• Ansvarsrapporteringen inom staten förenhetligas

    Statskontoret arbetar som bäst med att på basis av FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) ta fram en rapporteringsram där ministerierna och ämbetsverken kan rapportera om sin ansvarighet. Statskontoret publicerade den första anvisningen om statens ansvarsrapportering i november. Anvisningens syfte är att vägleda ministerium, ämbetsverk och inrättningar i förberedningen till ansvarsrapportering.

    Statskontoret uppmuntrar att börja ansvarsrapporteringen med identifiering av de 3–5 FN:s mål för hållbar utveckling vars uppnående man kan mest betydande befordra med sin egen verksamhet. Redogörandet av arbetet som görs till att uppnå dessa mål kommer att bilda grunden till ansvarsrapporteringen.

    I statskontorets första anvisningar om ansvarsrapporteringen uppmanas ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna att sätta sig in i:

    • Finlands nuvarande nationella prioriterade områden inom hållbar utveckling.
    • Att identifiera organisationens roll och möjligheter att främja FN:s mål för hållbar utveckling.

    Finland har förbundit sig till att genomföra Förenta nationernas (FN) handlingsprogram Agenda2030 i både hemlandet och internationellt samarbete. Därmed bildar FN:s mål för hållbar utveckling en naturlig referensram också för rapporteringen om ansvarighet. Målet på lång sikt är att en viss del av rapporteringen om ansvarighet blir en del av årsrapporteringen om verksamheten på ministerier samt statliga ämbetsverk och inrättningar.

    Statskontoret har sammanställt en sammanfattning av framstegen i projektet Ansvarighet synliggjord för ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ledningsgrupper. Sammanfattningen sammanfattar de viktigaste frågorna för projektet, som bör beaktas under planeringsfasen av ansvarsrapporten. En uppdaterad version av sammanfattningen finns på denna sida.

    Statens ansvarsrapportering – varför, hur och när? >

    I ett webbinarium berättar man närmare om de nästa steg i utvecklingen av statens ansvarsrapportering och hur projektet Ansvarighet synliggjord framskrider.

     

    Presentationsmaterialet >

  • Så här hos oss – Statskontorets tankar om ansvarsfullhet i rapporteringen

    Statskontoret har utarbetat en sammanställning över hur ämbetsverket har börjat planera och utarbeta en ansvarsrapport som ska publiceras våren 2022. Utarbetandet av rapporten styrs av en enhetlig ram för statsförvaltningen som grundar sig på Förenta Nationernas (FN) mål för hållbar utveckling, genom vilken Statskontoret också ger ministerier, ämbetsverk och inrättningar anvisningar om ansvarighet.

    Vid Statskontoret har man kunnat samla redskap för ansvarsresan genom att identifiera ansvarigheten som en del av organisationens strategi samt det sättet hur lagstadgade uppgifter utförs. Att ämbetsverkets ledning förbinder sig att främja ansvarsarbetet visar också riktning för utvecklingen av organisationens ansvarsarbete. Som första etapp identifierades vid Statskontoret de ur verksamhetens synpunkt viktigaste målen för hållbar utveckling som Statskontoret kan genom sin verksamhet främja.

    Statskontorets ansvarsrapportering

  • Aktuellt

    Statskontoret kommer att arrangera evenemang kring rapportering om ansvarighet. Tillträdet till dem är fritt för alla ministerier, statliga ämbetsverk och institutioner. Under evenemangen får man även höra korta anföranden av sådana sakkunniga påverkare kring ansvarighet som arbetar utanför staten. Nästa workshoppar kommer att hållas i april 2021.

    Månadens fråga

  • Nyhetsbrev

    Nyhetsbrev för statens ansvarsrapportering publiceras två till fyra gånger om året. I nyhetsbrevet hittar du aktuella nyheter om projektet Ansvarighet synliggjord och utvecklingsarbetet för de riktlinjer för ansvarsrapportering som utarbetats av Statskontoret. I nyhetsbrevet publiceras också blogginlägg om teman ansvar och hållbar utveckling.

  • Kontaktuppgifter

    Hittade du inte de data på sidan som du sökte efter? Vill du tipsa oss om ett tema för en verkstad i höst som du skulle vilja ha? Projektet för rapportering om statlig ansvarighet koordineras av Katri och Henni – du kan kontakta oss!

    Förfrågningar: vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi

    Henni Purtonen
    kommunikationsspecialist
    tfn. 0295 50 2017
    henni.purtonen(at)valtiokonttori.fi
    Katri Kanerva
    ekonomiförvaltningsspecialist
    tfn. 0295 50 3364
    katri.kanerva(at)valtiokonttori.fi
  • Varför skulle staten rapportera om ansvarigheten i sin verksamhet?

    Varför ska en organisation inom statsförvaltningen rapportera om ansvarigheten i sin verksamhet? Uppstår inte ansvarighet genom att de grundläggande uppgifterna sköts på ett hållbart, ansvarigt och verkningsfullt sätt?

    Ansvarighet är ett flerdimensionellt begrepp och dess roll i statsförvaltningen kan vara svårare att gestalta än i till exempel privata företags verksamhet. Det finns många definitioner av ansvarighet, men de flesta av dem omfattar ansvar för de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser som organisationens verksamhet ger upphov till.

    Termen ansvarighet är en utmaning om man ser ansvarslöshet som motsatsen. Tudelningen är dock inte så enkel att avsaknad av ansvarslöshet i en organisation automatiskt skulle innebära att organisationens verksamhet är ansvarig. Bilden nedan kan vara till hjälp för att beskriva ansvarighet. På bilden har man skissat upp organisationernas olika verksamhetsmodeller utgående från deras ekologiska och samhälleliga bärkraft så att bärkraften beskrivs på y-axeln och verksamheten på x-axeln.

     

    Det första jordklotet beskriver en ohållbar – och därmed oansvarig – verksamhetsmodell där bärkraften försvagas till följd av verksamheten. De följande två jordkloten beskriver verksamhetsmodeller som kan betraktas som två nivåer av ansvarighet. En hållbar verksamhetsmodell innebär att de skador verksamheten ger upphov till hålls på en nivå som kan tolereras med tanke på bärkraften. I denna verksamhetsmodell kan just hejdandet av ökningen av skador anses vara ett element i ansvarigheten. Jordklotet till höger beskriver en utvecklande verksamhetsmodell där man med hjälp av verksamheten kan förnya bärkraften och på så sätt reparera det som gått sönder till följd av den tidigare verksamheten.

    Statsförvaltningens verksamhet kan automatiskt visa sig vara ansvarig, varvid det verkar onödigt att utarbeta en separat ansvarsrapport. Statens uppgifter grundar sig ju på att genomföra uppgifter som är kritiska för samhället och där man strävar efter ett gott samhälle på ett så effektivt och ekonomiskt sätt som möjligt. Dessutom är staten bunden av principerna för god förvaltning. Det faktum att målet för verksamheten är att uppnå en viss god lösning för samhället innebär dock inte automatiskt att verksamheten är ansvarig och främjar en hållbar utveckling. Såsom SRV konstaterar i sin effektivitetsrevisionberättelse om främjande av hållbar utveckling (på finska) som publicerades 2019 identifierade de personer som intervjuades vid ministerierna i hög grad kopplingen mellan en hållbar utveckling och de egna verksamhetsområdena och ansvarsområdena, i synnerhet i fråga om ministeriernas bestående uppgifter. Detta innebär dock inte att målen för hållbar utveckling styr ministerierna att agera på ett annat sätt än de annars skulle ha gjort.

    Statsförvaltningen har en betydande roll i det finländska samhället. De viktigaste intressentgruppernas synpunkter på i vilken riktning det finländska samhället borde utvecklas syns i det arbete statsförvaltningen utför under ledning av statsrådet. Statsförvaltningens uppgift är ändå att utföra det arbete som leder fram till de gemensamma målen och säkerställa att arbetets inverkan på samhället och miljön går i rätt riktning. De lagstadgade uppgifterna kan utföras på olika sätt och när man väljer riktning väljer man samtidigt vilka konsekvenser verksamheten får för samhället och miljön.

    Ett av målen med ansvarsrapporten som stöder sig på FN:s mål för hållbar utveckling är att identifiera den rapporterande organisationens påverkningsmöjligheter för att främja en lösning på de utmaningar som en hållbar utveckling medför. När den egna rollen har identifierats, gör en högklassig rapportering inte bara arbetet transparent för statens intressentgrupper, utan den uppmuntrar också organisationen att ständigt utveckla sin ansvarighet.

  • Hur framskrider ansvarsrapporteringsprojektet vid Statskontoret?

    Statskontoret publicerade i november 2020 den första anvisningen om ansvarsrapportering:  Förberedelse till statsförvaltningens enhetliga ansvarsrapportering. I anvisningen guidas ministerier, ämbetsverk och inrättningar att förbereda sig inför en enhetlig ansvarsrapportering inom statsförvaltningen genom att identifiera 3–5 av FN:s mål för hållbar utveckling, som ämbetsverken och inrättningarna genom sin egen verksamhet bäst kan bidra till att uppnå.

    Statskontoret ordnade under vecka 46 i november kick-off-evenemang där man berättade om projektet för utveckling av ansvarsrapporteringen samt hur ansvarsrapporteringen passar in i det nationella arbetet för hållbar utveckling. Under evenemanget berättade dessutom Sitra om sina egna erfarenheter av genomförandet av hållbarhetsrapporteringen med hjälp av handlingsprogrammet Agenda 2030. Inbandingen av evenemanget kan tittas på finska under rubriken Ajankohtaista (aktuellt).

    Under vecka 48 i november ordnades verkstäder för statens tjänstemän där man fokuserar på hur man kan komma igång med ansvarsrapporteringen. Under rubriken Ajankohtaista (aktuellt) finns inlägget av europarlamentariker Sirpa Pietikäinen samt verkstädernas material (på finska).

    I april 2021 ordnas för statliga tjänstemän verkstäder som erbjuder stöd för att identifiera vilka av FN:s mål för hållbar utveckling som är viktigast för det egna ämbetsverket eller den egna inrättningen. Under 2021 kommer närmare information om dessa verkstäder. Statskontoret ber varje ämbetsverk och inrättning att meddela de 3–5 av FN:s mål för hållbar utveckling som är viktigast för den egna verksamheten per e-post till adressen vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi senast den 15 maj 2021.

    Statskontoret ber om information om kartläggningen och valet av målen för hållbar utveckling som gjorts vid ämbetsverken och inrättningarna så att man kan stödja ämbetsverken och inrättningarna i utarbetandet av ansvarsrapporterna.

    Statskontoret publicerar en andra anvisning om ansvarsrapportering sommaren 2021. Anvisningen fokuserar på ansvarsrapporternas struktur och innehåll. Ämbetsverken och inrättningarna erbjuds möjlighet att kommentera utkastet till anvisning våren 2021.

    Under hösten 2021 och början av 2022 ordnas verkstäder där det erbjuds hjälp och kamratstöd för planeringen av ansvarsrapporteringen och genomförandet av de första rapporterna. Statskontoret ger ämbetsverk och inrättningar anvisningar om att utarbeta ansvarsrapporter enligt anvisningen med början från verksamheten 2021. De första ansvarsrapporterna blir således färdiga våren 2022. Statskontoret ger anvisningar om att utarbeta ansvarsrapporter separat från bokföringsenheternas bokslut.

    Dessutom utarbetar Statskontoret en plattform på vilken man så automatiskt som möjligt ska kunna samla information om ämbetsverkens och inrättningarnas fotavtryck. Statskontoret informerar om utvecklingen och användningen av plattformen 2021.

  • Är det så att när man talar om ansvarighet eller ansvarsrapportering avses alltid samma sak som hållbar utveckling enligt definitionen i Agenda 2030?

    Kravet på ansvarighet hos företag och andra sammanslutningar har i allt högre grad besvarats genom rapporter som beskriver ansvarigheten i verksamheten. I detta sammanhang är begreppet ansvarighet mycket subjektivt – det finns ingen universell, exakt avgränsad definition av begreppet. I värsta fall har ansvarigheten i rapporterna definierats ur den rapporterande organisationens synvinkel och det finns ingen möjlighet att jämföra rapporterna sinsemellan.

    När man talar om ansvarighet hos organisationer inom statsförvaltningen har man stor nytta av en viss grad av jämförbarhet, eftersom det gör det möjligt att kombinera olika organisationers rapporter samt att parallellt granska olika aktörers rapporter på ett meningsfullt sätt. För att detta ska bli verklighet krävs alltså en gemensam ram.

    Det har utvecklats flera rapporteringsmodeller för ansvarsrapportering och det skapas ständigt nya. Statskontoret har beslutat att utnyttja FN:s mål för hållbar utveckling och handlingsprogrammet Agenda 2030 som ram för rapporteringen. Således fokuserar ansvarsrapporteringen enligt Statskontorets anvisningar på ansvarighet såsom den definieras i handlingsprogrammet Agenda 2030.

    Detta kan väcka frågan om huruvida hållbarhetsrapportering skulle vara en mer beskrivande term. Begreppet hållbarhetsrapportering skulle eventuellt vara en mer träffande beskrivning av ramen för rapporteringen, men ansvarighet kan definieras som en paraplyterm som omfattar hållbar utveckling. Tack vare detta kan rapporteringen omfatta mer än bara det arbete som har utförts för att främja FN:s mål för hållbar utveckling, till exempel beskrivning av det ekologiska fotavtrycket i form av Green Office-rapportering eller information om socialt ansvar. Avsikten är att samla denna information om fotavtryck i statsförvaltningens gemensamma databank så automatiskt som möjligt, särskilt vad gäller de uppgifter som samlas in av koncernaktörer.

  • Varför ger Statskontoret anvisningar om att fokusera på FN:s mål för hållbar utveckling i ansvarsrapporteringen?

    Målet för FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030, är en hållbar utveckling där miljön, ekonomin och människan beaktas på lika villkor. Agenda 2030 har styrt arbetet med hållbar utveckling i Finland och andra länder sedan 2016.

    Finland har förbundit sig att uppnå målen för Agenda 2030 före 2030. Genomförandet av programmet pågår fortfarande och målen har ännu inte uppnåtts. Vi har nu knappt ett decennium på oss för att nå de gemensamma målen och vi måste påskynda och öka insatserna avsevärt för att uppnå dem. Målen ringar in de globala hållbarhetsutmaningarna och varje enhet inom statsförvaltningen har möjlighet att bidra till att vi kommer närmare målen.

    De stater som förbundit sig till programmet är skyldiga att följa upp och utvärdera sin utveckling för att uppnå målen, vilket förutsätter en högklassig, tillgänglig och aktuell materialbas. Lokala och nationella analyser skapar en grund för uppföljning och utvärdering av hur målen har uppnåtts på global nivå. Finska staten rapporterar årligen till FN om hur arbetet framskrider.

    Genom att utarbeta en ansvarsrapport av hög kvalitet för de mål för hållbar utveckling som är mest centrala för den egna substansverksamheten kan varje ämbetsverk och inrättning för sin del medverka till ett högklassigt uppföljningsarbete på nationell nivå.

    Statskontoret ger ämbetsverk och inrättningar anvisningar om att i sin ansvarsrapportering fokusera på vilka effekter den egna verksamheten har på 3–5 av FN:s mål för hållbar utveckling. Syftet med rapporteringen är förutom att informera intressentgrupperna om ansvarsarbetet inom statsförvaltningen också att öka ämbetsverkens och inrättningarnas medvetenhet om sina möjligheter att främja målen för hållbar utveckling.

  • Kommer ansvarsrapporterna att auditeras?

    SRV kommer åtminstone inte tills vidare att granska ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter.

    Inte heller inom den privata sektorn förpliktar lagstiftningen till att kontrollera företagens ansvarsrapporter. Kraven på kvalitet och tillförlitlighet vad gäller information om företagens ansvar har dock ökat i och med skyldigheten att rapportera andra än ekonomiska uppgifter. I synnerhet stora bolag har svarat på detta krav genom att låta externa inspektörer kontrollera deras företagsansvarsrapporter.

    Tillförlitlighet är en central egenskap i ansvarsrapporteringen, oberoende av vilken organisation det är fråga om. Även om granskningen av rapporteringen kan öka intressentgruppernas förtroende för den rapporterade informationen, består tillförlitlig informationsproduktion också av andra faktorer. Ansvarsrapporteringens tillförlitlighet kan bedömas i ljuset av följande kvalitativa egenskaper: väsentlighet, omfattning, riktighet och jämförbarhet.

    Även om ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter tills vidare inte granskas separat eller på annat sätt kontrolleras, bör man fästa särskild uppmärksamhet vid att producera så tillförlitliga uppgifter om ansvarighet som möjligt.

  • Identifiering av de väsentligaste FN:s mål för hållbar utveckling för den egna verksamheten

    I bilaga 1 till anvisningen uppmanas man att utnyttja de mål som Finland ställt upp som indikationer på hur stor förändring som skett. Var granskas Finlands mål för Agenda 2030?

    I Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling som publicerades i oktober 2020 beskrivs Finlands situation i verkställandet av Agenda 2030 och identifieras de delområden där åtgärderna måste ökas eller förstärkas. Redogörelsen kan ses som ett mål för statsförvaltningens arbete inom ramen för handlingsprogrammet Agenda 2030.

    I redogörelsen presenteras åtgärder genom vilka Sanna Marins regering främjar genomförandet av de 17 målen för hållbar utveckling i Finland och globalt. I redogörelsen beskrivs Finlands nuvarande situation vad gäller genomförande av Agenda 2030, regeringens åtgärder för vart och ett av de 17 målen för hållbar utveckling, de politiska principer som styr genomförandet, organiseringen av det nationella genomförandet samt mekanismerna för uppföljning och utvärdering av genomförandet.

    Hur bokstavligt läses delmålen? Om man i delmålet till exempel säger att man främjar projekt som främjar ärende X, kan detta delmål användas för att rapportera om åtgärder som främjar ärende X, även om de inte är projekt?

    Här är det bra att vara flexibel: det viktigaste är att arbetet för att nå målet blir synligt, inte att arbetet anpassas till utformningen av delmålen. För tydlighetens skull är det bra att nämna detta i ansvarsrapporten.

  • Vem ansvarar för ansvarsrapporteringen?

    Statskontorets anvisning möjliggör inte ansvarsrapportering utan att ämbetsverken och inrättningarna identifierar effekterna av den egna substansverksamheten och deras inverkan på målen för hållbar utveckling. Rapporteringen är meningsfull endast när den verksamhet man rapporterar om har kartlagts tydligt.

    Experter på verksamhetens effektivitet arbetar med olika uppgifter och på olika nivåer i organisationen vid varje ämbetsverk och inrättning. Ansvarsrapporteringen omfattar hela organisationens verksamhet, varvid även rapporteringsprocessen ligger på hela organisationens ansvar och den kan således inte begränsas till exempelvis endast kommunikationsenhetens uppgift. För att genomföra detta är det viktigt att ledningen har förbundit sig till ansvarsarbetet och förstår vikten av rapportering.

    Ett sätt att fördela ansvaret för ansvarsrapporteringen på bred front i organisationen är att inrätta en arbetsgrupp för samhällsansvar, där man samlar medlemmar från olika funktioner inom organisationen.

    Statskontoret kommer att dokumentera sin egen resa genom att tillämpa Statskontorets anvisningar för ansvarsrapportering under 2021. Vi informerar om detta här på vår webbplats och i sociala medier.

  • Exemplar och inspirationskällor

    Olika aktörer inom den offentliga förvaltningen har börjat utarbeta ansvarsrapporter under 2010-talet. I de rapporter som listas nedan kan man söka exempel på och inspiration till hur ansvarsrapporteringen kan genomföras.

  • Rapporten om ansvarighet är ett verktyg för ledning

    Enligt Statens revisionsverks (SRV) utredning (Dnr 284/54/2018) har hållbar utveckling tagits upp i budgetförslaget, men utan att ha styrt den ekonomiska planeringen. Slutsatserna i slutrapporten (11.5.2019) om pilotprojektet för Statskontorets ansvarighet stödjer revisionsverkets rekommendationer: om målet är att få hållbar utveckling och ansvarsfrågor att styra policyinnehåll tydligare, måste ministerierna mer systematiskt analysera om deras verksamhet följer hållbar utveckling.

    En viktig observation visavi det statliga projektet för rapportering om ansvarighet är även att målen för hållbar utveckling i regel har förenats med ministeriernas bestående uppdrag. Detta innebär dock inte att målen för hållbar utveckling skulle styra ministerierna till att agera på ett annat sätt än vad de annars hade gjort. Statskontorets Instruktion för utformande av rapportering om ansvarighet är ägnad att möta detta genom att klart specificera vad ansvarighet innebär hos staten.

    Vad ämbetsverken gör via såväl sitt lagstadgade uppdrag som kärnverksamheten inom sina ämbetsverk skapar de största konsekvenserna för samhället. När varje part gör vad den bäst kan, åstadkommer man den största möjliga nyttan på samhällelig nivå.

    Målgruppen för rapporten om ansvarighet är inte densamma som för verksamhetsberättelsen.

    I rapporten om ansvarighet borde varje ämbetsverk via verkställigheten av sitt eget lagstadgade uppdrag granska de samhälleliga eller världsomfattande konsekvenser som uppstår ur dess verksamhet. Synvinkeln i rapporten om ansvarighet på verksamheten inom ministeriet eller ämbetsverket i fråga skiljer sig således från den i verksamhetsberättelsen, som även rapporterar verksamhetens resultat och samhälleliga konsekvenser. Målgruppen för rapporten om ansvarighet är således inte densamma som för verksamhetsberättelsen.

  • Pilotprojektet utfördes under våren 2020

    På initiativ av Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen inleddes pilotprojektet Ansvarighet synliggjord inom divisionen Ekonomi, kunskap och arbetsliv i januari 2020. Lantmäteriverket, Republikens presidents kansli, Statskontoret och Skatteförvaltningen deltog i pilotprojektet. Med hjälp av de ansvarsrapporter som ämbetsverken i pilotprojektet skapade har Statskontoret kunnat utvärdera mängden av och kvaliteten på relevanta anvisningar. För att ansvarsarbetet inom statliga ämbetsverk ska kunna jämföras över verks- och förvaltningsgränser krävs sådana ramar för ansvarsrapportering som är enhetliga och tar hänsyn till aktörernas rörliga substansområden och verksamhetsmiljöer.

    Översikten av statens ansvarsrapportering, som utfördes inom ramarna för pilotprojektet Ansvarighet synliggjord, visar att man inte utnyttjar ansvarets potential i tillräcklig utsträckning. Detta syns exempelvis i att ansvaret finns i den strategiska kärnan hos endast få ämbetsverk.

    Även om många ämbetsverk rapporterar ansvaret antingen som en publikation eller som delar av verksamhetsberättelsen borde man mer analytiskt granska ansvaret i organisationens kärnverksamhet. Detta kunde hjälpa såväl medborgare och företag, aktörer inom tredje sektorn som placerare att bättre än hittills följa risker och konsekvenser inom annat än rent ekonomisk verksamhet.

    Ansvarsrapporten i sig löser varken utmaningarna med hållbar utveckling eller globala problem. Den kan dock vara ett värdefullt redskap som uppmuntrar organisationerna att agera och undersöka hur en ändring mot ett hållbarare samhälle kan främjas inom samhällets olika delområden. Utvidgningen av ansvarsrapporteringen på statsnivå är även en utmärkt möjlighet för Finland att stärka sin föregångarställning som ansvarsfull pilot och sporra Europeiska kommissionen att i framtiden rapportera om hur man till exempel med EU:s budget eller politik främjar verkställigheten av målen för den hållbara utvecklingen.

  • Samhällelig förändring, ansvarighet och hållbarhet

    Det centrala syftet med hållbar utveckling är att trygga goda livsmöjligheter för nuvarande och kommande generationer. Man strävar efter att hitta en balans mellan människans välbefinnande, ekonomin och miljön. Kommissionen för hållbar utveckling ser till att de internationella målen för hållbar utveckling integreras i den nationella politiken.

    Hållbar utveckling har haft en viktig roll i de finländska regeringarnas strategier och program ända sedan 1990. Målet för det nuvarande regeringsprogrammet är att göra Finland till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle före slutet av år 2030.

    En hållbar ekonomi som möjliggörare av välbefinnande

     

    Aktivt utbyte av kunskap och erfarenheter, spridande av god praxis samt konsekvent politik är metoder genom vilka man kan försöka tackla utmaningarna.

    Förenta nationerna (FN) har fastställt 17 mål för hållbar utveckling (SDG), som ska uppnås före slutet av år 2030. Arbetet för uppnående av målen för hållbar utveckling styrs av FN:s program Agenda 2030. Där lyfter man fram att metoderna för verkställandet är lika viktiga som själva målen.

    Enligt Agenda 2030-programmet förutsätter en lösning på de globala problemen ett mångfasetterat samarbete och partnerskap mellan länder, aktörer och medborgare. Aktivt utbyte av kunskap och erfarenheter, spridande av god praxis samt konsekvent politik är metoder genom vilka man kan försöka tackla utmaningarna.

    Tanken med målen för hållbar utveckling är att göra världen till en bättre plats för oss alla. Detta är möjligt genom ett bättre samspel mellan de samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska perspektiven.

  • ansvarskommunikation och ansvarighet på valtiolla.fi

    Under hösten 2021 kommer Staskontoret att samla kommunikatörer och experter som är intresserade av ansvarighet och hållbar utveckling för att dela erfarenheter och åsikter och göra statens ansvarsarbete mer effektiv.

    Vill du bli bloggare om temat ansvar?

    Du kan även anmäla dig som bloggare på webbplatsen valtiolla.fi, där ansvar har lyfts fram som ett av objekten för utvecklingen av statsförvaltningens arbetsliv. Om du inte själv vill skriva på finska kan du ge artikeltips eller nominera en intressant tjänsteman för intervju.

    Artikeltips, tilläggsinformation och anmälningen till kommunikationsnätverk på mejladressen vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi.

  • Ansvarsrapportering och nätverket Resurssiviisas virasto

    Nätverket Resurssiviisas virasto samlar statsförvaltningens aktörer som är intresserade av ansvar och hållbar utveckling. Forumet är en plats där deltagarna kan dela med sig av erfarenheter och bästa praxis och där ämbetsverk får stöd för att främja temana ansvar och hållbar utveckling.

    Vad är vägen till kolneutralitet i olika förvaltningsområden? Vad är resursvisdom och hållbar utveckling ur ett offentligt organisations perspektiv? Hur beräknas ämbetsverkets koldioxidavtryck? Nätverket Resurssiviisas virasto organiserar olika slags workshops och evenemang om aktuella teman om hållbar utveckling.

    Nätverket har också en egen arbetsyta som tillhandahålls av Senatfastigheter (Senaatti). Statskontorets Kaiku-tjänster upprätthåller arbetsytan tillsammans med Senaatti. Nätverket grundades på initiativ av #resurssiviisasvirasto och alla som arbetar i organisationer inom offentlig förvaltning är välkomna att gå med i nätverket. Om du vill gå med i nätverket kan du registrera dig för Riikka Manninen på riikka.manninen(at) senaatti.fi eller Liisa Virolainen på liisa.virolainen(at)valtiokonttori.fi.

  • Tidigare Ansvarighet syndliggjord -evenemang

    Kick-off-evenemang: FN:s hållbara utvecklingsmål som en rapporteringsram

    Se inspelningen på finska.

    Hur kommer man igång med ansvarsrapporteringen?

    Sirpa Pietikäinen, MEP, höll ett inledande tal vid workshoppen i novermber 2020. “Ansvarsrapportering utvecklar och mäter socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar. Med hjälp av rapportering förstår och visar organisationen vad som görs och vart den ska gå enligt visionen”, säger Pietikäinen. Inspelningen är på finska.