att uppnå målen: om er verksamhet till exempel främjar mål 1 Ingen fattigdom, men inget delmål i sig beskriver er verksamhet, kan ni ändå rapportera om ert arbete som främjar huvudmålet med hjälp av lämpliga indikatorer.

    I Statskontorets anvisning finns en exempelmall för ansvarsrapporten. Observera att det är fråga om ett exempel på hur ansvarsrapporten kan byggas upp och vad de olika delområdena kan innehålla. Ansvarsrapporterna behöver inte följa denna modell till punkt och pricka, men det lönar sig att utnyttja modellen i planeringen av rapporten eftersom olika organisationer då inkluderar samma information om sin verksamhet i den mån det är möjligt för en enhetlig rapportering.

     

    Det är svårt att utarbeta samma rapport till både Statskontoret och andra intressentgrupper. Ska man fokusera på verksamheten eller målen i Agenda 2030 eller något annat?

    Svar: Syftet med ansvarsrapporten är att på ett så transparent och tillgängligt sätt som möjligt informera det övriga samhället och intressentgrupperna om den egna organisationens arbete för hållbar utveckling. Ansvarsrapporten görs alltså inte för Statskontoret, utan för den egna organisationens centrala intressentgrupper, det vill säga de aktörer som påverkas mest av ert arbete.

    Statskontorets roll i detta är att ge anvisningar om hur rapporteringen kan genomföras och erbjuda möjlighet till hjälp och stöd av nätverket för dem som utarbetar rapporten för olika organisationer. Som grund för anvisningarna och referensram för rapporten har valts målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030. Dessa mål passar inte som sådana in i alla organisationers verksamhet på global nivå, så ibland måste de anpassas till rapporteringen om den egna verksamheten. Om er verksamhet till exempel främjar mål 1 Ingen fattigdom, men inget delmål i sig beskriver er verksamhet, kan ni ändå rapportera om ert arbete som främjar huvudmålet med hjälp av lämpliga indikatorer.

     

    Finns det något vägledande material till vårt förfogande för rapporteringen? Detta skulle inte bara underlätta rapporteringen utan också göra rapporterna från olika aktörer mer jämförbara.

    Svar: I Statskontorets anvisning Ansvarsrapportering i statsförvaltningen (dnr VK/69429/00.00.00.01/2021) finns riktlinjer för och anvisningar om hur rapporten ska genomföras. Eftersom anvisningen är riktad till alla ministerier, ämbetsverk och inrättningar och deras verksamhetsområde är mycket omfattande, kan en anvisning som är gemensam för alla inte vara särskilt uttömmande eller detaljerad, till exempel vad gäller indikatorer. Varje organisation inom statsförvaltningen har en betydande inverkan på vissa av FN:s 17 mål för hållbar utveckling, och rapporterna kan inte vara helt jämförbara. Valet av FN:s Agenda 2030 som referensram för rapporteringen styr dock rapporteringen i samma riktning, vilket i viss mån förenhetligar rapporterna jämfört med en situation där varje organisation själv väljer en referensram för rapporten.

    Att hitta fungerande indikatorer är ett av de viktigaste och samtidigt mest utmanande arbetsskedena i ansvarsrapporteringen. Statskontoret strävar även i fortsättningen efter att erbjuda stöd och hjälp vid valet av fungerande indikatorer. När man utarbetar den första ansvarsrapporten lönar det sig att komma ihåg att det inte nödvändigtvis går att hitta en fullständig indikator i början av arbetet. Då kan en bra lösning vara att fokusera på att beskriva verksamhetens nuläge och bereda en bra indikator för 2022 års rapport.

  • Genomförande av rapporten i praktiken och publicering

    Har Statskontoret riktlinjer för om ansvarsrapporterna ska publiceras på finska och svenska före utgången av april?

    Svar: Ämbetsverken har sina egna riktlinjer för publicering av språkversioner, så Statskontoret tar inte ställning till om språkversionerna publiceras samtidigt. När det gäller språkversioner lönar det sig också att beakta om det bland de centrala intressentgrupperna finns aktörer som skulle ha nytta av en version på engelska eller något annat språk.

  • Kommer ansvarsrapporterna att auditeras?

    SRV kommer åtminstone inte tills vidare att granska ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter.

    Inte heller inom den privata sektorn förpliktar lagstiftningen till att kontrollera företagens ansvarsrapporter. Kraven på kvalitet och tillförlitlighet vad gäller information om företagens ansvar har dock ökat i och med skyldigheten att rapportera andra än ekonomiska uppgifter. I synnerhet stora bolag har svarat på detta krav genom att låta externa inspektörer kontrollera deras företagsansvarsrapporter.

    Tillförlitlighet är en central egenskap i ansvarsrapporteringen, oberoende av vilken organisation det är fråga om. Även om granskningen av rapporteringen kan öka intressentgruppernas förtroende för den rapporterade informationen, består tillförlitlig informationsproduktion också av andra faktorer. Ansvarsrapporteringens tillförlitlighet kan bedömas i ljuset av följande kvalitativa egenskaper: väsentlighet, omfattning, riktighet och jämförbarhet.

    Även om ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter tills vidare inte granskas separat eller på annat sätt kontrolleras, bör man fästa särskild uppmärksamhet vid att producera så tillförlitliga uppgifter om ansvarighet som möjligt.

  • Identifiering av de väsentligaste FN:s mål för hållbar utveckling för den egna verksamheten

    I bilaga 1 till anvisningen uppmanas man att utnyttja de mål som Finland ställt upp som indikationer på hur stor förändring som skett. Var granskas Finlands mål för Agenda 2030?

    I Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling som publicerades i oktober 2020 beskrivs Finlands situation i verkställandet av Agenda 2030 och identifieras de delområden där åtgärderna måste ökas eller förstärkas. Redogörelsen kan ses som ett mål för statsförvaltningens arbete inom ramen för handlingsprogrammet Agenda 2030.

    I redogörelsen presenteras åtgärder genom vilka Sanna Marins regering främjar genomförandet av de 17 målen för hållbar utveckling i Finland och globalt. I redogörelsen beskrivs Finlands nuvarande situation vad gäller genomförande av Agenda 2030, regeringens åtgärder för vart och ett av de 17 målen för hållbar utveckling, de politiska principer som styr genomförandet, organiseringen av det nationella genomförandet samt mekanismerna för uppföljning och utvärdering av genomförandet.

    Hur bokstavligt läses delmålen? Om man i delmålet till exempel säger att man främjar projekt som främjar ärende X, kan detta delmål användas för att rapportera om åtgärder som främjar ärende X, även om de inte är projekt?

    Här är det bra att vara flexibel: det viktigaste är att arbetet för att nå målet blir synligt, inte att arbetet anpassas till utformningen av delmålen. För tydlighetens skull är det bra att nämna detta i ansvarsrapporten.

  • Vem ansvarar för ansvarsrapporteringen?

    Statskontorets anvisning möjliggör inte ansvarsrapportering utan att ämbetsverken och inrättningarna identifierar effekterna av den egna substansverksamheten och deras inverkan på målen för hållbar utveckling. Rapporteringen är meningsfull endast när den verksamhet man rapporterar om har kartlagts tydligt.

    Experter på verksamhetens effektivitet arbetar med olika uppgifter och på olika nivåer i organisationen vid varje ämbetsverk och inrättning. Ansvarsrapporteringen omfattar hela organisationens verksamhet, varvid även rapporteringsprocessen ligger på hela organisationens ansvar och den kan således inte begränsas till exempelvis endast kommunikationsenhetens uppgift. För att genomföra detta är det viktigt att ledningen har förbundit sig till ansvarsarbetet och förstår vikten av rapportering.

    Ett sätt att fördela ansvaret för ansvarsrapporteringen på bred front i organisationen är att inrätta en arbetsgrupp för samhällsansvar, där man samlar medlemmar från olika funktioner inom organisationen.

    Statskontoret kommer att dokumentera sin egen resa genom att tillämpa Statskontorets anvisningar för ansvarsrapportering under 2021. Vi informerar om detta här på vår webbplats och i sociala medier.

  • Exemplar och inspirationskällor

    Olika aktörer inom den offentliga förvaltningen har börjat utarbeta ansvarsrapporter under 2010-talet. I de rapporter som listas nedan kan man söka exempel på och inspiration till hur ansvarsrapporteringen kan genomföras.

  • Rapporten om ansvarighet är ett verktyg för ledning

    Enligt Statens revisionsverks (SRV) utredning (Dnr 284/54/2018) har hållbar utveckling tagits upp i budgetförslaget, men utan att ha styrt den ekonomiska planeringen. Slutsatserna i slutrapporten (11.5.2019) om pilotprojektet för Statskontorets ansvarighet stödjer revisionsverkets rekommendationer: om målet är att få hållbar utveckling och ansvarsfrågor att styra policyinnehåll tydligare, måste ministerierna mer systematiskt analysera om deras verksamhet följer hållbar utveckling.

    En viktig observation visavi det statliga projektet för rapportering om ansvarighet är även att målen för hållbar utveckling i regel har förenats med ministeriernas bestående uppdrag. Detta innebär dock inte att målen för hållbar utveckling skulle styra ministerierna till att agera på ett annat sätt än vad de annars hade gjort. Statskontorets Instruktion för utformande av rapportering om ansvarighet är ägnad att möta detta genom att klart specificera vad ansvarighet innebär hos staten.

    Vad ämbetsverken gör via såväl sitt lagstadgade uppdrag som kärnverksamheten inom sina ämbetsverk skapar de största konsekvenserna för samhället. När varje part gör vad den bäst kan, åstadkommer man den största möjliga nyttan på samhällelig nivå.

    Målgruppen för rapporten om ansvarighet är inte densamma som för verksamhetsberättelsen.

    I rapporten om ansvarighet borde varje ämbetsverk via verkställigheten av sitt eget lagstadgade uppdrag granska de samhälleliga eller världsomfattande konsekvenser som uppstår ur dess verksamhet. Synvinkeln i rapporten om ansvarighet på verksamheten inom ministeriet eller ämbetsverket i fråga skiljer sig således från den i verksamhetsberättelsen, som även rapporterar verksamhetens resultat och samhälleliga konsekvenser. Målgruppen för rapporten om ansvarighet är således inte densamma som för verksamhetsberättelsen.

  • Pilotprojektet utfördes under våren 2020

    På initiativ av Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen inleddes pilotprojektet Ansvarighet synliggjord inom divisionen Ekonomi, kunskap och arbetsliv i januari 2020. Lantmäteriverket, Republikens presidents kansli, Statskontoret och Skatteförvaltningen deltog i pilotprojektet. Med hjälp av de ansvarsrapporter som ämbetsverken i pilotprojektet skapade har Statskontoret kunnat utvärdera mängden av och kvaliteten på relevanta anvisningar. För att ansvarsarbetet inom statliga ämbetsverk ska kunna jämföras över verks- och förvaltningsgränser krävs sådana ramar för ansvarsrapportering som är enhetliga och tar hänsyn till aktörernas rörliga substansområden och verksamhetsmiljöer.

    Översikten av statens ansvarsrapportering, som utfördes inom ramarna för pilotprojektet Ansvarighet synliggjord, visar att man inte utnyttjar ansvarets potential i tillräcklig utsträckning. Detta syns exempelvis i att ansvaret finns i den strategiska kärnan hos endast få ämbetsverk.

    Även om många ämbetsverk rapporterar ansvaret antingen som en publikation eller som delar av verksamhetsberättelsen borde man mer analytiskt granska ansvaret i organisationens kärnverksamhet. Detta kunde hjälpa såväl medborgare och företag, aktörer inom tredje sektorn som placerare att bättre än hittills följa risker och konsekvenser inom annat än rent ekonomisk verksamhet.

    Ansvarsrapporten i sig löser varken utmaningarna med hållbar utveckling eller globala problem. Den kan dock vara ett värdefullt redskap som uppmuntrar organisationerna att agera och undersöka hur en ändring mot ett hållbarare samhälle kan främjas inom samhällets olika delområden. Utvidgningen av ansvarsrapporteringen på statsnivå är även en utmärkt möjlighet för Finland att stärka sin föregångarställning som ansvarsfull pilot och sporra Europeiska kommissionen att i framtiden rapportera om hur man till exempel med EU:s budget eller politik främjar verkställigheten av målen för den hållbara utvecklingen.

  • Samhällelig förändring, ansvarighet och hållbarhet

    Det centrala syftet med hållbar utveckling är att trygga goda livsmöjligheter för nuvarande och kommande generationer. Man strävar efter att hitta en balans mellan människans välbefinnande, ekonomin och miljön. Kommissionen för hållbar utveckling ser till att de internationella målen för hållbar utveckling integreras i den nationella politiken.

    Hållbar utveckling har haft en viktig roll i de finländska regeringarnas strategier och program ända sedan 1990. Målet för det nuvarande regeringsprogrammet är att göra Finland till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle före slutet av år 2030.

    En hållbar ekonomi som möjliggörare av välbefinnande

     

    Aktivt utbyte av kunskap och erfarenheter, spridande av god praxis samt konsekvent politik är metoder genom vilka man kan försöka tackla utmaningarna.

    Förenta nationerna (FN) har fastställt 17 mål för hållbar utveckling (SDG), som ska uppnås före slutet av år 2030. Arbetet för uppnående av målen för hållbar utveckling styrs av FN:s program Agenda 2030. Där lyfter man fram att metoderna för verkställandet är lika viktiga som själva målen.

    Enligt Agenda 2030-programmet förutsätter en lösning på de globala problemen ett mångfasetterat samarbete och partnerskap mellan länder, aktörer och medborgare. Aktivt utbyte av kunskap och erfarenheter, spridande av god praxis samt konsekvent politik är metoder genom vilka man kan försöka tackla utmaningarna.

    Tanken med målen för hållbar utveckling är att göra världen till en bättre plats för oss alla. Detta är möjligt genom ett bättre samspel mellan de samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska perspektiven.

  • Ansvarskommunikation och ansvarighet på valtiolla.fi

    Under hösten 2021 kommer Staskontoret att samla kommunikatörer och experter som är intresserade av ansvarighet och hållbar utveckling för att dela erfarenheter och åsikter och göra statens ansvarsarbete mer effektiv.

    Vill du bli bloggare om temat ansvar?

    Du kan även anmäla dig som bloggare på webbplatsen valtiolla.fi, där ansvar har lyfts fram som ett av objekten för utvecklingen av statsförvaltningens arbetsliv. Om du inte själv vill skriva på finska kan du ge artikeltips eller nominera en intressant tjänsteman för intervju.

    Artikeltips, tilläggsinformation och anmälningen till kommunikationsnätverk på mejladressen vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi.

  • Ansvarsrapportering och nätverket Resurssiviisas virasto

    Nätverket Resurssiviisas virasto samlar statsförvaltningens aktörer som är intresserade av ansvar och hållbar utveckling. Forumet är en plats där deltagarna kan dela med sig av erfarenheter och bästa praxis och där ämbetsverk får stöd för att främja temana ansvar och hållbar utveckling.

    Vad är vägen till kolneutralitet i olika förvaltningsområden? Vad är resursvisdom och hållbar utveckling ur ett offentligt organisations perspektiv? Hur beräknas ämbetsverkets koldioxidavtryck? Nätverket Resurssiviisas virasto organiserar olika slags workshops och evenemang om aktuella teman om hållbar utveckling.

    Nätverket har också en egen arbetsyta som tillhandahålls av Senatfastigheter (Senaatti). Statskontorets Kaiku-tjänster upprätthåller arbetsytan tillsammans med Senaatti. Nätverket grundades på initiativ av #resurssiviisasvirasto och alla som arbetar i organisationer inom offentlig förvaltning är välkomna att gå med i nätverket. Om du vill gå med i nätverket kan du registrera dig för Riikka Manninen på riikka.manninen(at) senaatti.fi eller Liisa Virolainen på liisa.virolainen(at)valtiokonttori.fi.

  • Tidigare Ansvarighet syndliggjord -evenemang

    Webbinariet Ansvarighet synliggjord, vår 2021

    Presentationsmaterialet >

    Kick-off-evenemang: FN:s hållbara utvecklingsmål som en rapporteringsram

    Se inspelningen på finska.

    Hur kommer man igång med ansvarsrapporteringen?

    Sirpa Pietikäinen, MEP, höll ett inledande tal vid workshoppen i novermber 2020. “Ansvarsrapportering utvecklar och mäter socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar. Med hjälp av rapportering förstår och visar organisationen vad som görs och vart den ska gå enligt visionen”, säger Pietikäinen. Inspelningen är på finska.