• När kan man ansöka om stödet?

    Statskontoret började behandla ansökningar den 21 december 2020. Ansökningsperiod tar slut den 26 februari kl 16:15.

  • Hur ansöker man om stödet?

    Man ansöker om stödet elektroniskt. Statskontoret började behandla ansökningar den 21 december 2020. Ansökningsperiod tar slut den 26 februari kl 16:15. Länken till den elektroniska ansökningen >

  • Vad betyder sekretessbelagda uppgifter enligt offentlighetslagen?

    Alla handlingar som inkommit till en myndighet blir enligt offentlighetslagen i princip offentliga när myndigheten har mottagit dem. Det här gäller även för kostnadsstödsansökningarna. Vem som helst kan få information om ansökningarna genom att be om det. En kostnadsstödsansökan kan dock utöver offentliga uppgifter innehålla sekretessbelagd information, som inte lämnas ut från myndigheten. Ifall den sökande anser, att företagets ansökan innehåller företags- eller yrkeshemligheter (enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet § 24 mom. 1 punkt 20 ), kan den sökande ange i sin ansökan vilka uppgifter som anses vara företagshemligheter, samt på vilka grunder dessa uppgifter anses vara sekretessbelagda. På det här sätt får Statskontoret vetskap om vilka uppgifter i ansökan som den sökande själv anser vara företagshemligheter. Enligt lagen har dock Statskontoret slutgiltig beslutanderätt om till vilken grad handlingen bör vara sekretessbelagd.  

  • Hur stort är stödet?

    Stödets storlek är specifikt för företaget. Stödets undre gräns är 2 000 euro (stöd under 2 000 euro utbetalas inte) och den övre gränsen är 500 000 euro.

  • Vad är ramstödprogram för något?

    Kostnadsstödet beviljas på basen av EU:s tillfälliga ramstödprogram (Europeiska kommissionens beslut (SA.56995). För alla stöd som beviljas enligt ramstödprogrammet gäller ett maximibelopp på 1,8 miljoner euro per företag som inte får överskridas när stöd beviljas. Vid beräkningen av maximibeloppet tas hänsyn till alla de stöd som beviljats det enskilda företaget och till samma koncern hörande företag har fått inom ramen för ramstödprogrammet. Följande stöd ingår i EU:s ramstödprogram:

    • Kostnadsstöd (Statskontoret)
    • Ersättning för stängning (Statskontoret)
    • Evenemangsgaranti (Statskontoret)
    • Understöd för kulturevenemang som ställs in eller genomförs i mindre form än beräknat på grund av coronapandemin samt understöd för avbrutna tävlingsserier på högsta divisionsnivå och till de grenförbund som organiserar serierna (Undervisnings- och kulturministeriet UKM)
    • Stöd för återanställning inom förplägnadsbranschen (UF-centret)
    • Statsunderstöd för främjande av journalistiskt innehåll (Traficom)
    • Tillfälligt FUI-lån vid störningar gällande affärsverksamheten (Business Finland)
    • Ålands landskapsregerings tillfälligt utökade likviditetsstöd
    • Utvecklingsunderstöd beviljat av NTM-centralerna (endast om stödet undantagsvis har beviljats enligt ramstödsavtalet och inte som de minimis-stöd)
    Även kommunerna har haft möjlighet att utnyttja EU:s tillfälliga ramunderstödsprogram för stöd som beviljats företagen. Företaget ska i sin kostnadsstödansökan till Statskontoret ange alla stöd som beviljats företaget enligt ramstödprogrammet. Europeiska kommissionen har även godkänt ett annat stödprogram (SA.63205), som möjliggör beviljande av kostnadsstöd till företag, som redan uppnått den tidigare övre stödgränsen på 1,8 miljoner euro. Ifrågavarande stödprogram (SA.63205) tillämpas även på ersättning för stängning till medelstora och stora företag. Ansökningsprocessen för ersättningen för icke täckta fasta kostnader och ersättning för stängning till medelstora och stora företag är manuell och förutsätter utlåtande från en utomstående revisor. Vid beviljande av stöd beaktas att det koncernspecifika maximibeloppet på 10 miljoner inte överskrids.

  • Hur allokeras stödet i den andra omgången?

    I den andra omgången ska stödet riktas till företag som fortfarande har verksamhet och för dessas kostnader som är svåra att anpassa genom att man utvidgar och preciserar definitionen för kostnader som ska ersättas, samt förlänger stödperioden. Med dessa åtgärder vill man hjälpa företag som är i olika situationer att anpassa sin verksamhet också med tanke på framtiden.

  • Hur ser branschbegränsningen ut i den andra omgången av kostnadsstöd?

    Alla företag samt föreningar och stiftelser som bedriver affärsverksamhet kan ansöka om kostnadsstöd. Kostnadsstöd kan beviljas företag vars huvudsakliga bransch omfattas av stödet 1.6.2020. Dessa verksamhetsområden som omfattas av stödet fastställs i statsrådets förordning på de grunder som bestämts i lagen om kostnadsstöd. Branschbegränsning är ett sätt att rikta kostnadsstöd till just de företag som lider av coronapandemin. Se branscer > Om företagets huvudsakliga verksamhetsområde inte omfattas av stödet enligt statsrådets förordning, kan företaget beviljas kostnadsstöd på behovsprövade grunder. Företaget ska då genom ansökan särskilt påvisa att minskningen i företagets omsättning beror på särskilt vägande skäl i anslutning till coronapandemin. Till exempel kan myndighetsföreskrifters eller begränsningars inverkan på företagets verksamhet anses vara grunder för beviljande av stöd efter prövning. Observera att företaget också ska uppfylla övriga förutsättningar för beviljande av stöd för att få kostnadsstöd. Kostnadsstöd kan dock inte beviljas för branscher som hör till primärproduktionen inom jordbruket, fiskerinäringen och vattenbruksbranschen. För dessa branscher kan stöd inte beviljas ens på behovsprövade grunder, eftersom man inom dessa branscher tillämpar separata regler för statligt stöd och som jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för.

  • Kan kostnadsstöd beviljas också ensamföretagare?

    Alla företag samt stiftelser och föreningar som har affärsverksamhet kan ansöka om kostnadsstöd för företag. Företagens storlek eller bolagsform är inte begränsade. Det är möjligt för en ensamföretagare att få kostnadsstöd om alla de lagstadgade kriterierna uppfylls. Statskontoret får löneuppgifterna direkt från inkomstregistret, och uppgifterna därifrån utgör grunden för lönekostnader då beloppet av kostnadsstödet beräknas.

  • Varför används två olika siffror för omsättningens minskning, 30% och 10%?

    Kostnadsstödet omfattar de branscher där de verksamma företagens omsättning under stödperioden är minst 10 procent mindre än jämförelseperiodens omsättning (förteckning på branscher >). Om företagets huvudsakliga verksamhetsområde inte har inkluderats i statsrådets förordning, kan företaget trots detta beviljas kostnadsstöd, om företaget uppger särskilt vägande, med coronapandemin förknippade skäl till att omsättningen minskat. För att ett företag, en förening eller en stiftelse ska kunna få kostnadsstöd ska förutsättningarna för beviljande av stöd uppfyllas. (Stödvillkor >). Till exempel ska företagets omsättning under stödperioden ha sjunkit med över 30 procent jämfört med jämförelseperioden.

  • Påverkar tidigare stöd stödbeloppet?

    Enligt den föreslagna lagen kan man ansöka om kostnadsstöd trots att bolaget redan har fått andra stöd avsedda för att direkt lindra konsekvenserna av coronapandemin. Stöd som redan beviljats beaktas dock i kostnadsstödets belopp på så vis att det sammanlagda stödbeloppen inte överskrider 1 000 000 euro – denna gräns gäller förutom företag också koncerner. Det maximala stödbeloppet per företag har fastställts i Europeiska kommissionens tillfälliga regler om statligt stöd.

  • Har det skett några förändringar i branschlistan?

    Det har skett förändringar i branschlistan. Den nya listan finns här.

  • Kan jag ansöka om kostnadsstöd fast företaget skulle hamna utanför branschbegränsningen?

    Bestämmelser om de verksamhetsområden som i princip omfattas av stödet regleras genom statsrådets förordning. Att hamna utanför branschbegränsningen utgör inget hinder för att ansöka om stöd, utan stöd kan också sökas på behovsprövade grunder. Statskontoret önskar att alla företag som har rätt till stöd får stöd och därför uppmuntrar vi till att söka stödet även på behovsprövade grunder. Kostnadsstöd kan dock inte beviljas till  jordbrukets primärproduktion, fiskerinäringen eller vattenbruksbranschen. För dessa branscher kan stöd inte beviljas ens på behovsprövade grunder, eftersom man för dessa branscher tillämpar separata statliga understödsregler som jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för. Kostnadsstödslagen gäller inte för kredit- och finansieringsanläggningar, vilket betyder att kostnadsstöd inte kan beviljas till företag som är verksamma i de här branscherna ens med särskild bedömning.

  • Vad innebär det företagsspecifika maximibeloppet på 800 000 euro i beviljade stöd? Gäller denna gräns även företagskoncerner?

    Kostnadsstödet är ett stöd som beviljas av offentliga medel för ekonomisk verksamhet, därmed skall EU:s regler om statligt stöd tillämpas. Det totala beloppet av statliga stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern inom ramstödprogrammet med anknytning till COVID19-pandemin får inte överstiga 800 000 euro. Vid beviljande av kostnadsstöd bör Statskontoret ta i beaktande, att det kostnadsstöd som beviljas ett enskilt företag tillsammans med andra stöd som redan beviljats företaget inom ramen för stödprogrammet inte överstiger 800 000 euro. Av denna orsak bör företaget vid behov lämna uppgifter i sin ansökan om de statliga stöd med anknytning till COVID19-pandemin som redan tidigare beviljats företaget.

  • På kostnadsstödet tillämpas EU:s regler för statligt stöd. Vad innebär det?

    Europeiska unionens lagstiftning förutsätter, att stöd som beviljas ett enskilt företag inte överstiger 800 000 euro. Vid beräkningen av maximibeloppet beaktas allt stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern, och som beviljats med stöd av det ramstödprogram som gäller Finland och som godkänts av kommissionen. Syftet med stödprogrammet är att underlätta möjligheten till finansiering för de företag som drabbats mest av epidemins ekonomiska konsekvenser, så att de kan fortsätta sin verksamhet, göra investeringar och bevara arbetstillfällen. Vid beviljande av kostnadsstöd bör Statskontoret ta i beaktande, att det kostnadsstöd som beviljas ett enskilt företag tillsammans med andra stöd som redan beviljats företaget inom ramen för stödprogrammet inte överstiger 800 000 euro. Av denna orsak bör företaget vid behov lämna uppgifter i sin ansökan om de statliga stöd med anknytning till COVID19-pandemin som redan tidigare beviljats företaget.

  • Varför får man stöd för tidigare månader och inte enligt nuvarande situationen?

    Kostnadsstödet är retroaktivt till sin karaktär och betalas därför för redan uppstådda kostnader.

  • Tar man även i beaktande enskilda näringsidkares lönekostnader vid beviljandet av kostnadsstöd?

    Företagets lönekostnader beaktas som beräkningsgrund för kostnadsstödet i regel enligt uppgifterna i inkomstregistret. Privata uttag av firmaföretagare anmäls inte till inkomstregistret. Firmaföretagarna kan i ansökan meddela Statskontoret sina lönekostnader för stödperioden, så även lönekostnaderna för stödperioden för firmaföretagare beaktas när kostnadsstöd beviljas. Privata uttag anmäls till Statskontoret månatligen som netto så att beloppet motsvarar det penningbelopp som firmaföretagaren lyft i form av privata uttag från företaget minskat med firmaföretagarens penningplaceringar i företaget. Om firman alltså har gjort privata investeringar på 4 000 euro per månad på företagets konto och lyft 5 000 euro från företagets konto, är de privata uttagen som räknas som lönekostnader för företaget 1 000 euro per månad. Även lönekostnaderna för en make eller maka som deltar i affärsverksamheten samt för ett barn under 15 år kan beaktas som bestämningsgrunder för kostnadsstödet. Företaget ska på begäran kunna visa Statskontoret till exempel antalet privata uttag som anmälts på det sätt som framgår av företagets bokföring. Även privata uttag av bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag kan anmälas till Statskontoret i ansökan om kostnadsstöd.

  • Kan ett nytt företag ansöka om stöd?

    De företag som är verksamma i de branscher som regleras i statsrådets förordning och som grundats 1.1.2019 eller senare kan beviljas stöd på basen av den genomsnittliga omsättningsförändringen för branschen. Stöd enligt särskild bedömning är dock inte möjlig för nya företag eftersom förändringen av företagets omsättning inte kan påvisas.

  • Kan lättföretagare ansöka om kostnadsstöd? Kan egenföretagare och firmor få stöd?

    Kostnadsstödet är inte beroende av bolagsformen, utan kan sökas av alla företag som bedriver ekonomisk verksamhet, vars omsättning har sjunkit avsevärt på grund av coronaviruset och som har svåranpassningsbara kostnader. Även ensamföretagare som har FO-nummer kan få kostnadsstöd ifall de övriga kriterierna som nämns i lagen uppfylls.

  • Beaktas lönerna för arbetstagare som hyrs ut av företag som hyr ut arbetskraft vid beräkningen av kostnadsstödet?

    För företag som hyr ut arbetskraft kan endast lönekostnaderna för företagets egen personal beaktas som bestämningsgrunder för kostnadsstödet. Lönekostnaderna för så kallade arbetstagare som hyrs ut kan inte beaktas som lönekostnader som är svåra att anpassa för företaget. Företaget ska med ansökan om kostnadsstöd meddela vilka av företagets lönekostnader under stödperioden som hänför sig till företagets egen personal och vilka av lönekostnaderna till så kallade arbetstagare som hyrs ut. För att säkerställa att ansökan fylls i smidigt lönar det sig för det företag som hyr ut arbetskraft att utreda fördelningen av lönekostnaderna redan innan man loggar in i stödansökan.

  • Kan ett företag ansöka om kostnadsstöd om det grundades efter februari 2020?

    Minskningen av omsättningen för ett nytt företag som grundades efter februari kan inte jämföras med jämförelseperioden för kostnadsstöd (juni-oktober 2019 eller januari-februari 2020), eftersom företaget inte fanns vid tidpunkten för jämförelseperioden. Följaktligen kan inte kostnadsstödet fastställas och stödkriterierna inte uppfylls.

  • Hur definieras oflexibla kostnader och förluster?

    Fastställandet av kostnadsstödet påverkas av andra kostnader under stödperioden som företaget har uppgett i ansökan. Enligt lagen om kostnadsstöd avses med andra kostnader under stödperioden (1.11.2020–28.2.2021) sådana av företaget på goda grunder påvisade svåranpassade rörelsekostnader och förluster som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare. Företaget ska i ansökan kunna särskilja endast den andel av alla angivna kostnader som hänför sig enbart till stödperioden. Med svåranpassade kostnader avses poster som inte kan anpassas till verksamhetens volym. Företaget ska alltså sörja för betalningen av sådana poster, även om företaget inte har någon försäljning alls och det inte är möjligt att anpassa kostnaderna till minskningen i verksamheten, till skillnad från till exempel material- och förnödenhetskostnader eller nya investeringar. Innehållet i de svåranpassade kostnader som räknas in i grunden för fastställande av stöd kan variera från företag till företag. Till svåranpassade kostnader kan räknas bland annat hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten, hyror för maskiner och anläggningar, ersättningar för nyttjanderätt, licensavgifter och nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft. Förluster kan till exempel vara förskott som företaget betalat och som slutligen visat sig vara förluster. Företaget ska meddela Statskontoret om det senare sker ändringar i de svåranpassade kostnaderna eller förlusterna som angetts i ansökan, till exempel i form av rabatter eller avdrag för utgifter som företaget fått. Nedan finns exempel på kostnadstyper som kan anses höra till de svåranpassade kostnader och förluster under stödperioden som avses i lagen. Observera att listan inte är uttömmande, utan att exempel räknas upp nedan. Rätten till stöd för angivna kostnader och förluster avgörs alltid företagsspecifikt när kostnadsstöd beviljas. Hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten:

    • Hyreskostnader för företagets fastighet/lokal (såsom hyra för lokaler och tomter)
    • Skötselvederlag
    • El, vatten, gas, ånga
    • Bevakning, övervakning av lokaler och säkerhetssystem
    • Svåranpassade städkostnader, avfallshantering
    • Försäkringspremier och fastighetsskatt för fastigheter
    • Lagstadgade försäkringspremier och skatter för fordon
    • Vägunderhållsavgifter
    • Räntekostnader för lån i anslutning till fastighet
    • Svåranpassade kostnader för ekonomiförvaltning, bokföring och revision
    • Svåranpassade telekommunikations- och telefonkostnader
    • Underhållskostnader för djur som använts i affärsverksamheten
    • Hyressäkerhetskostnader och bankborgenskostnader
    Hyror för maskiner och anläggningar
    • Kostnader för leasingfordon
    • Leasingelektronik (t.ex. datorer, skärmar, telefoner)
    Ersättningar för nyttjanderätt och licensavgifter
    • Svåranpassade franchising-avgifter
    • Svåranpassade kostnader för taxiförmedlingsbolag
    • Teostoavgifter
    • Licensavgifter för datorprogram
    • Svåranpassade serverkostnader (köpta av en utomstående tjänsteleverantör)
    Nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft Som nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft betraktas till exempel sådana kostnader för hyrd arbetskraft som motsvarar sådana åtgärder som utförs av företagets egen personal och som är nödvändiga för att upprätthålla affärsverksamheten eller affärsverksamhetsberedskapen. Andra än nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft kan inte stödas. Företaget ska på begäran lägga fram en utredning om nödvändigheten av anlitad hyrd arbetskraft för att upprätthålla företagets affärsverksamhet. Svåranpassade förluster Med svåranpassade förluster avses till exempel förskott som företaget betalat och slutligen visat sig bli förluster. Som sådana kan till exempel betraktas förskott som ett företag i turistbranschen betalat till hotell eller tjänsteleverantörer som trots inställda resor inte betalat tillbaka förskottsbetalningen. Företaget ska på begäran kunna verifiera att de förluster som anmälts i ansökan är slutgiltiga och att det inte rimligen kan fås återbetalningar av dem som förskotten hade betalats till eller av någon annan. Exempel på kostnadstyper som i princip inte kan betraktas som svåranpassade kostnader eller förluster som godtas i bestämningsgrunderna för kostnadsstöd:
    • Avskrivningar
    • FöPL-avgifter och ArPL-avgifter
    • Hälsovård
    • Nedskrivningar
    • Låneamorteringar och kapitalvederlag
    • Amorteringar på avbetalningsposter
    • Kostnader av engångskaraktär
    • Bränsle (material och förnödenheter)
    • Medlemsavgifter
    • Kreditförlust
    • Bankkostnader
    • Skötselkostnader för lån som Finnvera gått i borgen för
    • Marknadsföringskostnader

  • Finns det en maximigräns för kostnader som godkänns?

    Ja. En del av stödperiodens kostnader och lönekostnader kan skäras bort eftersom det finns en maximigräns för dem. Vid beviljande av kostnadsstöd beaktas övriga kostnader och lönekostnader för sammanlagt en summa motsvarande företagets genomsnittliga, månatliga omsättning för jämförelseperioden.

  • Vilka taxiföretagares/yrkeschaufförs oflexibla kostnader kan beaktas?

    Som taxiföretagare/yrkeschaufför uppstår det flera olika kostnader för mitt arbetsredskap – bilen. Är dessa kostnader möjliga att beakta som en del av grunderna för beviljande av kostnadsstöd? De övriga kostnader som företaget uppgett i ansökan påverkar hur kostnadsstödets belopp bestäms. Enligt kostnadsstödslagen syftar man med övriga kostnader på sådana av företaget på ett motiverat sätt visade oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten (se ovanför) som hänför sig till stödperioden (1.6.2020-31.10.2020), som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare. Det är även möjligt att med kostnadsstöd stöda fordonsrelaterade kostnader. Till exempel leasingkostnader för fordon eller räntekostnader för lån på fordon kan beaktas vid bestämmandet av kostnadsstöd. Låneamorteringar eller avbetalningar kan inte stödas med kostnadsstöd, eftersom kostnadsstöd inte kan beviljas till utgifter av investeringstyp. Lagstadgade försäkringskostnader och skatter för fordon kan även godkännas. Dessutom är frivilliga bilförsäkringar godtagbara, om det varit en förutsättning för företaget att ta en försäkring enligt till exempel ett leasingavtal. Med kostnadsstödet kan man inte stöda övriga kostnader än de som är nödvändiga, och som inte kan anpassas till verksamhetens volym. Även försäkringskostnader relaterade till företagets fastighet, som kontors- och lagerutrymmenas försäkringar, kan beaktas. Bedömningen av huruvida en kostnad kan anses oflexibel möjliggör även att fordonsrelaterade servicekostnader kan stödas då en service har varit absolut nödvändigt för utövandet av verksamheten, och det inte har varit möjligt att skjuta upp servicen till en senare tidpunkt. Som en oflexibel kostnad kan man även beakta en kostnad grundar sig på den delen av ett serviceavtal som hänför sig till stödperioden. Även besiktningskostnader som hänför sig till stödperioden kan godkännas. För taxichaufförer kan det även uppstå oflexibla kostnader från taxiförmedlingsbolag. I princip kan bränslekostnader inte beaktas i kostnadsstödet, eftersom utgifter för material och förnödenheter i princip inte stöds med kostnadsstödet. På grund av detta är det inte heller möjligt att beakta anskaffning av nya däck som en sådan i lagen angiven nödvändig kostnad som hänför sig till stödperioden. Av bränslekostnaderna är det dock möjligt att godkänna en andel som inte kan anpassas till verksamhetens volym. ”Man är tvungen att förflytta sig från taxistolpe till taxistolpe, oavsett om det finns kunder eller ej”.

  • Kan föreningar och stiftelser få det här stödet?

    Ja. Utöver företag kan även stiftelser och föreningar som har affärsverksamhet ansöka om stöd enligt lagen. Stöd kan bara beviljas för föreningarnas och stiftelsernas ekonomiska verksamhet.

  • Vad ska jag tänka på när jag ansöker om kostnadsstöd för en förening eller stifeltse??

    Kostnadsstöd kan också beviljas föreningar och stiftelser som bedriver affärsverksamhet. Du kan alltså ansöka om kostnadsstöd om din förening eller stiftelse bedriver ekonomisk verksamhet! Om samma aktör bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk (allmännyttig) verksamhet, anses den omfattas av kostnadsstödet endast till den del den bedriver ekonomisk verksamhet. Ekonomisk verksamhet är all verksamhet där varor eller tjänster tillhandahålls på marknaden även till andra än de egna medlemmarna. I fråga om statligt stöd och företagsstöd har det ingen betydelse om verksamheten eftersträvar vinst eller inte. Särskilt de föreningar och stiftelser som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet ska i sin stödansökan kunna lägga fram en tillräcklig utredning, till exempel med hjälp av differentierad bokföring, om vilken del av verksamheten som omfattas av den ekonomiska verksamheten. Även lönekostnaderna för stödperioden samt övriga kostnader som används som bestämningsgrunder för kostnadsstödet kan beaktas endast för den ekonomiska verksamhetens del, så föreningen eller stiftelsen ska i sin stödansökan också lägga fram en tillräcklig utredning om vilka kostnader som hänför sig till föreningens eller stiftelsens ekonomiska verksamhet. För föreningar och stiftelser gäller i övrigt precis samma förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd som för företag. Läs mer om de allmänna förutsättningarna för beviljande av kostnadsstöd via denna länken > Innan du lämnar in stödansökan rekommenderar vi att du bekantar dig med de lagstadgade hindren för beviljande av kostnadsstöd > Det är också bra att observera att även en förening eller stiftelse ska vara införd i förskottsuppbördsregistret för att kostnadsstöd ska kunna beviljas. Däremot måste man inte höra till mervärdesskatteregistret för att kunna beviljas stöd. Föreningen kan frivilligt gå med i förskottsuppbörds- och mervärdesskatteregistret även om den inte bedriver skattepliktig näringsverksamhet. Då betraktas i regel den verksamhet som är momspliktig som föreningens ekonomiska verksamhet. Föreningens ordförande, som antecknats i föreningsregistret, kan fylla i stödansökan i e-tjänsten på föreningens vägnar. Utöver ansökan ska föreningen i form av en anmälan om tilläggsuppgifter skicka in utredningar av vilka det framgår att ordföranden har firmateckningsrätt ensam eller fullmakt av personer med firmateckningsrätt att skicka in ansökan (utdrag ur föreningsregistret/stadgar/utdrag ur ett protokoll/fullmakt).

  • Inkluderar omsättningen för stödperioden 2020 t. ex. tidigare beviljat kostnadsstöd 1?

    Subventioner och stöd som beviljas ett företag påverkar inte omsättningsuppgifterna. Kostnadsstöd bestäms i första hand utifrån momsdeklarationer angående både stödperioden och referensperioden som företaget lämnat in till Skatteförvaltningen. Enligt Skatteförvaltningens anvisningar ingår inte subventioner och bidrag i momsgrunden när de inte är direkt kopplade till priset på varan eller tjänsten (79 § 1 mom.).

  • Är det möjligt att verifiera minskningen av intäkterna på annat sätt än genom mervärdesskattuppgifter som lämnats in till Skatteförvaltningen?

    Kostnadsstödet bekräftas främst på grundval av deklarationen av mervärdesskatt som lämnas in till Skatteförvaltningen. Ifall företagets verksamhet helt eller delvis är försäljning utan moms ska företaget tillhandahålla försäljningsuppgifterna för stödperioden och referensperioden i ansökan. Om företaget inte tillämpar det månatliga förfarandet för momsdeklaration, måste det verifiera omsättningen på ett annat sätt. Om företaget med rätta (till exempel som framgår av räkenskaperna) bevisar på annat sätt än genom skatteförvaltningsregistret att en minskning på mer än 30% i omsättningen har skett, kan Statskontoret även ta hänsyn till ett sådant uttalande vid fastställande av kostnadsstöd.

  • Kan ett företag i en momsbefriad bransch få stöd?

    Ja. Om affärsverksamheten helt eller delvis består av annan än momspliktig försäljning anges uppgifterna om försäljningen för pandemi- och normalperioden i ansökningen.

  • När kan kostnader som godkänns som stödberättigade ha uppstått?

    Kostnader typiska för evenemangsbranschen uppstår redan långt innan själva evenemanget. Kostnader kan uppstå året om (t.ex. festivaler och mässor), beaktas kostnader som uppstått utanför stödperioden? Ifall de beaktas, hur bevisar man när de har uppstått? Enligt 4 § 1 mom. 4 punkt i lagen för temporärt kostnadsstöd kan man till grunderna för bestämmande av kostnadsstöd räkna sådana av företaget på ett motiverat sätt visade oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som hänför sig till stödperioden, som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare. Med kostnadsstödet kan man endast stöda kostnader som hänför sig till stödperioden (1.6.-31.10.2020). Stöd för kostnader som hänför sig till en annan tidpunkt än stödperioden beviljas därmed i princip inte. Till grunderna för bestämmandet av kostnadsstöd är det dock möjligt att räkna till exempel plats- och utrustningskostnader betalda i förskott för evenemang som skulle ägt rum under stödperioden (1.6-31.10.2020), men som sedermera inhiberats, om dessa i förskott betalda kostnader har varit slutliga för företaget och det därmed inte har varit möjligt att få återbetalning eller ersättning för dessa från annat håll.

  • Är kostnader för inköpstjänster fasta kostnader?

    Inom evenemangsbranschen finns det nödvändigtvis inte ”traditionella” fasta kostnader, utan det kan vara fråga om kostnader för inköpstjänster som till exempel användandet av experttjänster (till exempel anlitandet av en företagare som producent för ett projekt)? Godkänns en sådan kostnad? Till de oflexibla kostnader för affärsverksamheten som räknas till grunderna för bestämmandet av kostnadsstöd kan även räknas sådana kostnader för inhyrd arbetskraft, som motsvarar sådant arbete utfört av egen personal som är nödvändigt för affärsverksamhetens upprätthållande och beredskap. Som en nödvändig kostnad för inhyrd arbetskraft kan man baserat på företagsspecifik bedömning till exempel beakta en producent anlitad för ett projekt under stödperioden (1.6.-31.10.2020).

  • Hur säkerställer man att stöden inte hamnar i ägarnas ficka?

    Lagen om tidsbundet kostnadsstöd för företag fastställer en begränsning av fördelningen av medel på basis av kostnadsstödets belopp. Stödbeloppet minskar det fria egna kapital som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas för den räkenskapsperiod som löper ut, om inte företaget betalar tillbaka det stöd som det fått till staten innan bokslutet fastställs.

  • Mitt företag tillämpar marginalbeskattningsförfarande i sin verksamhet – hur anmäler jag uppgifterna om omsättningen till Statskontoret?

    Till exempel resebyråer eller företag som driver handel med begagnade varor, som bilaffärer, kan ha försäljning som omfattas av marginalbeskattning. Ifall företaget i sin verksamhet tillämpar marginalbeskattningsförfarande kan företaget i ansökningsblanketten anmäla all information om dess omsättning under jämförelse- och stödperioden till Statskontoret. I sådana fall anmäler företaget i ansökningsblanketten både den försäljning som deklareras med momsdeklaration samt den försäljning som omfattas av marginalbeskattning.

  • Är det svårt att fylla i den elektroniska blanketten? Behöver jag konsulthjälp för att göra det?

    Statskontoret strävar till att göra det så enkelt som möjligt för den sökande att ansöka om stödet. Ansökan om kostnadsstöd har testats tillsammans med en kundpanel och responsen har varit utmärkt. Det behövs heller inga bilagor till ansökningen eftersom vi får en del av uppgifterna direkt från Skatteförvaltningen.

  • Krävs stödjande dokument för oflexibla kostnader som en bilaga till ansökan?

    Bilagor kan inte lämnas in med ansökan. Statskontoret kan dock be företaget att tillhandahålla bilagor separat. Kvitton måste förvaras i enlighet med bokföringslagen.

  • Var kan jag få hjälp med ansökan?

    Statskontoret har öppnat en telefontjänst för kostnadsstödet för företagare som ansöker om kostnadsstöd. I telefontjänsten ger vi råd om hur man fyller i ansökan, och svarar på frågor. Kostnadsstödets telefontjänst betjänar från och med 14.12 vardagar kl. 9-15 på numret 0295 50 3050.

  • Kan man identifiera sig på ansökningsblanketten med Katso-identifiering?

    Katso-identifiering är inte i bruk. I tjänsten används Suomi.fi-fullmakter för att sköta ärenden på ett företags vägnar. Information om hur företag identifierar sig finns här. En person med rätt att teckna firma kan även elektroniskt ge fullmakt åt en annan fysisk person att ansöka om kostnadsstöd i Suomi.fi-tjänsten Fullmakter, genom att välja fullmakten “Ansökan om företagsfinansiering”.

  • Behövs en revisors utlåtande för stödet?

    Utgångspunkten är att en revisors utlåtande inte behöver lämnas in för beviljande av stöd. Statskontoret får de uppgifter som behövs för beviljande av stöd från ansökan samt från de uppgifter som andra myndigheter har lämnat till Statskontoret. Vid behov kan Statskontoret be företaget lämna in ett utlåtande av en revisor eller en annan utredning, om detta är nödvändigt till exempel för att utreda företagets ekonomiska situation.

  • Kan jag lämna in en pappersansökan om e-tjänsten inte fungerar?

    Det lönar sig inte att skicka in en pappersansökan om e-tjänsten är tillfälligt ur funktion, utan istället vänta tills tjänsten återställts. E-tjänsten är det enklaste sättet att ansöka om stöd och möjliggör även en snabb hantering av ansökningen. Stödansökan kan lämnas i pdf-format till exempel när alla parter med rätt att teckna firma är utlänningar och inte kan få en fullmakt till en finländsk instans. Pdf-ansökan beställs från Statskontoret på adressen: ansokningsblankett.kostnadsstod@statskontoret.fi.

  • Kan jag göra en ansökan om jag inte har bankkoder?

    Stödansökan kan också lämnas in  i pdf-format, om den sökande inte kan identifiera sig i e-tjänsten. Pdf-ansökan beställs från Statskontoret på adressen ansokningsblankett.kostnadsstod@statskontoret.fi.

  • När kommer det beviljade stödet in på kontot?

    Statskontoret strävar till att hantera ansökningarna så snabbt som möjligt. Det beviljade stödet betalas in på det bankkonto som erhållits från Skatteförvaltningen och finns på kontot inom tre bankdagar.

  • Behöver man ansöka om stödet snarast möjligt? Räcker det bara till de första som söker?

    Nej det behöver man inte. De som uppfyller villkoren enligt lagen får stöd.

  • Hur länge det tar att behandla en begäran om omprövning?

    För närvarande (den 9 februari 2021) är behandlingstiden ungefär 6–8 veckor.

  • Hur skickas beslutet om kostnadsstöd?

    Genom att ansöka om kostnadsstöd via e-tjänsten ger du ditt medgivande till att beslutet skickas till dig elektroniskt. Beslutet skickas som krypterad e-post till den e-postadress du meddelat oss. Observera, att det krypterade meddelandet bara kan öppnas från en enhet. Beslutet kan sparas via knappen i slutet på meddelandet. Den krypterade e-posttjänsten sparar en webbkaka i webbläsaren och med hjälp av den går det att öppna meddelandet på nytt i samma webbläsare och med samma enhet. Logga ut dig via den övre balken när du öppnat meddelandet på nytt, för då ger tjänsten dig möjlighet att skapa ett lösenord. Med lösenordet kan meddelandet öppnas även med andra enheter. Om webbkakan inte finns kvar i webbläsaren, kan meddelandet inte öppnas på nytt igen. I så fall kan du be om en kopia av beslutet från vår kundtjänst.

  • Öppnade det krypterade e-postmeddelandet på mobiltelefonen och nu kan jag inte öppna den mera. Vad ska jag göra?

    Den krypterade e-posttjänsten sparar en webbkaka på din webbläsare och med hjälp av den går det att med samma enhet och samma webbläsare att öppna meddelande på nytt. När du har öppnat meddelandet, logga ut dig från övre menybalken och tjänsten ger dig möjlighet att skapa ett lösenord. Med lösenordet kan man öppna meddelandet även från andra enheter. Om kakan inte finns kvar i webbläsaren, kan meddelande inte öppnas på nytt. Då kan du be om en kopia av beslutet från vår kundtjänst.